I denna studie intervjuades fem gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kring att undervisa och lära utanför klassrummet. Frågeställningarna i detta arbete är; Varför skall man undervisa och lära utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lärare var positiva till att använda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillräckligt mycket.Fördelar som dessa lärare kunde se med att välja att ha undervisning på en annan plats än klassrummet var att det gav en bättre verklighetsanknytning, var lättare att arbetaämnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelseför minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lära, och slutligen att det förbättrar sociala interaktioner mellan såväl elever som mellan elever och lärare.De hinder eller nackdelar lärarna kunde se med att använda sig av undervisning på enannan plats än i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmässiga ochschemamässiga problem men de var även en tveksamhet kring den pedagogiskavinningen, karaktären på de naturvetenskapliga ämnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lärarna inte kände sig trygga och bekväma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska läge, väder, transport, riskbedömningar, saknat lärarsamarbete och saknad av lämpliga läromiljöer utanför klassrummet uttrycktes också vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet. / In this study five high school science teachers were interviewed aroundteaching and learning outside the classroom. The questions included in this work are: Why teach and learn outside the classroom? What are the obstacles or disadvantages with teaching outside the classroom? All teachers were positive about the use of teaching outside the classroom, but they all felt that they did not do it enough.Advantages these teachers could see with teaching outside the classroom were that it gave a better sense of reality, it was easier to work interdisciplinary, gave a good variety on the teaching, the place has positive significance for memory, it could increase motivation and interest among students to learn, and finally to it improves the social interaction between both students and between students and teachers.The obstacles or disadvantages teachers could see with the use of teaching outside their classroom was most rooted in time andschedule problems but they were also doubts about the pedagogical proceeds, the nature of science subjects and their syllabi, the students was inexperienced and that the teachers did not feel safe and comfortable in having classes outside classroom. The school's geographical location, weather, transportation, risk assessments, missingteacher collaboration and loss of appropriate learning places outside the classroom was also expressed be obstacles to be teaching outside the classroom.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik. Detta görs genom en diskursanalys av litteratur som används på kurser i utomhusmatematik, för att synliggöra hur utomhusmatematiken konstitueras. Arbetet har ett socialkonstruktionistiskt och diskursanalytiskt angreppssätt, som delar antagandet att verkligheten och sanningar är något vi människor konstituerar med vårt språk och våra handlingar.Resultatet visar att i litteraturen, i utomhusmatematik, konstitueras tre diskurser, samarbetets diskurs, den kroppsliga diskursen och naturens diskurs. Diskurserna innesluter handlanden som legitimeras utifrån diskursen, men de utesluter också därmed implicit andra handlingar. Samarbetets diskurs innesluter att arbetet sker i grupp och är lustfyllt, det utesluter samarbete vid enskilt arbete. Den kroppsliga diskursen innesluter att förståelse kan nås kroppsligt, och utesluter därmed att matematisk förståelse endast är en kognitiv kunskap. I naturens diskurs innesluts att naturen är en lämplig plats att verklighetsförankra undervisningen. Andra platser utesluts implicit i naturens diskurs. Resultatet visar också att de tre diskurserna som konstituerar utomhusmatematiken, är inomhusundervisningens motsats.

I min studie har jag intervjuat sammanlagt åtta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda på likheter och skillnader i pedagogernas syn på utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen påverkar barns lärande. Alla pedagoger ansåg att utomhuspedagogik innebär aktiviteter/lektioner utomhus som är utformade på ett lärande sätt och några talade om uteövningar som främjar barnens lärandeprocess. Pedagogerna såg många möjligheter med utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare utomhus som främjar lärandeprocessen. De nämnde att motoriken tränas och fantasin främjas utomhus. Många av pedagogerna ansåg att det finns bara fördelar med utomhuspedagogiken.Resultatet av min undersökning visar dock att det fanns en del skiftande uppfattningar kring utomhuspedagogiken samt dess möjligheter och begränsningar för barns lärande.

Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ”Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik”. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor. Huvudfrågan lyder: På vilket sätt kan utomhuspedagogik bidra till barns språkutveckling? Denna frågeställning ämnade vi besvara med hjälp av två former av forskningsmetoder; observationer och intervjuer. Vi kontaktade olika förskolor med ”I Ur och Skur” -inriktning i en stad i södra Skåne. En av förskolorna var positivt inställda till att delta i vår undersökning och här genomförde vi våra observationer, samt intervjuer med tre pedagoger. Våra teoretiska utgångspunkter är utomhuspedagogikens innebörd och arbetssätt, Vygotskijs tankar om språk, generella steg i barns språkutveckling, samt faktorer som påverkar språkets utveckling. Genom vår undersökning kom vi fram till att just denna förskolas arbetssätt inte skiljer sig markant från den bild vi har av den traditionella förskolan. Pedagogerna hade dock ett flertal olika språkutvecklande aktiviteter som vi anser vore möjliga att bedriva även utomhus.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner. Intervjuerna är genomförda under våren 2014. Resultatet visar att pedagogerna ser utomhuspedagogik som något positivt och något de gärna använder i sin verksamhet, men ibland räcker inte kunskapen och intresset till. Respondenterna visade en vilja för att använda sin närmiljö i verksamheten och det förekommer en planerad verksamhet när de är på gården men även ute i sin närmiljö. Slutsatsen är att det är pedagogernas intresse, kunskap och engagemang som avgör vilken verksamhet som förekommer utomhus.

AbstractTitel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om pedagogers inställning till utomhusverksamhet påen traditionell förskolaFörfattare: Angelica Jönsson och Nina KrollSyftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriverutomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringarkring hur pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det skabedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi villockså se vilka tankar och föreställningar pedagogerna har kring att bedrivautomhuspedagogik.Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolansuteverksamhet delades enkäten ut till samtliga pedagoger på den utvalda förskolan. Därefterutformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren. Vi valde att endast intervjua de pedagogersom arbetar på syskonavdelningarna eftersom de ansvarar för den största delen av denplanerade uteverksamheten. Vi ville kunna gå djupare in på vilka syften pedagogerna har meduteverksamhet.Resultatet av undersökningen visar att den planerade pedagogiska verksamheten främst ärförlagd inomhus och att utemiljön används flitigt men då främst till fri lek. De viktigasteavgörande faktorerna för uteverksamhet är enligt pedagogerna barn/pedagog antal samtväderförhållanden.Nyckelord: fallstudie, förskola, utebildning, utomhuspedagogik, utomhusverksamhet

Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna. Arbetet resulterade i en utarbetad lokalhistoriskt förankrad didaktik, som tydligt underbygger hur lärare kan använda lokalhistoria i sin undervisning, samt ett planeringsupplägg. Upplägget innehåller en rundvandring i det lokala närområdet, och den geografiska avgränsning som gjorts innebär att närområdet begränsades till enbart Staffanstorps stadskärna. De viktigaste slutsatserna som framkommit är att lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del genom att läraren använder perspektivet med ambition om att synliggöra en mer generell utveckling. Lokalhistorian används då som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg för att levandegöra den nationella historien. Lokalhistoria kan bidra med en mer konkretiserad undervisning, ökad inlevelse och motivation, en mer utvecklad tidsuppfattning samt en stärkt identitet. Det lokala perspektivet främjar även demokrati genom att det motverkar generaliseringar och misstolkningar av historien, då det nyanserar den nationella historien. Ett mikrohistoriskt perspektiv kan med fördel vävas in i det lokalhistoriska; genom att fokusera på enskilda människor i lokalsamhället kan helhetsbilder bli tydliga och en djupare förståelse av människors vardagsliv kan nås. Att jobba med lokalhistoria genom att bedriva undervisning ute i det lokala närområdet utvecklar och förbättrar slutligen också elevernas historiemedvetande, vilket är en av de allra viktigaste förtjänsterna som detta perspektiv kan ge. Alla dessa förtjänster visar att det lokalhistoriska perspektivet är viktigt att använda i undervisningen.

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det. Målen med arbetet är bl.a. att eleverna ska bli bättre på att samarbeta och visa omsorg om varandra samt att lära sig uppträda miljövänligt i vardagliga situationer. Orsaker till att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus är bl.a. att det är för få vuxna och för stora elevgrupper. Men också att det finns en osäkerhet inför vad och hur man kan göra och om eleverna lär sig tillräckligt.

Utomhuspedagogik innebär att man tar med sig pedagogiken ut i samhällsliv, natur och kulturlandskap och att man lyfter fram platsens betydelse för en varierad lärmiljö där man betonar samspelet mellan upplevelse och teoretisk kunskap. Syftet med det här arbetet är att undersöka pedagogernas inställning till utomhuspedagogik i förskolan. Frågeställningarna vi ställt oss är: Vad anser pedagogerna om utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande? Vilka möjligheter och utmaningar ser pedagogerna med att utöva utomhuspedagogik i förskolan? För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar har vi i vår studie använt oss aven kvantitativ datainsamlingsmetod och mer specifikt en enkätundersökning via webben.  Enkäten skickades ut till 15 kooperativa förskolor i Falkenbergs kommun vilket resulterade i 40 deltagande respondenter. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna anser att utomhuspedagogik är hälsofrämjande, ett lärandetillfälle och ett tillfälle att utöva motorikträning. Respondenterna menar att rörelse är ett bra och varierat sätt att ta till sig kunskap genom att man använder sig av flera sinnen. De menar också att rörelse bidrar till ökad koncentration, sociala relationer utvecklas, barnen blir mer nyfikna och engagerade i lärandet och att de utökar sin ämneskunskap. Flertalet pedagoger anser också att rörelse påverkar hälsan positivt. Pedagogerna upplever utomhuspedagogik som roligt, utvecklande och inspirerande och bara ett fåtal anser att det är tidskrävande, tråkigt och svårt och att det delvis beror på brist på kunskap, väderförhållanden, dåliga ytterkläder och oinspirerad miljö.

Syftet med studien är att vinna kunskap om förskollärares uppfattning om undervisning i utomhusmiljön på förskolan. Kvalitativa data bearbetas för att skapa ett sammanhang och en förståelse. Resultatet delas in i olika kategorier som visar variation av uppfattningar om undervisning i utomhusmiljön samt av förskollärarens roll. Huvudkategorierna utgörs av uppfattning om undervisning utomhus och om förskollärarens roll utomhus. Utvecklingspedagogikens begrepp: lärandets objekt och lärandets akt utgör studiens teoretiska ramverk, där begreppen används för att förstå och tolka studiens insamlade data (Asplund Carlsson & Pramling Samuelsson 2014).  Resultatet i denna studie visar att förskollärarnas erfarenheter och syn på undervisning i utomhusmiljön på förskolan varierar, samt att förskollärarnas uppfattning om sin roll kan se olika ut beroende på situation. Förskollärarna uppfattar att undervisning i förskolans utomhusmiljö handlar om de förutsättningar som förskollärarna skapar för att ge barnen det bästa möjliga lärandet. De uppfattar sin roll som betydelsefull för att kunna utveckla barnen mot de mål som är utvalda i verksamheten. Förskollärarnas uppfattning är att de ska skapa olika lärmiljöer och utveckla barnen men en problematik synliggörs. Studien visar på att förskollärare vill bedriva undervisning i alla miljöer men att de saknar vissa förutsättningar.