Undersökningen bygger på tidigare forskning som talar för att utomhuspedagogik inom ämnet matematik anses ha positiv inverkan för elevernas kunskapsutveckling. Det som däremot avslöjas i den tidiga forskningen är hur kvaliteten brister när det kommer till utomhusundervisning. Det synliggörs genom att undervisningens ramar och disciplin drastiskt minskar vilket bidrar till att undervisningen har svårt att uppnå skolans disciplinära ordning. Utomhusundervisning ställer höga krav på lärarnas professionalism, kompetens och lyhördhet. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka vilka påverkningsfaktorer lärare uppfattar medutomhuspedagogik i matematik samt om metoden har en positiv eller negativ inverkan på elevernas kunskapsutveckling i ämnet. Undersökningen genomförs med inspiration av en fenomenografisk metod, vars syfte är att undersöka hur människor uppfattar fenomen i sin tillvaro. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är sex verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på utomhuspedagogik men lyfter även fram flertalet negativa aspekter med metoden. De positiva aspekterna som synliggörs är framför allt att undervisningen uppfattas motivationshöjande och mer lustfylld. De framträdande negativa aspekterna är gruppens storlek, vädrets påverkan och brist på resurs.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare bedriver undervisning utomhus i förskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur förskollärare beskriver deras användande av utomhusmiljöer för undervisning. I analys av empirin har vi använt oss av en kvalitativ tematisk analys med pragmatismen som teori. Studien innehåller tankar och erfarenheter från sex förskollärare som arbetar på förskolor belägna i stad och på landsbygd. Resultatet visar att det råder skilda förutsättningar för förskollärarna att besöka och bedriva undervisning på andra platser än förskolegården. En viktig aspekt som synliggörs är att förskollärarnas förhållningssätt spelar in i hur de använder sina omgivningar samt hur de ser på sin roll som förskollärare både i planerad och i spontan undervisning. Det tydligaste resultatet är att alla förskollärare som deltagit i studien önskade bedriva mer undervisning utomhus än vad de gör idag. För oss visar det på vikten av att belysa och diskutera utomhusundervisning och utomhuspedagogik och vad det kan bidra med i barnens utveckling och lärande.

Studiens syfte var att ta reda på hur utomhusmatematik används av lärare i årskurs F-3. Sju intervjuer har genomförts med F-3 lärare för att ta reda på hur de uppfattar naturen som resurs i matematikundervisning samt vilka fördelar och nackdelar de anser finns med utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer har transkriberats och tematiskt analyserats och därframgick det att; utomhusmatematik är ett verklighetsnära och undersökande arbetssätt som hjälper elever att förstå matematik. Utomhusmatematik ökar möjligheten till ett diskussionsrikt arbete i matematik vilket är av betydelse för att det ökar elevernas tilltro till sin matematiska förmåga. Det framgick även i studien att utomhusmatematik är ett önskvärt arbetssätt men attlite resurser, för stora grupper och närheten till skog är faktorer som gör att det inte används i den utsträckning som lärarna i denna studie skulle vilja.

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem. Studien riktar sig även mot elevers upplevelser av fritidshemmets utomhusmiljö. Frågeställningar: Hur arbetar lärarna med utomhuspedagogik i fritidshem? Vilka möjligheter och begränsningar upplever lärarna att det finns för att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem? Hur upplever äldre elever i fritidshem utomhusmiljön?  Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Deltagarna i studien är fyra lärare och sex elever på två fritidshem. Resultatet visade att fritidshemmen är utomhus varje dag och de utgår främst ifrån elevernas behov och intressen när de planerar verksamheten. Lärarna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik då de anser att det som går att göra inomhus kan göras utomhus. Begränsningar som framkom var att kollegornas olika prioriteringar påverkar arbetsområdet samt att skolgården, planeringstiden och ekonomin sätter begränsningar. Eleverna anser att skolgården är anpassad mer för de yngre eleverna och uttrycker behovet av att utmanas, upptäcka nya platser samt få lugn och ro.

I denna forskningsöversikt har vi fokuserat på No-ämnena, särskilt biologi, i relation till utomhuspedagogik för elever i årskurs 4–6. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på fördelar med utomhuspedagogiken inom lärande och elevers hälsa. Denna forskningsöversikt är utförd genom en kvalitativ metod där de olika publikationerna är refereegranskade. Publikationerna som analyserats är både nationella och internationella, detta för att beskriva en helhetssyn. Resultaten visar att när eleverna erbjuds utomhuspedagogik minskar stress hos eleverna och därmed främjas lärande. Det är genom att eleverna undervisas med utomhuspedagogik som metod som de får uppleva innehållet i undervisningen i lämplig kontext och får erfara förstahandsupplevelser. Utomhusmiljön skapar motivation hos elever och ger en naturlig återhämtning för eleverna. Via utomhuspedagogik ges eleverna möjlighet att använda flera sinnen i sitt lärande och arbeta med konkret material och därmed bidrar aktiviteten till ökad motivation och lärande. Utomhuspedagogiken öppnar upp för ett sociokulturellt arbetssätt och ger eleverna större möjlighet till att kommunicera och delge tankar och idéer. Elever och lärare ser utomhuspedagogiken som ett positivt sätt att lära genom att man är i direkt kontakt med naturen och eleverna får utforska oväntade händelser. Eleverna känner sig inte begränsade utomhus utan med utomhuspedagogiken väcks nyfikenhet och intresse till innehållet i undervisningen.

Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet (2011: reviderad 2019) beskriver hur elever ska få möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. För att ge eleverna egna upplevelser behöver undervisningen delvis bedrivas utomhus. Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser elever och deras lärare har av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. För studiens teoretiska ramverk har pragmatismen använts utifrån dess fokus på idéers brukbarhet och praktiska konsekvenser. Metoden som valts är kvalitativ och har genomförts med hjälp av enskilda intervjuer med elva elever och en lärare. Analysen av insamlade data genomfördes med inspiration från fenomenografi. Studiens resultat visar att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning, men att de även uppskattar den undervisning som bedrivs inomhus. Möjlighet att få använda kropp och sinnen för att lösa uppgifter är en stor anledning till den positiva inställningen till utomhusundervisning. Svårigheter med utomhusundervisning handlar till stor del om tidsbrist, brist på resurser och risker. Den deltagande läraren ser utomhusundervisning som basen för lärande, då barn idag inte leker ute på samma sätt som förr och därför behöver få lära sig att vara och leka i naturen.

Utomhuspedagogik är en metod som fokuserar på utveckling och lärande i skolans undervisning inom de naturorienterande ämnena (NO). Denna litteraturstudie presenterar möjligheter och hinder med undervisning utomhus samt hur den kan användas för att skapa lärande för barn i förskolan och grundskolan. Materialet har samlats in via nätbaserade databaser och resultaten från valda artiklar har analyserats och jämförts. Resultaten visar flertalet möjligheter med undervisningen utomhus, så som ökad motivation, kreativitet, ökad förståelse samt ett ökat engagemang hos eleverna. Samtidigt visar undersökningarna på nackdelar med utomhusundervisningen, så som brist på tid, resurser och utbildning inom strategin. Resultatet visar att utomhuspedagogiken är betydelsefull för elevernas lärande och utveckling samtidigt som det krävs mer utbildning och större ekonomiska resurser för att motverka dess hinder.

Forskning visar att elevers positiva inställning till matematik minskar. Därför syftar detta examensarbete till att undersöka vad lärare har för syn på utomhuspedagogik inom matematik och om det kan påverka elevers inställning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex lärare, på två olika skolor, i två olika städer. Lärarna undervisar i årskurserna F-3. Vi har även observerat en klass vid två olika tillfällen. För att analysera den insamlade datan har vi gjort en tematisk analys. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för arbetet är materialitet och pragmatism och dessa har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att lärare är positiva till utomhuspedagogik i matematikundervisningen, men det finns en del hinder som påverkar i vilken omfattning det används i undervisningen. Elevers inställning till matematik kan påverkas av utomhuspedagogik men vi kan inte dra några generella slutsatser utifrån vår undersökning.

Förskolor i det svenska samhället har i regel nära till naturmiljö. Denna miljö kan användas som en undervisningsplats likt den innanför förskolans väggar. Barnet kan kombinera teoretisk kunskap med praktiskt utförande och skapa sig en djupare förståelse för miljön och om arter eller fenomen som bor eller existerar i den. Det naturvetenskapliga ämnet biologi innefattas av läran om bland annat natur, djur, kretslopp och samverkan mellan samhälle och miljö. Förskollärare behöver besitta kunskap om dels ämnet men även om hur undervisning ska planeras och genomföras. Tidigare forskning pekar mot att förskollärare ska kunna utnyttja närmiljön och planera utomhuspedagogisk undervisning så att barnet kan skapa sig en djupare förståelse. Studiens syfte är att synliggöra förskollärares resonemang och upplevelser om att bedriva planerad utomhuspedagogisk undervisning inom biologi. Studien har utifrån en kvalitativ metod undersökt ämnesområdet där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Det empiriska materialet har utifrån ett pragmatiskt synsätt analyseratsmed stöd i Szczepanskis (2013, s. 13) fyra kategorier om miljöns betydelse för lärande. Resultatet visar hur samtliga verksamheter som deltagit i studien har nära till varierande naturområden men att planerad utomhuspedagogisk undervisning inom biologi trots detta genomförs i låg utsträckning. Det naturvetenskapliga området biologi kopplas i första hand till djur och natur av förskollärarna i studien, några beskriver även hur det innefattar läran om människan och kretslopp. Förskollärare är av uppfattningen att den undervisning som bedrivs inom ämnesområdet biologi kan förflyttas ut till den miljö som undervisningen rör för att skapa djupare förståelse hos barnet. Förutsättningar som påverkar om utomhuspedagogisk undervisning bedrivs är brist på personal där förskollärarna upplever att det inte finns resurser nog till att bedriva undervisning utomhus. I studien framkommer det att förskollärarna är medvetna om att de har ett undervisningsuppdrag och att de behöver genomföra undervisning trots förutsättningarna

Denna studie undersökte elevers, i årskurs 5-6, upplevelse av utomhusundervisning inaturvetenskapsundervisning och om det fanns någon skillnad mellan årskurserna. Syftetmed studien var att undersöka elevers, i årskurs 5-6, upplevelser vid lektioner dåutomhuspedagogikens metoder använts i naturvetenskapsundervisningen. En lektionpräglad av utomhuspedagogik genomfördes i fyra klasser, årskurs 5-6. Därefter fick allaeleverna fylla i en webbaserad enkät. Elevernas enkätsvar sammanställdes ochanalyserades. Resultatet visade att eleverna uppskattade utomhusundervisning och ville hamer av detta i den vardagliga undervisningen. Däremot präglades elevernas upplevelse avväder, lektionsinnehåll, ålder och tidigare erfarenheter av utomhuspedagogik. Intresset förutomhuspedagogik minskar med ökad ålder. Eleverna uttryckte attutomhusundervisningen förde med sig mer fysisk aktivitet och ett aktivt deltagande underlektionen.