Denna studie avser att bidra med kunskap till ämnet utomhuspedagogik. Syftet med studien är att få insyn i och analysera vilka hinder och möjligheter upplever lärare begränsar respektive motiverar dem i användandet av utomhuspedagogik? Samt hur påverkar det deras val av att använda utomhuspedagogik? Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Vilka hinder upplever lärare begränsar dem från att använda utomhuspedagogik? Vilka faktorer upplever lärare motiverar dem till att använda utomhuspedagogik? På vilket sätt upplever lärare att utomhuspedagogik och digitalisering samverkar i deras undervisning? De teoretiska perspektiv som genomsyrar studien är ramfaktorteorin och pragmatismen. Datainsamlingsmetoden som används är semistrukturerade zoom-intervjuer med åtta lärare som har varit eller är verksamma i årskurserna 1–6. Urvalsmetoden är ett snöbollsurval och avgränsas till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som används i denna studie är en tematisk analys som identifierade huvudteman: upplevda hinder, upplevda möjligheter.  Studiens resultat visade att lärarna upplevde (1) Planerings- och undervisningstiden inte räcker till för att bedriva utomhuspedagogik. (2) Det är för få lärare på antalet elever för att bedriva utomhuspedagogik. (3) Lärarnas kunskap inom utomhuspedagogik är bristfällig vilket resulterar i att lärarna inte vet vad dem ska undervisa om utomhus. Fortsättningsvis visade studien (4) När- och lärmiljön används för att väcka ett intresse hos eleven. (5) Kunskapen kan hängas upp på en plats. (6) Kunskapen används i det verkliga livet. (7) Eleverna lär sig mer när de får använda flera sinnen i kunskapsinhämtningen. (8) Eleverna förstår kunskapen bättre när den är konkret och verklig. Avslutningsvis visade studien (9) Utomhuspedagogiken och digitaliseringen kan samverka väl eftersom det bidrar till att en växelverkan mellan teori och praktik sker. (10) De digitala verktygen underlättar dokumentationsarbetet utomhus. Våra resultat gentemot det tidigare forskningsläget både bekräftar och bidrar med ny kunskap.

Biologiundervisning som till stora delar syftar till en förståelse för och kunskaper kring naturen bedrivs, trots dess fördelar, i allt för liten utsträckning i dess autentiska miljö, det vill säga i naturen. Med det som utgångspunkt så syftar detta arbete till att resultera i en lärarhandledning i ämnet biologi för mellanstadiet där utomhuspedagogik står i fokus. Lärarhandledningen avser att motivera, underlätta och inspirera lärare att bedriva delar av sin undervisning utomhus. Med läroplanen- och forskning kring utomhuspedagogik som bakgrund så har lärarhandledningen utformats med Limön, utanför Gävle, som klassrum. Den slutgiltiga produkten har därefter utvärderats av naturkunskapslärare varpå ett definitivt resultat har sammanställts. Slutsatsen av arbetet belyser att handledningen går att använda i andra didaktiska sammanhang än på just bara Limön vilket leder till att den kan bidra med ett mervärde till lärare och elever i hela Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka barns uppfattningar av att ha undervisning utomhus kontra inomhus, bland annat vilka för- och nackdelar eleverna upplever. Undersökningen genomfördes med 34 elever i årskurserna 1–3 genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att majoriteten av eleverna önskar mer undervisning i utemiljö.Utomhus upplever eleverna sig mer energifyllda och nyfikna på sin omgivning i jämförelse med hur de känner inne i klassrummet. I klassrummet upplever vissa elever sig instängda och att de snabbt blir trötta. Resultaten visar att flertalet elever har en positiv syn på utomhusundervisning samt att de upplever att den bidrar till ett mer lustfyllt lärande samtbättre mående. En slutsats av denna studie är det finns en potential för lärare att utnyttja lärmiljöerna utomhus i större utsträckning för att utveckla elevers kunskaper och välbefinnande.

Syftet med min undersökning var att utforska utomhuspedagogik ur ett elevperspektiv. Vad tyckte eleverna om att ta ut klassrummet i naturen och vad gör detta för deras lärande? Jag använde mig av en kvalitativ metod där observationer och intervjuer av utvalda elever i årskurserna F, 1, 3 och 4 gjordes. Resultatet visade att de flesta av eleverna var positiva till utomhuspedagogik oavsett årskurs. De inhämtade mycket kunskap under lektionerna utomhus som de kunde återberätta vid intervjuerna.  Resultatet visar även att elevernas motivation, nyfikenhet, glädje och välbefinnande ökade vi våra utelektioner.  Slutsatser som kan dras är att eleverna tyckte det var värdefullt att få röra på sig mycket och att de fick se det de arbetade med i verkliga livet. Istället för att föreställa sig hur det ska se ut fick de ta del av vår natur och lärandemomentet i verkligheten. Eleverna ville utforska fenomen de skulle få kunskap om, vara aktiva, leka men även vara ute i den friska luften. Eleverna ville lära sig utomhus hellre än inomhus och fick de välja var de flesta helst utomhus om de skulle lära sig om naturen.

Hur elever upplever lärande via utomhuspedagogik, inre motivation och välbefinnande diskuteras i denna studie. Utomhuspedagogik är lärande genom förstahandsupplevelser i naturen. Engagemang och kunskap främjas genom lärande och upplevelser med flera sinnen och konkret material. Fysisk aktivitet i lärprocessen och med en strukturerad samt tydlig utomhuslektion kan öka elevers motivation och koncentration. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av utomhuspedagogik i samband med lärande och välbefinnande. Datainsamling genomfördes med strukturerade observationer och fokusgruppsintervjuer för att samla in kvalitativa data om elevers upplevelse. Resultatet visar att elever upplever verklighetsbaserad undervisning och konkret material, i samband med en lämplig kontext, i ett sammanhang till innehållet som positivt i lärandet för att det abstrakta blir mer konkret. Att använda kroppen och flera sinnen upplever elever som positivt och bidrar till att eleverna kan ta till sig kunskap. I resultatet uttrycker elever sin positiva upplevelse av utomhuspedagogik där miljön är fri, lugn och som öppnar upp för samarbete och socialt samspel. I resultatet framgår att eleverna även upplever hinder med utomhuspedagogik, svårigheter att hålla fokuset uppe under längre genomgångar, kyla och en pratig miljö är faktorer som lyfts som negativa. Avslutningsvis framhäver resultatet hur utomhuspedagogiken påverkar elevernas upplevelse av lärande och välbefinnande, när lärandet sker i en relevant kontext till innehållet. I samspel med naturen, där undervisningen genomsyras av socialt samspel, struktur och tydlighet upplever eleverna utomhuspedagogiken som positiv vilket främjar lärande.

Syftet med studien är att öka kunskaper om i vilken omfattning F-3 lärare använder sig av utomhuspedagogik vid undervisning om ekosystem. Det undersöks även vilka hinder och möjligheter som de deltagande lärarna ser med denna undervisningsmetod. Tidigare studier visar hur hinder som elevers säkerhet och tidsaspekten rörande planering påverkar lärares val av att minska eller exkludera användandet av utomhuspedagogik vid undervisning av NO-ämnena. Det framkommer även att elever som får ta del av utomhuspedagogik vid NO-undervisningen bildar sig ett intresse för undervisningen och tar därför till sig innehållet. Det arbete som presenteras här är en enkätstudie där både slutna och öppna frågor har använts för att undersöka lärares erfarenheter av att använda utomhus pedagogik iundervisning om ekosystem. Resultatet visade att lärare använder sig av utomhuspedagogik vid undervisning av ekosystem i olika stor utsträckning samt att deltagarna ser olika hinder och möjligheter med undervisningsmetoden. Deltagarna anser att elevernas samarbetsförmåga förbättras när NO-undervisningen bedrivs med utomhuspedagogik, dock ser många tiden som ett hinder för att kunna tillämpa denna undervisningsmetod. Trots att det finns hinder med att använda utomhuspedagogik vid undervisning av ekosystem väljer majoriteten av lärarna att förbise dessa då möjligheterna väger tyngre. I resultatet lyfts även två grupper fram där deltagarna i grupp 1 aldrig/sällan tillämpar utomhuspedagogik och deltagarna i grupp 2 tillämpar detta vid varje eller vartannat undervisningstillfälle.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med en narrativ metod få fram vilka teman som förekommer i pedagogers berättelse om utomhuspedagogik, vilka variationer som finns och barnperspektivets plats i narrativen. Tidigare forskning belyser främst fördelarna med utomhuspedagogik för barnens lärande och utveckling, men denna studie ämnar tillföra något nytt till forskningen om utomhuspedagogik. Med narrativ teori, metod och analys, tillsammans med begreppet barnperspektiv, har fyra intervjuer delats in i olika teman. Resultatet visar att det förekommer variationer i pedagogers narrativ kring arbetssätt, filosofier, förhållningssätt och undervisning. Utöver detta saknas ofta barnperspektivet i de olika narrativ som förekommer.

Studiens syfte är att undersöka fritidslärares uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik samt att förstå deras åsikter och reflektioner kring användningen av utomhuspedagogik i undervisningspraxis. Studien utforskar fritidslärares reflektioner av utomhusmiljöns användning för att främja elevernas kunskap och lärande i planerade aktiviteter. I tidigare forskning beskrivs utomhuspedagogikens och utomhusmiljöns möjligheter i ett pedagogiskt sammanhang. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade fritidslärare samlas empiriskt data till forskningsfrågor. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som används i studien. Studieresultatet visar fritidslärarnas uppfattning av utomhuspedagogik som ett arbetssätt där lärandet sker i utomhusmiljö. Undervisning utomhus öppnar möjligheter för alla skolämnens inkluderande i undervisning. Med hjälp av praktiska exempel från verksamhet förstärker fritidslärarna sin uppfattning om utomhusmiljöns betydelse för elevernas kunskap och lärande. Studien lyfter också planerade aktiviteters positiva inverkan på elevernas lärande och kunskap.

Syftet med denna empiriska studie är att med hjälp av intervjuer undersöka verksamma mellanstadielärares uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar som finns med utomhuspedagogik, med fokus på undervisning i matematikämnet. Syftet är även att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna att implementera denna pedagogik eller inte. Studien strävar efter att bidra till utvecklingen av matematikundervisningen genom att utforska olika möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som pedagogisk metod. Denna studie analyserar lärares olika uppfattningar om utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och påverkansfaktorer. Resultatet från denna empiriska studie visar att utomhuspedagogik erbjuder flera möjligheter såsom praktisk tillämpning, social interaktion och variation. Utmaningar inkluderar planering, hantering av elevgrupper samt lärarkompetens. Tidsbegränsningar och elevgruppens behov är faktorerna till att pedagogiken inte alltid används, medan dess förmåga till verklighetsförankring är en faktor till dess val. Studien belyser lärares olika uppfattningar om utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och påverkansfaktorer. / The purpose of this empirical study is to investigate the perceptions of activeelementary school teachers regarding the possibilities and challenges of outdooreducation, with a focus on teaching mathematics. The aim is also to explore the factorsthat influence teachers´ implementation or non-implementation of this pedagogy. Thestudy aims to contribute to the development of mathematics education by exploring thepossibilities and obstacles of outdoor education as a pedagogical method. The analysisin this study comprises teachers’ various perceptions of the opportunities, challenges,and influencing factors of outdoor education. The results of this empirical study indicatethat outdoor education offers several possibilities such as practical application, socialinteraction and variety. Challenges include planning, managing student groups, andteacher competence. Time constraints and student group needs are factors influencingthe use of this pedagogy, while its ability to connect to real-life contexts is a factor in itsselection. The study highlights teachers’ different perceptions of the possibilities andthe opportunities, challenges and influencing factors of outdoor education

Syftet med undersökningen är att dels ta reda på hur förskollärare tänker kring utomhus­vistelsens syfte. Syftet är även att utifrån de ramfaktorer som finns i verksam­heten, undersöka hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik. En kvalita­tiv ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta informan­ter. Resultatet visar att förskollärare har olika syften med barns utomhusvis­telse, samt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares arbete med utomhuspedagogiken. Slutsatsen är att ett pedagogiskt respektive romantiskt synsätt genomsyrar förskollärares arbete med utomhuspedagogik, samt att det råder en viss omedvetenhet kring olika ramfaktorer och dess påverkan på arbetet med utomhuspedago­gik.