Children with concentration difficulties are to a great extent a problem in schools and therefore it becomes interesting to see how possibilities around these children can appear in pre-school. From a pre-school teacher’s perspective, the study aims to provide a deeper understanding of how outdoor education can influence children with concentration difficulties. The method of the study is a qualitative research run-up with interviews that intends to describe pre-school teachers’ views. What we applied for requires experience-based answers, and therefore, pre-school teachers with at least a couple of years experience of daily pre-school activity were selected. The result shows, among other things, how outdoor education is an important part of daily activities. Specific for children with concentration difficulties, outdoor education gives increased  possibilities for movement, fresh air and recovery. The concept of concentration difficulties is not used in pre-school in order to describe these children. In connection with outdoor education there should be rich variations of outdoor environment. In conclusion reflected outdoor environment that provides both free play and planned activities gives children with concentration difficulties possibilities to increase their power of concentration. / Barn med koncentrationssvårigheter är ett framträdande problem i skolor och därav blir det intressant att se hur utvecklingsmöjligheter kring dessa barn kan ske i förskola. Studiens syfte är att utifrån ett förskollärarperspektiv undersöka hur utomhuspedagogik kan påverka barn med koncentrationssvårigheter. Den metod som ligger till grund är en kvalitativ forskningsansats med intervjuer vilka avser att beskriva förskollärares uppfattningar. Den kunskap vi sökt kräver erfarenhetsbaserade svar och därför valdes respondenter bland förskollärare med minst ett par års erfarenhet av daglig förskoleverksamhet. Resultatet visar bland annat att utomhuspedagogik uttrycks vara en väsentlig del av verksamheten. Specifikt för barn med koncentrationssvårigheter ger utomhuspedagogiken ökade möjligheter till rörelsebehov, frisk luft och återhämtning. Begreppet dessa barn. I samband med utomhuspedagogik bör det finnas variationsrika utemiljöer. En slutsats som kan dras från detta är att en, av förskollärare, reflekterad utomhusmiljö med både fri lek och planerade aktiviteter ger barn med koncentrationssvårighetermöjligheter att få ökad koncentrationsförmåga.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer. Skolledarna stöttade och uppmuntrade personalen genom individuell kompetensutveckling inom utomhuspedagogik. Det studien kom fram till var att det kommunala stödet för utomhuspedagogik var övergripande positivt. Utifrån skolchef och skolledarnas synvinkel uppmuntrades personalen att själva komma med förslag och idéer som ska leda till utveckling av utomhuspedagogik Författarens tolkning var att skolgårdarnas utveckling berörs med större fokus än förskolegårdens utveckling därför att förfarandet i att få ekonomiskt stöd hade olika utgångslägen.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år använder sig av utomhuspedagogik samt hur derast inställining är att bedriva den. De frågeställingar vi hade var: Vilken syn har lärare på utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lärare att utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt? Vilka nackdelar och svårigheter kan upplevas utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lämnats ut till lärare som är verksamma inom skolans yngre åldrar. Totalt svarade 16 lärare på brevet. Resultatet visade att de lärare som svarat på breven är positiva till användandet av utomhuspedagogik, de har alla kunskapen om hur viktigt det är att komplettera den traditionella undervisningen för att få alla barn och förstå. Genom utomhuspedagogiken får barnen vara med och prova och känna och på så sätt får de lättare att sätta in kunskapen de lär sig inne i ett klassrum i ett sammanhang. De får en helhetssyn av det aktuella ämnet. Fördelarna som nämndes är att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen där alla sinnen kommer till användning, barn och lärare får frisk luft och de orkar mer. Svårigheterna som kom fram var att barnen inte har kläder efter väder, föräldrarnas oförståelse för utomhuspedagogik, svårt att få en överblick över gruppen.

Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön. Flertalet betonar den sinnliga upplevelsen för konkret lärande, där kopplingen mellan teori och praktik är tydlig. Den empiriska studien omfattar en kvantitativ och en kvalitativ metod, genom enkäter från fyra olika lärarlag och tre intervjuer med pedagoger undervisande i skolår 1-6. Resultatet visar att pedagogerna som ingick i undersökningen använder sig av naturutomhusmiljön som ett pedagogiskt klassrum, framförallt bland de tidigare skolåren 1-3, men förekomsten i skolår 4-6 var större än väntat. Pedagogerna i undersökningarna såg fördelar och möjligheter med användandet, bland annat den konkreta upplevelsen som kunskapsbefästare och kopplingen mellan teori och praktik. De svårigheter som framkom berörde praktiska hinder, men fördelarna överväger svårigheterna, och därför borde användandet av naturutomhusmiljö bland pedagoger vara större.

Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken roll utomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jag undersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärare uppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen. Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inom didaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olika didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelse genom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut. Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsar utomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter. Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tas dess potential till vara. / The purpose of this essay is to contribute knowledge about which role outdoor education can have in teaching in primary education. I examine what outdoor education implies from a didactic perspective. Through qualitative interviews with four teachers, I find out how teachers perceive their use of outdoor environment in their teaching. I reach the conclusion that outdoor education offers unique opportunities within the different areas of didactic and it has the ability to get a total impression of the didactic questions, what, how and why. The teachers justify outdoor activities by referring to how children learn, rather than what should be taught. The results show a focus on experiences in the woods, which limits the opportunities of outdoor education for various authentic starting points. By being aware of the didactic purpose of outdoor education it is possible to take care of its potential.

Denna fenomenografiska studie är tredelad och speglar sju lärares uppfattningar om lek, lärande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden är kvalitativ, och syftet är att visa hur lärare uppfattar kopplingar mellan lek - lärande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lärande i växelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lärare pekar på en naturlig och självklar koppling mellan lek och lärande i sina språkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte är lika tydlig vid en jämförelse. Det finns behov av att ett ökat forskningsintresse riktas mot den fysiska miljön i förskola och skola, där platsens betydelse för lärande genom lek lyfts fram och fördjupas. Studien visar att aktiva lekande lärare, som vågar öppna upp verksamheten i tid och rum, delar in barnen i mindre grupper, hittar nya pedagogiska lösningar. Uppsatsen pekar på gröna miljöers betydelse för att utveckla lek och lärande. Det måste finnas plats för både lugna och vildare rörelselekar i förskola och f-klass. Om den pedagogiska verksamheten skall utvecklas enligt läroplanens intentioner, behöver den fysiska miljön tas tillvara utifrån ett helhetsperspektiv på lek och lärande.

Med den här uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ovan nämnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lärare i allmänhet och biologilärare i synnerhet. Studien utgår från två frågeställningar som jag genom intervjuer med två representanter för utomhusdidaktik och två representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara. Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus på de didaktiska frågorna. Ett undantag är var-frågan som är av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar även att utomhusdidaktik berör många fler ämnen än biologiämnet. En viktig slutsats är att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan båda hjälpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förståelse hos eleverna.

Sammanfattning   Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats. Deras svar har jag sedan jämfört med mina skriftliga källor. Resultaten från enkäterna överensstämmer mestadels med de fakta som jag har fått från litteratur och internetkällor. Lärarna uttrycker dock fler problem med utomhuspedagogiken vilket är naturligt eftersom de verkar i verkligheten, medan skriftliga källor i första hand vill inspirera till utomhuspedagogik. Sammanfattningsvis kan svaren utläsas som att man bör använda sig av utomhuspedagogik inom NO-ämnena. Man kan använda sig av utomhuspedagogik i samtliga ämnen, det är bara fantasin och möjligtvis gruppstorleken som sätter gränser. Att säga att utomhuspedagogiken är ett måste, är väl lite att ta i, men rätt använt är utomhuspedagogiken betydligt mer än bara utelek. Utomhuspedagogiken är ett bra komplement till undervisningen i klassrummet som ger möjligheter till att arbeta med skolans alla kursplaner och socialt samspel, samtidigt som eleverna får frisk luft, motion och tränas i att själva söka sin kunskap.   Nyckelord: Utomhuspedagogik, undervisning, skola, natur / Abstract   Nowadays there is a lot of talk about outdoor education. Outdoor education means to move the education out of the classroom, to let the pupils learn from, and in, their surroundings. My question is if outdoor education is an important methodology when you work with pupils 9-11 years old, or is it only outdoor playtime? To answer that, I have sent questionnaires to teachers who work in year 3-5 over most parts of Sweden. I sent out 105 questionnaires, and got 40 answers. Afterwards I have compared the teachers’ answers with my written sources. The outcome of the questionnaire corresponds in most cases with the facts that I got from literature and internet sources, even if the teachers can see more problems with outdoor education. This seems naturally as they work in the real world, and books mostly want to inspire teachers to work with outdoor education. In summary the result shows that you ought to use outdoor education in science subjects. You can use outdoor education in all subjects, only your imagination and maybe the size of your group will set the limits. You cannot say that you have to use outdoor education, but correctly used the outdoor education is much more than just outdoor playtime. Outdoor education is a good complement to the education within the classroom. It provides opportunities to work with all the curriculums and with social teamwork. In addition the pupils get fresh air, exercise and learn how to search their own knowledge.   Keywords: Outdoor education, teaching, school, nature

Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes. Resultatet visade att de båda pedagogernas tankemönster och strategier kring utomhuspedagogiken ser likadana ut. Däremot uttryckte grundskolläraren en tydlig oro över att eleverna inte skulle nå de mål som gäller i styrdokumenten. Förskolläraren anser att Complador kan vara ett hjälpmedel för arbetslaget att nå de gemensamma målen.