Syftet med studien var att undersöka lärares användning av platsbaserat lärande i undervisning inom SO-ämnet i skolans tidiga år (F-3). Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, för att besvara våra frågeställningar. Med utgångspunkt i våra frågeställningar har vi undersökt lärares syn på platsbaserat lärande, men även hur platsbaserat lärande genomförs. Fyra lärare som arbetar i årskurserna 1–3 på två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna ser fördelar med platsbaserat lärande. De menar att kombination mellan undervisning inomhus och undervisning utomhus gynnar fler elever. De menar även att eleverna får möjlighet att använda sig av sina sinnen, fantasi och praktisk inlärning. Resultatet visar även att lärare vill driva undervisning utomhus i olika utsträckning. Detta beror på bland annat kompetensen, närområde, ramfaktorer, väder och administrativt arbete.

Det finns inga krav på vare sig omfattning eller innehåll för friluftsverksamhet i grundskolan, trots att friluftsliv och naturvistelse för med sig en rad värden. Därför har jag, inom ramen för detta arbete, utvecklat en lärarhandledning som avser att motivera och underlätta för lågstadielärare i Nacka kommun att bedriva friluftsdagar med koppling till naturorienterande ämnen, samt att inspirera elever att redan i yngre år upptäcka och vistas i naturen. Utifrån en enkätundersökning som genomfördes med målgruppen, samt utifrån läroplanen för grundskolan och litteratur kopplat till friluftsliv och pedagogik, sammanställdes ett utkast av lärarhandledningen, som i sin tur revideras efter en utvärdering med målgruppen. Det resulterade i en lärarhandledning med fem arbetsområden, kopplade till tre friluftsdagar över ett helt läsår, där eleverna involveras i arbetet både inför och efter friluftsdagarna. I slutsatsen lyfts lärarhandledningen som ett kunskapsbidrag med potential att även användas av lärare som inte är yrkesverksamma i Nacka kommun.

Om eleverna ska få rätt bild av geografiämnets delar i närområdet, behöver de få genomföra fältstudier. De kan inte få all geografisk kunskap ur det den fakta som förmedlas i klassrummet, eftersom ämnet är komplext. Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare kompletterar den klassrumsbaserade undervisningen med utomhuspedagogiska fältstudier och vad dessa bidrar med. Samt om det finns begränsningar kring att genomföra dessa. En kvalitativ metod tillämpades, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem respondenter. Resultatet som framkommer i studien visar att lärare använder fältstudier som komplement och att de tycker de är viktiga, både för kunskapsinhämtning och elevernas minnesbilder. Detta då eleverna får förståelse för de mönster och samband som finns i utomhusmiljön. Det framkommer även att det finns en del begränsningar i form av ekonomi och elevgruppssammansättningar. Slutsatsen av detta tillsammans med relevant forskning, visar att det är gynnsamt att använda både klassrumsbaserat lärande och fältstudier i geografiundervisningen som genomförs i F-3. Dock skulle de intervjuade lärarna önskat att de kunde genomföra dessa oftare. / <p>2024-01-12</p>

Genom följande studie undersöks hur utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärningsprocess inom artkunskap i ämnet biologi. Lärandeobjekten för studien är olika typer av mossor och lavar. Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik bör utformas för att utveckla elevers lärande i artkunskap i ämnet biologi. Vidare har denna studien syftet att undersöka hur en learning study (LS) kan utveckla och förbättra undervisningen för att förbättra elevernas lärande. Utifrån studiens syftesformulering ställs två forskningsfrågor. Dessa frågorna är: ●    Hur kan en learning study bidra och hjälpa till att utveckla utomhuspedagogiksundervisning för att förbättra elevernas lärande? ●    Hur påverkar utomhuspedagogiksundervisning elevernas lärande och förståesleprogression inom ämnet biologi med fokus på artkunskap? Forskningsfrågorna används som redskap för att uppfylla studiens syfte. Metoden för denna studie är en learning study med variationteoretiskt perspektiv som genomförs under tre undervisningstillfällen i artkunskap med utomhuspedagogik som undervisningsmetod där variation är central. De deltagare som medverkar i studien är åtta elever i årskurs ett och deras klasslärare. Studiens datainsamling sker genom observationer av de tre undervinsningstillfällen samt genom resultet från elevernas för-, del- och eftertester. Resultatet visar på att utomhuspedagogiken gynnar elevernas förståelse och inlärning om de mossor och lavar som undervisningen baseras på. I studien framkommer också att det finns svårigheter men att bedriva utomhuspedagogik såsom väder, distraherande faktorer samt elevernas inställning till utomhuspedagogik. Resultatet visar även på att en LS bidrar till att läraren börjar reflektera över genomförandet av sin undervisning. Genom detta kan läraren utveckla och förbättra sin undervisningskvalité.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik. Studien har riktat in sig på pedagogers förhållningssätt, utomhusmiljöns utformning, utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt möjligheter och begränsningar i användandet av utomhuspedagogik. Detta för att förskolans läroplan belyser att barn i förskolan ska ha möjlighet till variation av aktiviteter, såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2018). Samtidigt som forskning bland annat nämner att yrkesverksamma inom förskolan uttrycker att det råder kunskapsbrist i hur man ska använda utomhuspedagogik och utomhusmiljön till sin fulla potential (Akpinar &amp; Kandir, 2022; Moser &amp; Martinsen, 2010). Metoden som använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer av 8 olika pedagoger, där 6 stycken är förskollärare och 2 stycken är barnskötare. Vi har använt oss av tematisk analys som metod för att kunna urskilja likheter och skillnader i den empiri vi samlat in. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och tankar kring fantasi och kreativitet, samt begreppet affordance analyserade vi resultatet. Det övergripande resultatet av studien visar att utomhuspedagogiken som ämne är brett och komplicerat. Pedagogerna i intervjuerna uttryckte många olika faktorer som påverkar i hur stor utsträckning man använder utomhuspedagogiken och utomhusmiljön. Dessa faktorer var bland annat väder, samsyn, pedagogers förhållningssätt, kommunen och politikers beslut samt miljöns utformning och innehåll. Pedagogerna upplever att alla dessa delar behöver passa ihop för att man ska få till en bra utomhuspedagogik och utemiljö för barnen. Slutsatserna är att de brister och begränsningar som finns gällande utomhuspedagogiken och användandet av utomhusmiljön bidrar till problem för såväl yrkesverksamma i förskolan som för förskolebarnen. Kan inte pedagogerna planera för aktiviteter utomhus eller ställa iordning utomhusmiljön riskerar barnen att gå miste om rikare och mer varierade lärtillfällen, vilket de kan anses ha rätt till enligt styrdokument. Det vi också kunnat urskilja i denna studie är att utomhuspedagogiken kan ses som barnens arena för egeninitierade aktiviteter där spontanitet och lyhörda pedagoger ses som något värdefullt. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

I denna uppsats ligger fokuset på att undersöka lärarnas syn på fältstudier och om de använder sig av dem i geografiundervisningen. Med detta sagt kan uppsatsen beskrivas vara inriktad i två spår. Studien är begränsad till Sandvikens kommun vilket är skribentens hemkommun. Syftet med studien är även att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns med arbetet med fältstudier för att få en djupare bild kring lärarnas syn samt fältstudier i stort. För att ta reda på detta kommer tidigare forskning att presenteras som lyfter både möjligheter och utmaningar. I samband med att ta reda lärarens syn på fältstudier har 7 lärare intervjuats från 4 olika skolor. 3 av lärarna jobbar inom f-3 medan resterande jobbar inom 4–6. Möjligheterna fältstudier medför är bl.a. att det ger en flyktväg från den traditionella undervisningen. Trots detta genomförs det inte av ett tydligt antal lärare i kommunen. / <p>2024-01-12</p>

Studien syftar till att beskriva hur lärare uppfattar utomhuspedagogik som arbetsmetod i förskoleklass samt lärares didaktiska val i relation till utomhuspedagogik i förskoleklass. Det är en enkätstudie som främst utgår från kvantitativ metod med inslag av kvalitativ analys. Studien tar avstamp i didaktiskt perspektiv. Didaktiska frågeställningar och didaktisk modell i form av utvidgad didaktisk triangel ligger till grund för analys av resultatet. Resultatet grundar sig på 13 lärares enkätsvar. Resultatet visar att samtliga respondenter anger att de använder sig av utomhuspedagogik som arbetsmetod i mer än ett ämne. Frekvensen av utomhusundervisningvarierar mellan enstaka tillfällen per termin till återkommande inslag varje vecka. Oavsett i vilken omfattning lärarna i studien uppger sig använda utomhuspedagogik önskar så gott somsamtliga att undervisa utomhus oftare. Didaktiska val kopplat till var, varför, inom vad och för vem synliggörs. Möjligheter som framträder kopplat till utomhuspedagogik rör främst tankar kring olika sätt att lära in kunskap och variation av lärmiljö. I stort sett alla lärarna i studien anser att utomhuspedagogik kan ses som ett komplement till undervisning inomhus och att det kan möjliggöra ytterligare lärande. Hinder som lärarna uttrycker för att bedriva utomhuspedagogik berör organisatoriska aspekter samt elevers undermåliga kläder. Även brist på anpassat undervisningsmaterial för utomhusbruk lyfts av några lärare.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka val förskollärare gör för att möjliggöra undervisning utomhus och vilka faktorer som påverkar dessa. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats genom sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Datamaterialet transkriberades och kodades i en tematisk analys. Som grund för denna studie ligger det didaktiska perspektivet med tillhörande begrepp, som har använts vid formulering av forskningsfrågor och i diskussionen. I analysen av vår empiri har vi använt ramfaktorteorin som modell för att förstå hur förskollärarna förhåller sig till de ramfaktorer som påverkar undervisning utomhus. I resultatet synliggörs faktorer som kan begränsa utomhusundervisning men också hur förskollärarna anpassar för att möjliggöra. Våra slutsatser är att förskollärares inställning till utomhusvistelse är en betydande faktor i möjliggörandet av utomhusundervisning. Samt att om det finns en tydlig struktur och rutin kring undervisning, som något som växelvis sker inomhus och utomhus, skapas en kultur där undervisning utomhus är en naturlig del av verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Syftet med studien är utveckla kunskap om hur undervisning i förskolans utemiljö kan planeras och genomföras av förskollärare för att stödja barns kunskapsutveckling och lärande utomhus. Studiens data samlades in utifrån en kvalitativ ansats genom halvstrukturerade intervjuer med nio förskollärare på olika förskolor och i olika kommuner. Resultatet av studien visar att förskollärare beskriver gården och dess platser på olika sätt. Förskollärare beskriver fortsättningsvis arbetet med undervisning och stor vikt läggs i beskrivningarna på att undervisningen kan ske både planerat och spontant. Studiens resultat och beskrivningarna som ges av förskollärare i intervjuerna visar att undervisningen i utomhusmiljön är bortprioriterad och att pedagogens lyhördhet och förmåga att vara närvarande har en viktig del gällande undervisningen som sker utomhus. Förskollärare beskriver att inställningen till utomhuspedagogiken spelar roll, deras vanor och vädret kan påverka undervisningen som sker utomhus.

Detta arbete riktar sig till lärare och lärarstudenter inom geografiämnet. Syftet med arbetet är att belysa olika aspekter av utomhuspedagogik, detta för att kunna förbättra lärares och lärarstudenters arbete med utomhuspedagogik. Frågeställningen som arbetet kommer att besvara är “Vad säger forskningen om positiva och negativa aspekter av utomhuspedagogik i geografiundervisningen?”. Frågeställningen väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning, då vi reagerade på att lärarna inte använde sig av utomhuspedagogik. Genom databaserna ERC, ERIC och Swepub har vi sökt fram vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Detta har gjorts med relevanta sökord utifrån vår frågeställning.   Utifrån resultatet har vi kommit fram till att det främst finns positiva aspekter på utomhuspedagogik, men att det även förekommer få negativa aspekter. Med detta resultat kan vi dra slutsatsen att utomhuspedagogik ger övervägande positiva effekter för elevernas utveckling och lärande.  Detta kan gynna oss i vår framtida yrkesroll då denna kunskapsöversikt har gett oss en medvetenhet om hur viktig utomhuspedagogik är. Men även hur viktigt det är att vi som lärare skapar en välplanerad utomhuslektion då dåligt planerade utomhuslektioner missgynnar elevernas lärande.