Syftet i utvecklingsarbetet är att inspirera fritidshemslärarna till äventyrspedagogik och att eleverna ska uppskatta de utomhusaktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Nulägesanalysen baseras på intervjuer med fritidshemslärare och elever där det visade sig att utomhusaktiviteterna som utfördes kunde utvecklas. Två frågeställningar ligger till grund för arbetet, på vilket sätt kan äventyrspedagogik motivera till mer utomhusvistelse och lärande utifrån ett barns perspektiv och hur kan fritidshemslärarna arbeta med äventyrspedagogik utifrån de förutsättningar som finns. Utvecklingsarbetet pågick i 7 veckor och då utfördes det 4 äventyr samt att det utfördes anteckningar i en loggbok. Den förändring som går att identifiera är att eleverna uppskattade aktiviteterna genom att visa många tummar upp, vara glada och engagerade under aktivitetens gång samt efterfrågan efter fler aktiviteter. Även fritidshemslärarna menar att de vill sträva efter att utföra liknande aktiviteter i framtiden.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av utomhuspedagogik med avseende på hållbar utveckling i urbana miljöer med inriktning på naturvetenskap och teknik under grundskolans tidiga år. Studiens utformning var av kvalitativ karaktär med intervjuer. Inter- vjuerna gjordes med semi-strukturerade intervjufrågor för att svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av sex lärare som undervisar i grundskolans tidiga år från skolor i västra Sverige. Alla lärare förmedlar en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. De menar att de anser att det är viktigt att förmedla hållbar utveckling till eleverna eftersom det är de som är ”framtiden”. Majoriteten av lärarna i studien beskriver att de undervisar mindre utomhus nu än för tio år sedan. Dessutom, har flera av lärarna svårt att beskriva utomhusaktiviteter för att förmedla hållbar utveckling. Det finns flera olika anledningar till varför lärarna i studien inte undervisar utomhus gällande hållbar utveckling men även i andra ämnen. Anledningarna be- skrivs av lärarna som elevgrupper, stress, planering, tidsbrist och okunskap.

Allt fler människor i den moderna värld vi lever i spenderar en stor del av sin fritid framför en skärm, så även eleverna. Det finns en tidspress i vår vardag. Särskilt tidspressad vardag har i många fall just barnfamiljers vardag påvisats vara. Det leder till minskad naturkontakt hos barn, vilket kan ha konsekvenser för deras kunskapsutveckling inom biologi samt intresse för artkunskap.Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket tid barn i årskurs 1 vistas i naturen på fritiden, om det påverkar barnens motivation och framgång att tillägna sig kunskaper inom biologi och om verksamma lärare uppmärksammar skillnader i artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Detta görs genom en litteraturstudie samt två enkätundersökningar. Den ena enkätundersökningen görs i två klasser i åk 1 där eleverna i klasserna svarar på enkäterna. Den andra enkäten fylls i av verksamma lärare på samma skola som de deltagande eleverna tillhör. Resultatet visade att det fanns en kategori av elever som utmärkte sig; de som vistades väldigt lite i naturen. Övriga elever hade en större spridning och vistades tillräckligt mycket i naturen för att få möjlighet att dra nytta av naturkontaktens positiva effekter på utvecklandet av artkunskap. I denna studie har lärarna lyft vissa skillnader mellan dagens elevers kunskap inom artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Inga, av lärarna, upplevda skillnader i intresse eller motivation uppvisades i denna studie.

Tidigare forskning har bland annat visat att elevers lärande gynnas av att ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena undervisas utomhus där eleverna får möta det i autentiska miljöer. Det abstrakta som går att läsa i läroböckerna blir mer konkret när eleverna får arbeta med alla sinnen. Dock framkommer det även att lärare kan uppleva både begränsningar och möjligheter med denna arbetsmetod. Därför syftade föreliggande studie till att bland annat undersöka lärares syn på utomhus-pedagogik som undervisningsmetod. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 1-3 på en F-9 skola i en mindre kommun i Lappland visade det sig att lärare bland annat upplevde tid, oflexibla scheman, brist på personal och tilltro till sin förmåga som några av begränsningarna. Möjligheterna övervägde dock och här nämner de bland annat stora fördelar för elevernas lärande i utomhusmiljön, bland annat att elever lättare når de uppsatta målen, befäster begrepp samt att det stärker elevernas samarbetsförmåga. Majoriteten av lärarna undervisade mestadels i biologi utomhus medan de mer sällan undervisade i kemi och fysik på det sättet. Sammanfattningsvis indikerar studien att det finns en rad av begränsningar för denna arbetsmetod men att möjligheterna överväger, framförallt när det gäller elevernas lärande. Vidare visade studien att biologi är det ämne som lärare mestadels undervisar i utomhus.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidshemslärare upplevde naturen och vilken betydelse den har för elevernas utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och sex fritidshemslärare har intervjuats på sex olika fritidshem. När det handlar om vilken betydelse utevistelsen har för eleverna menade lärarna att sättet eleverna lär sig saker på var den största förändringen. I naturen lär eleverna med alla sinnen i kroppen vilket lärarna i studien var överens om ger en bättre inlärning. När lärarna svarade på hur de arbetar med utevistelsen i naturen var leken den gemensamma nämnaren. Leken kopplat till situation och upplevelsebaserat lärande med alla sinnen ger lärarna möjlighet att använda naturen som ett extra klassrum. Samtliga lärare berättade också att de arbetar kontinuerligt med utevistelse minst en gång i veckan. Hela utevistelsen genomsyras av elevernas förbättrade hälsa och hur lärarna upplevde ett större lugn hos eleverna. Alla saker som nämnts ovan var möjligheter som lärarna såg i utevistelsen. Det hinder som lärarna berättade om är personaltätheten i förhållande till stora elevgrupper. I praktiken betyder det att alla lärare

Studien avser att bidra med kunskap kring hur förskollärare arbetar med undervisning utomhus påförskolans gård. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver att de planerar och genomförundervisning utomhus, vad pedagogisk inriktning har för betydelse i undervisningen och hurundervisning utomhus kan bidra till att läroplansmålen uppnås. Studien är kvalitativ och empirinhar samlats in via enkäter med öppna frågor för att få förskollärarnas olika uppfattningar kringundervisningen utomhus på förskolans gård. Empirin har analyserats med hjälp av en tematiskanalys och ur den har tre teman konstruerats. Studien har hämtat inspiration ifrån detutomhuspedagogiska perspektivet, som belyser lärandet i miljöerna omkring förskolan samt atthandling och reflektion går hand i hand, som kan kopplas till ett learning by doing. Studiens resultatvisar att undervisning är pågående under hela dagen, men kräver eftertänksamma och medforskandeförskollärare för att skapa lärande. Utomhuspedagogikens didaktiska frågor vad, var, hur, när ochvarför synliggörs även i resultat och analys.

Studiens övergripande syfte är att ta reda på och få djupare kunskap om hur fritidspedagoger uppfattar skolgården som en pedagogisk plats för utvecklande av relationer och barns social inkludering i gruppen. En viktig aspekt som ska tas hänsyn till i arbetet att skolgården och fritidshemsgård är en och detsamma då på både skolorna används skolgården för fritidshemmets verksamhet. I studiens syfte användes kvalitativa intervjuer där fem fritidspedagoger blev intervjuade och de arbetar på två olika fritidshem i Jönköpingslän i Södra Sverige. Studiens resultat visar att skolgården har en betydlig stor betydelse för elevernas sociala lärande. Det visar i fortsättningen att det är en mötesplats där eleverna kan leka, röra på sig, utveckla sina identiteter och sitt sociala samspel samt finna nya saker tillsammans med andra elever. Den övergripande slutsatsen från studien är att fritispedagogerna inte ser något hinder oavsett om det är en begränsad eller en rik skolgård utan det tillhör till deras uppdrag att utforma miljön på så sätt att det sociala samspelet mellan eleverna kan utvecklas.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus. Utemiljön erbjuder även ett helhetsperspektiv som lockar och utmanar barnen/eleverna i deras tänkande.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur 14 pedagoger som arbetar med utomhusmatematik använder sig av utemiljön som lärandemiljö från förskolan till år fem.METOD:Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med 14 pedagoger i förskola upp till år fem.RESULTAT:Samtliga intervjuade pedagoger använder sig av utemiljön i sin matematikundervisning och pedagogerna ser många positiva fördelar med att arbeta på detta sätt. En av dessa fördelar är att det mesta material finns på plats i utemiljön. Arbetet med matematik utomhus sker oftast gruppvis. Var de befinner sig vid arbetet med matematik utomhus och hur ofta de arbetar med det varierar. Reflektion är något samtliga pedagoger arbetar med för att synliggöra barnets/elevens lärande. Pedagogerna anser att de flesta matematiska områdena så som taluppfattning, rumsuppfattning och de fyra räknesätten med fördel kan arbetas med i utemiljön.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur undersökande arbetssätt används inom utomhuspedagogiken i årskurs 1-3 i NO och vilka olika metoder som används för att eleverna ska ges möjlighet till lärande. För att besvara undersökningens frågeställningar har lärare i årskurs 1-3 som använder undersökande arbetssätt i NO utomhus intervjuats och observerats. Resultatet från undersökningen visar att majoriteten av lärarna inte använder sig av undersökande arbetssätt utomhus i den utsträckning de skulle vilja på grund av resursbrist av olika slag. När de använder sig av undersökande arbetssätt utomhus är det i naturen, på lekplatsen eller skolgården. Undersökningarna är ofta kopplade till NTA-lådor eller att utforska vad som finns i naturen. Elevernas kommunikation och samarbete är en viktig del i lärarnas arbete liksom att anpassa för alla elevers lärande. Eleverna ska även få arbeta utifrån sina intressen, erfarenheter och genom att använda sina sinnen i en kombination av teori och praktik.

The aim of this study was to explore preschool-teachers views about children's outdoor physical activities. the purpose of the study was to investigate how preschool-teachers use physical activites in their daily work. Scientific research shows that physical activities are good for the motoric and the cognitive development. Ten different preschool-teachers in three different towns in Sweden were interviewed about how they comrehend outdoor physical activities and how they promote children to be active outdoor. The study is analyzed from four different perspective: space, time, materials and the role of the preschool-teacher in three categories. The study explored what possibilities and obstacles the preschool-teachers could see in their profession. The study concluded that preschool-teachers are positive to physical activities, but need more qualification about how to promote the development of the motoric and cognitive skills. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>