Syftet med detta konsumtionsarbete var att undersöka hur utomhuspedagogik används i matematikundervisning. Denna undersökning har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta utvald litteratur för att försöka besvara arbetets syfte. Insamling av data genom vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av databaserna ERIC och UniSearch. Resultatet av litteraturstudien visar på två exempel på hur utomhuspedagogik kan användas i matematikundervisning. Det första är hur lärare använder digital teknik som verktyg för att tillämpa metoder och koppla undervisningen med vardagliga situationer. Det andra visar att utomhuspedagogik i matematikundervisning kan användas för att motivera elever och stötta kunskapsutvecklingen.

Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.

Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusundervisning i naturorienterande ämnen i skolan samt vilka didaktiska val de gör. När det gäller utomhuspedagogik specifikt påvisar Szczepanskis (2008) i sin forskning att det finns lärare som ser och kan beskriva kvalitativa skillnader mellan lärande utomhus respektive inomhus, likväl som det finns pedagoger som inte ser denna skillnad utan mer tänker på naturen mer som en plats för rekreation. Undersökningsmetoden för denna studie är den kvalitativa intervjun och fem pedagoger har intervjuats. Resultaten analyseras med begrepp från sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser många fördelar med att bedriva undervisning utomhus, med fördel att de är två eller fler pedagoger samt att de finner tid för samplanering. Pedagogerna talar varmt om vinsterna av att lära in med hela kroppen, med alla sina sinnen. De saknar ibland förutsättningar i form av samplanering och materialkostnader som följer med inspirerande utomhusutrustning. Analysen visar bland annat att de intervjuade pedagogerna ger prov på att skapa egna didaktiska koncept, ingå i kommunikativa processer samt använda sig av artefakter av olika karaktär. Läroplansperspektivet kopplas till resultatet och utifrån det är min slutsats är då att utomhusundervisningen borde förekomma i högre omfattning än vad som framkom i studien.

Skolinspektionen fick i uppdrag att mellan 2015-2017 granska 82 förskolor för att se om undervisning sker i förskolan så som skollagen (SFS2010:800) föreskriver och konstaterade då att barn visserligen ges möjlighet att utvecklas och lära i förskolan men att det sällan sker genom medveten undervisning (Skolinspektionen 2016). De konstaterade också att barnens nyfikenhet och vetgirighet inte togs tillvara samt att en fjärdedel av de undersökta förskolorna inte stimulerade barnen till att samspela och lära av varandra. Läroplanen har varit tydlig, och är det även i Lpfö18 (Skolverket, 2018), med att man ska vistas både inne och ute och i skiftande miljöer. Utevistelsen ger sinnesstimulans och rörelse vilket borde innebära att möjligheterna att lära ute är väldigt bra. Det som jag vill undersöka i den här studien är om man i förskolan tycker att utevistelsen är en plats för undervisning och hur man tolkar undervisning som begrepp. Studien vill belysa hur pedagogerna i förskolan ser på begreppet undervisning och hur de förhåller sig till utevistelsen som undervisningsmiljö. Jag har använt mig av en kvalitativ design och samlat in material med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera det insamlade materialet har Tematisk analys använts och fyra teman för respektive frågeställning har fastställts. Teman jag fått fram på frågan om vad undervisning är blev: ”Skolifiering”, ”Lärande utifrån intresse och läroplan”, ”Lek är undervisning” och ”Planerad eller oplanerad aktivitet som leder till ett lärande”. Temana för hur utomhusmiljön fungerar till undervisning blev: ”Upplevelser”, ”Utforskar”, ”Tillsammans” och ”Lek”. Resultatet av studien visar att pedagogerna först tagit emot undervisningsbegreppet med stor skepsis för att efter ett tag inse att det faktiskt var något som redan pågick i förskolan. Då det var förskolor med en utomhuspedagogisk profil så var det självklart för dem att använda sig av utevistelsen som plats för undervisning. Undervisning i förskolan har gått ifrån en rädsla att skolifiera förskolan till att man gjort en egen tolkning av undervisning i förskolan, en förskolifiering.

Skolinspektionen fick i uppdrag att mellan 2015-2017 granska 82 förskolor för att se om undervisning sker i förskolan så som skollagen (SFS2010:800) föreskriver och konstaterade då att barn visserligen ges möjlighet att utvecklas och lära i förskolan men att det sällan sker genom medveten undervisning (Skolinspektionen 2016). De konstaterade också att barnens nyfikenhet och vetgirighet inte togs tillvara samt att en fjärdedel av de undersökta förskolorna inte stimulerade barnen till att samspela och lära av varandra. Läroplanen har varit tydlig, och är det även i Lpfö18 (Skolverket, 2018), med att man ska vistas både inne och ute och i skiftande miljöer. Utevistelsen ger sinnesstimulans och rörelse vilket borde innebära att möjligheterna att lära ute är väldigt bra. Det som jag vill undersöka i den här studien är om man i förskolan tycker att utevistelsen är en plats för undervisning och hur man tolkar undervisning som begrepp. Studien vill belysa hur pedagogerna i förskolan ser på begreppet undervisning och hur de förhåller sig till utevistelsen som undervisningsmiljö. Jag har använt mig av en kvalitativ design och samlat in material med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera det insamlade materialet har Tematisk analys använts och fyra teman för respektive frågeställning har fastställts. Teman jag fått fram på frågan om vad undervisning är blev: ”Skolifiering”, ”Lärande utifrån intresse och läroplan”, ”Lek är undervisning” och ”Planerad eller oplanerad aktivitet som leder till ett lärande”. Temana för hur utomhusmiljön fungerar till undervisning blev: ”Upplevelser”, ”Utforskar”, ”Tillsammans” och ”Lek”. Resultatet av studien visar att pedagogerna först tagit emot undervisningsbegreppet med stor skepsis för att efter ett tag inse att det faktiskt var något som redan pågick i förskolan. Då det var förskolor med en utomhuspedagogisk profil så var det självklart för dem att använda sig av utevistelsen som plats för undervisning. Undervisning i förskolan har gått ifrån en rädsla att skolifiera förskolan till att man gjort en egen tolkning av undervisning i förskolan, en förskolifiering.

Globalization and technology advancement has brought both benefits and dilemma to our society. It has vastly revolutionized the lifestyle of the individual and made children spend more time in front of the television and with their gadgets, compared to the lifestyle fifty years ago. Corollary to the alarming effects of technology on children’s behaviour, social development and health, outdoor pedagogy has gained popularity in schools and preschools in Sweden. Outdoor pedagogy addresses the increasing need to encourage children to lead a healthy and sustainable lifestyle. However, the potential of outdoor pedagogy remains either unutilized or not fully realized in Swedish preschools. The purpose of this paper is to analyze how preschool pedagogues in two rain or shine-preschools think about outdoor pedagogy and how their perspectives influence the way they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy in the investigated preschools? What learning tools are being implemented by the pedagogues of rain or shine-preschools to advance outdoor pedagogy? What strategies are used by the pedagogues in order to handle the challenges in advancing outdoor pedagogy?  A qualitative method is used in this study where data is collected through interviews and observations. The study is carried out in two rain or shine-preschools within Stockholm with four informants that agreed to participate in the study. A sociocultural perspective, John Dewey’s progressivism and “learning by doing” are drawn from, to interpret the collected data.  This study came into the conclusions that the pedagogues’ show awareness of the positive benefits of the outdoor pedagogy. The study also shows that the prerequisites for a good quality of an outdoor pedagogy emanates from the pedagogues’ interest, experience, education and role as a child’s co-discoverer, co-existent individual, co-actor and co-thinker. Attaining the goals in lesson plan for preschools is regarded by the pedagogues as significant in formulating their daily activities where natural resources are being utilized. Competency in outdoor pedagogy, innovativeness, spontaneity and flexibility are therefore considered an advantage due to the demanding factors affecting outdoor pedagogy like shortage of workforce in preschool, fluctuating weather conditions and other factors affecting the child’s behaviour.

<p>Sammanfattning</p><p>Den här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 – 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.</p><p>Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö. Undersökningen gjordes genom videoobservationer som analyserades med hjälp av ett protokoll med frågor om lek, kommunikation och plats samt kompletterande intervju och samtal med personalen.</p><p>Resultatet visade på en skillnad i barnens lekar och kommunikation i de olika miljöerna. I den byggda parkleksmiljön låg koncentrationen på de motoriska lekarna medan skogsmiljön visade att fantasileken dominerade och förekom i alla observerade situationer. Samlek och parallellek förekom i båda miljöerna, medan ensamlek förekom i parkleken men inte i skogsmiljön.</p><p>Kommunikationen skilde sig markant, på så sätt att barnen i skogsmiljön upprätthöll kommunikationen genom längre talspråksdialoger i fantasi- och rollekar, medan det i parkleken användes kommunikation genom talet endast i kortare ordväxlingar. Samspelet handlade i parkleken till största delen om att svara eller påbörja kommunikation, inte att upprätthålla längre dialoger. Lekredskapen var i parkleken viktiga och upptog barnens koncentration. Båda miljöerna visade på gott samspel och fysiskt aktiva barn.</p><p>Personalen upplevde att skogsmiljön sätter igång fantasin och den fria leken. Där finns många ”rum” som ger frihet och fler val där barnen utvecklar många sinnen och leker lugnare. I skogen får barnen möjlighet att springa långt och vara undanskymda och ostörda i lekarna, menade personalen. I parkleken blev det ofta fler konflikter kring cyklar och andra lekredskap, vilket ledde till fler förmaningar och mer vuxenstyrning. Vissa parklekar var spännande och roliga miljöer och barnen uppskattade att komma tillbaka till samma platser, såväl till skogen som till parklekar. Personalen upplevde att det var språkutvecklande att vara utomhus. Många språkliga begrepp kan barnen uppleva med hela kroppen, som till exempel begreppen uppför och nedför. De såg också barn som vågade prata mer utomhus än när de var inomhus på sin förskola. Personalen framhöll också den motoriska utvecklingen och träningen barnen får utomhus, de ansåg att bra motorik gav barnen större självkänsla och språkutveckling.</p><p>I ett specialpedagogiskt perspektiv kan man genom studiens resultat av en typisk barngrupps lek och kommunikation i uterummet, se vinster även för barn med olika funktionshinder och särskilda behov. Pedagoger och specialpedagoger behöver göras medvetna om den fysiska miljöns betydelse för lek och kommunikation, att olika platser ger olika stimulans. Studien ger förutsättningar för fortsatta studier i hur barn med särskilda behov använder olika miljöer.</p>

<p>Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer. Skolledarna stöttade och uppmuntrade personalen genom individuell kompetensutveckling inom utomhuspedagogik. Det studien kom fram till var att det kommunala stödet för utomhuspedagogik var övergripande positivt. Utifrån skolchef och skolledarnas synvinkel uppmuntrades personalen att själva komma med förslag och idéer som ska leda till utveckling av utomhuspedagogik Författarens tolkning var att skolgårdarnas utveckling berörs med större fokus än förskolegårdens utveckling därför att förfarandet i att få ekonomiskt stöd hade olika utgångslägen.</p>

<p>Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år använder sig av utomhuspedagogik samt hur derast inställining är att bedriva den. De frågeställingar vi hade var: Vilken syn har lärare på utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lärare att utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt? Vilka nackdelar och svårigheter kan upplevas utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lämnats ut till lärare som är verksamma inom skolans yngre åldrar. Totalt svarade 16 lärare på brevet. Resultatet visade att de lärare som svarat på breven är positiva till användandet av utomhuspedagogik, de har alla kunskapen om hur viktigt det är att komplettera den traditionella undervisningen för att få alla barn och förstå. Genom utomhuspedagogiken får barnen vara med och prova och känna och på så sätt får de lättare att sätta in kunskapen de lär sig inne i ett klassrum i ett sammanhang. De får en helhetssyn av det aktuella ämnet. Fördelarna som nämndes är att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen där alla sinnen kommer till användning, barn och lärare får frisk luft och de orkar mer. Svårigheterna som kom fram var att barnen inte har kläder efter väder, föräldrarnas oförståelse för utomhuspedagogik, svårt att få en överblick över gruppen.</p>

<p>Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.</p>