<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.</p>

<p>I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? </p><p>Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar. </p><p>Resultatet visar att utomhusmatematik är ett arbetssätt där man använder sig av praktiska och konkreta matematikövningar som är verklighetsanknutna och som utförs utomhus. Majoriteten av eleverna tycker att det är positivt med utomhusmatematik och lärarna ser att elevernas lärande påverkas både direkt och indirekt. Några av de fördelar som nämnts är att eleverna använder fler sinnen vilket leder till ett annat tänkande som kan ge fördjupade kunskaper samtidigt som eleverna upptäcker vad matematiken kan användas till utanför klassrummet. Nackdelar finns, dels de som är påverkbara för läraren som exempelvis att det krävs vana för att utomhusmatematik ska ge bra resultat, dels de som är svåra att påverka för läraren till exempel schemat och skolkoden på skolan. Utomhusmatematiska övningar går att använda i ett flertal områden inom grundskolans matematik.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. </p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik. Tiden var en begränsande faktor i undersökningen vilket medförde en svårighet att dra generella slutsatser om miljöundervisningen på Flodafors skola. Däremot kom vi fram till att skolan uppfyller läroplanens krav. Miljöundervisningen integreras på olika sätt i skolans undervisning. Lärarna är själva miljömedvetna och använde sig av utomhuspedagogik och friluftspedagogik för att ge eleverna positiva naturupplevelser, som förhoppningsvis ska leda till miljömedvetna elever. I undervisningen identifierade vi de olika miljöundervisningstraditioner som definierats i teorin; Faktabaserad undervisning, Normerande undervisning och Undervisning om hållbar utveckling. Den sistnämnda är den som skolverket förespråkar idag.</p>

<p>Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. </p><p>För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer. Dessutom redovisar jag huruvida eleverna visar att de har förstått arbetsområdet. Jag har, för att styrka mina resultat, utöver detta även gjort en litteraturstudie. Litteraturstudien är tänkt att visa på vilka teorier som ligger till grund för utomhusmatematiken samt vilka positiva effekter som kan finnas inom densamma. </p><p>Det jag har kommit fram till i min studie är att elever uppskattar ett mer varierande arbetssätt, såväl inomhus som utomhus. Det har också visats i studien att leken har en avgörande roll i elevers lärande och att de, även med detta arbetssätt, har lärt sig de begrepp vi har arbetat med.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?</p><p>Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att…</p><p>Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus.</p><p>Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation.</p><p>Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola.</p><p>Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.</p>

<p>Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. </p><p>Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd. </p><p>Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.</p>

<p>Denna fenomenografiska studie är tredelad och speglar sju lärares uppfattningar om lek, lärande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden är kvalitativ, och syftet är att visa hur lärare uppfattar kopplingar mellan lek - lärande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lärande i växelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lärare pekar på en naturlig och självklar koppling mellan lek och lärande i sina språkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte är lika tydlig vid en jämförelse. Det finns behov av att ett ökat forskningsintresse riktas mot den fysiska miljön i förskola och skola, där platsens betydelse för lärande genom lek lyfts fram och fördjupas.</p><p>Studien visar att aktiva lekande lärare, som vågar öppna upp verksamheten i tid och rum, delar in barnen i mindre grupper, hittar nya pedagogiska lösningar. Uppsatsen pekar på gröna miljöers betydelse för att utveckla lek och lärande. Det måste finnas plats</p><p>för både lugna och vildare rörelselekar i förskola och f-klass. Om den pedagogiska verksamheten skall utvecklas enligt läroplanens intentioner, behöver den fysiska miljön tas tillvara utifrån ett helhetsperspektiv på lek och lärande.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa elever och pedagogers upplevelser kring utomhuspedagogik, utifrån elevers lärande med utomhuspedagogiken som lärandesätt. Studien grundas utifrån gruppintervjuer med elever och pedagoger på två skilda skolor som bedriver utomhuspedagogik regelbundet. Dessa intervjuades åtskilda. Empirin från intervjuerna transkriberades, sorterades och sammanställdes till det kommande resultatet. </p><p>Studien visar att majoriteten av eleverna och pedagogerna ser utomhuspedagogik som positivt. Dessa parter förknippar pedagogiken med praktiskt lärande, varierat arbetssätt och ämnesintegrering. Genom studien framkommer det att utomhuspedagogik erbjuder ett flertal vinster exempelvis hälsan och motoriken förbättras samtidigt som det sociala samspelet stimuleras. För att skapa en tydligare och djupare bild av elevers och pedagogers ordval vid beskrivning av deras upplevelse kring utomhuspedagogik har vi valt att sammanställa positiva respektive negativt laddade ord. Studien visar att positivt laddade ord hos elever och pedagoger överväger, samt att eleverna och pedagogerna använder sig utav liknande ord vid beskrivningar av deras upplevelser, tankar och erfarenheter. Genom studien framkommer det att de ord som används i positiv bemärkelse speglar pedagogiken som lärandesätt medan negativt laddade ord som användes reflekterade förhållanden runt pedagogiken exempelvis vädret. <strong></strong></p>

<p>Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes. Resultatet visade att de båda pedagogernas tankemönster och strategier kring utomhuspedagogiken ser likadana ut. Däremot uttryckte grundskolläraren en tydlig oro över att eleverna inte skulle nå de mål som gäller i styrdokumenten. Förskolläraren anser att Complador kan vara ett hjälpmedel för arbetslaget att nå de gemensamma målen.</p><p> </p>