Syftet med uppsatsen Utomhuspedagogik som en arena för praktisk kunskap äratt undersöka fritidshemslärarnas uppfattning om på vilket sätt utomhuspedagogik bidrar till barns lärande. Resultatet avundersökningen visar att utomhuspedagogik kan vara ett lärande komplement till inomhusundervisning och ett sätt för fritidshemslärarna att komplettera skolan. Undervisningen utomhus bidrar till att öka elevernas lärande, sociala utveckling och hälsa. Jaghar i uppsatsen använt mig av semistrukturerade intervjuer med praktiserande fritidshemslärare. Jag har analyserat intervjuerna genom filosofen John Deweys syn på praktisk kunskap där handling, teori och reflektion binds samman. / The purpose with this thesis is to investigate how leisure-time teachers perceive outdoor teaching and how it contributes to the learning process amongst primary school students. The findings indicate that outdoor teaching can be a useful complement to traditional classroom teaching and it also enables leisure-time teachers to be involved in the educational process. Outdoor teaching has been proven to have a positive effect on student’s cognitive learning, social development and general health. In my thesis I have used semi-structured interviews with practicing leisure-time teachers. The thesis uses John Deweys views on practical knowledge to analyze the interviews.

Forskning visar att matematikundervisningen till stor del grundar sig på det teoretiska och enskilda arbetet i matematikboken. Vidare lyfter forskning också fram vikten av att variera dagens matematikundervisning med både teoretiska och praktiska inslag, då dessa kompletterar varandra och bidrar till att eleverna utvecklar djupare kunskaper inom ämnet matematik. Ett arbetssätt som visat sig fungera som ett komplement till den mer traditionella och teoretiska matematikundervisningen är utomhusmatematiken, som grundar sig på det praktiska arbetet. Studiens syfte var därför att undersöka på vilket sätt praktiska och teoretiska inslag skrivs fram i olika typer av läromedel. Studien har ett fokus på utomhusmatematik. Resultatet av analysen har visat att samtliga läromedel som analyserats i denna studie innefattar både praktiska och teoretiska inslag, men i varierande utsträckning. / Research shows that mathematics teaching is largely based on the theoretical and individual work in mathematics book. Further research also highlights the importance of varying the mathematics education with both theoretical and practical elements, as they complement each other and help students develop a deeper knowledge in mathematics. An approach proven to work as a complement to the more traditional and theoretical mathematics teaching is outdoor mathematics, which is based on practical work. The study's purpose was to investigate how the practical and theoretical elements are produced in different types of learning materials. The study has a focus on outdoor mathematics. The result of the analysis shows that all teaching materials analyzed in this study include both theoretical and practical elements, but to varying degrees.

Place-based learning can be facilitated via mobile digital devices. This is relevant both from the perspective of the educational objectives of schools and the aim of creating a greater range of differentiated learning environments. This study is part of a larger project that explores more focused study of the use of digital devices within the context of outdoor learning.    The study was carried out using mainly an abductive approach, leading to results of four categories and a graphic model. Thus new insights have been gained into the ways that modern information and communication technology can facilitate the interface between student and place.    The research results are discussed in relation to experiential learning, affordance, learning object, context and place. The study demonstrates that digital tools can bring new qualities to place-based learning. The interface between humans and natural/urban environments can be developed both cognitively and affectively. There is potential here to both strengthen and transform experiences in the space where virtual and authentic learning environments meet. The conclusion to the study examines the need for further development of both technology and teaching. A holistic perspective that takes into consideration both collaboration and the contexts of different places is necessary when using digital media.

De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön. Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar. Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten. De statliga direktiven tydliggör vad som är extra viktiga och dessa har inte genomförts fullt ut. Fullt ut innebär attnågra av informanterna som är verksamma i kommunen inte var medvetna om att det finns befintliga verktyg att använda för attsynliggöra barnkonventionen. När det gäller lekplatser och dess tillgänglighet skiljer sig informanternas kunskap och erfarenhetvilket även präglar svaren. Även om det skiljer sig åt finns det en ambition från dem som har makt att påverka i kommunen att vilja väl och tillgängliggöra lekplatser. Det kan även uttydas av övriga informanter att den bilden överensstämmer och dennaambition kan skönjas i de kommunala dokumenten. Det är på grund av de omfattande förändringarna av direktiv gällande delaktighet och medverkan i det offentliga rummet, som detär intressant att undersöka hur lekplatser tar sig i faktiskt uttryck för barn med funktionshinder.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om hur arbetet med att förverkliga förskolans läroplan i en utomhusmiljö kan se ut. Datainsamlingen är gjord med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats med en teoretisk tolkning utifrån sociokulturellt perspektiv. Resultatet antyder ett förhållningssätt där förskollärarna lägger stor vikt vid att följa barnen i deras intressen för att främja lärande. Studiens slutsats är att det är svårt att genomföra hela läroplanen på en och samma plats men att förskollärarna med hjälp av artefakter kan skapa miljöer som är bättre situerade för det tilltänkta lärandet

Syftet med denna studie var att synliggöra hur utomhuspedagogiken framställs. Till vår hjälp har vi granskat ett flertal tidningsartiklar, där vårt fokus legat på att analysera texternas transitivitet, det vill säga vilka begrepp som författarna använder gemensamt. Samt modalitet, för att få syn på hur författaren skriver för att på så sätt låta bestämd i sitt påstående. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys som metod som vilar på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Detta val av perspektiv och metod var rätt självklart då vi ser utomhuspedagogiken som en diskurs som är socialt konstruerad. Resultatet av vår undersökning är att vi hittat snarlika begrepp och påståenden i de tidningsartiklar som vi granskat. De har använt sig av dessa påståenden på ett medvetet sätt för att gemensamt konstruera en romantiserande bild av utomhuspedagogikens fördelar. Vi har märkt att artiklarna bygger på varandra och att dessa påståenden även går att finna i den tidigare forskningen inom detta ämne. Slutsatserna vi kan dra av detta resultat är att förespråkare för utomhuspedagogik väljer liknande påståenden där de gemensamt bygger upp en sanning, genom denna sanning konstrueras utomhuspedagogiken som en pedagogik full av möjligheter och knappt några hinder där fokus ligger på naturens goda inverkan. En viktig slutsats av denna studie är en fortsatt efterlysning av kritisk reflektion och eftertanke, pedagogiken behöver kritiskt granskning för att kunna utvecklas.

Studiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar om utomhuslärandet som lärandeverktyg i undervisningen och elevers uppfattning om lärandet utomhus. Studien genomfördes i två städer med fem lärare och 113 elever i årskurs ett till sex. Metoderna som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultatet analyserades med hjälp av dialektiken och den hermeneutiska cirkeln. Det mest framträdande i analysresultatet var att lärarna har en positiv uppfattning om utomhuslärandet som lärandeverktyg i undervisningen. Analysresultatet visade också att undervisning utomhus kan vara svårt att bedriva på grund av olika hinder. I analysen av enkätmaterialet framkom att eleverna ser undervisningen utomhus som något som de vill ha mer utav och att de tyckte att det var roligare att bedriva undervisning utomhus. / The study's purpose was to examine teacher’s perceptions of outdoor learning as learning tools in teaching and students conception of learning outdoors. The study was conducted in two cities with five teachers and 113 students in grades one to six. The methods used were qualitative semi-structured interviews and quantitative surveys. The results were analyzed using the dialectic and the hermeneutic circle. The most prominent of the analysis result was that the teachers have a positive perception of the outdoor learning as learning tools in teaching. Analysis results showed that outdoor education can be difficult to conduct because of various obstacles. The analysis of questionnaire data revealed that students see learning outdoors as something that they want more of and that they thought it was fun to teach outdoors. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

No description available.

Syftet med arbetet var att undersöka lärares inställningar till utomhuspedagogik. Genom att belysa möjligheter och redogöra för hinder för utomhuspedagogisk verksamhet kan arbetet inspirera och motivera lärare och lärarstudenter till att använda sig av utomhuspedagogik, samt skapa diskussion. Den datainsamlingsmetod som använts i detta arbete är en webbaserad enkätundersökning som distribuerats via mejl till skolor i Stockholm. Resultatet visar att samtliga lärare som svarade ser möjligheter med utomhuspedagogik där ökad förståelse, möjligheten att upptäcka och uppleva naturen samt hälsofrämjande aspekter är de mest framträdande. Resultatet visar att det största hindret är bristen på personal. Resultatet visar även att lärare på skolor i innerstaden, upplever närmiljön som ett större hinder än lärare på skolor utanför innerstaden. Min undersökning visar på flera möjligheter med utomhuspedagogisk verksamhet.

Outdoor teaching has been given attention which might be natural, but it ap-pears to be problematic to get functioning. The aim to this study is to seek knowledge about preconditions needed to get outdoor teaching in science func-tioning and the requirements of the teacher. The method of the data collection in the study are qualitative interviews and a selection of teachers working at a school with outdoor teaching profile has been done. The respondents appear to have unanimous thoughts about outdoor teaching due to the result. Precon-ditions when it comes to outdoor teaching in science are shown to be connected to the organization of outdoor teaching. The outdoor teaching organization is shown to be successful if the learning environments are well planned and if there are available materials to use. An example of successful learning envi-ronment is an outdoor classroom where an “ordinary” classroom indoors has been moved outdoors. In the result of the study it appears that barriers to out-door teaching can be that the environment nearby the school isn’t suited, but it is shown that environments can be adjusted. A conclusion of the study is that barriers can be overcome if preconditions to outdoor teaching are being worked with.