In outdoor education the empirical outdoor experience is an important basis for a learning process – the teacher can affect learning with the choice of location. In order to develop the model in school, we need to build on teachers' perception of how their every day schoolwork looks like. This paper takes as its starting point at three teachers' perception of their learning environment and outdoor environments as well as a theoretical model of the site's importance in the learning process. The paper addresses both the importance of a structured and a unstructured meeting with outdoor sites. By linking teachers' interview response to a theoretical model an overall picture of how outdoor education can function in school is given. We look at the differences that exist between teaching inside and outside and at the possibilities the different environments give.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation. Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola. Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna. Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.

Sammanfattning Den här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 – 5 timmar varje dag, alla veckans dagar. Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö. Undersökningen gjordes genom videoobservationer som analyserades med hjälp av ett protokoll med frågor om lek, kommunikation och plats samt kompletterande intervju och samtal med personalen. Resultatet visade på en skillnad i barnens lekar och kommunikation i de olika miljöerna. I den byggda parkleksmiljön låg koncentrationen på de motoriska lekarna medan skogsmiljön visade att fantasileken dominerade och förekom i alla observerade situationer. Samlek och parallellek förekom i båda miljöerna, medan ensamlek förekom i parkleken men inte i skogsmiljön. Kommunikationen skilde sig markant, på så sätt att barnen i skogsmiljön upprätthöll kommunikationen genom längre talspråksdialoger i fantasi- och rollekar, medan det i parkleken användes kommunikation genom talet endast i kortare ordväxlingar. Samspelet handlade i parkleken till största delen om att svara eller påbörja kommunikation, inte att upprätthålla längre dialoger. Lekredskapen var i parkleken viktiga och upptog barnens koncentration. Båda miljöerna visade på gott samspel och fysiskt aktiva barn. Personalen upplevde att skogsmiljön sätter igång fantasin och den fria leken. Där finns många ”rum” som ger frihet och fler val där barnen utvecklar många sinnen och leker lugnare. I skogen får barnen möjlighet att springa långt och vara undanskymda och ostörda i lekarna, menade personalen. I parkleken blev det ofta fler konflikter kring cyklar och andra lekredskap, vilket ledde till fler förmaningar och mer vuxenstyrning. Vissa parklekar var spännande och roliga miljöer och barnen uppskattade att komma tillbaka till samma platser, såväl till skogen som till parklekar. Personalen upplevde att det var språkutvecklande att vara utomhus. Många språkliga begrepp kan barnen uppleva med hela kroppen, som till exempel begreppen uppför och nedför. De såg också barn som vågade prata mer utomhus än när de var inomhus på sin förskola. Personalen framhöll också den motoriska utvecklingen och träningen barnen får utomhus, de ansåg att bra motorik gav barnen större självkänsla och språkutveckling. I ett specialpedagogiskt perspektiv kan man genom studiens resultat av en typisk barngrupps lek och kommunikation i uterummet, se vinster även för barn med olika funktionshinder och särskilda behov. Pedagoger och specialpedagoger behöver göras medvetna om den fysiska miljöns betydelse för lek och kommunikation, att olika platser ger olika stimulans. Studien ger förutsättningar för fortsatta studier i hur barn med särskilda behov använder olika miljöer.

In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one “all weather” (Friluftsfrämjandet) preschool. All the preschools were often out and then they used the natural materials like stones, sticks, leaves and fir cones when they were in the forest or in the play yard. During wintertime they used the snow too stamp and looked at the pattern that showed under the shoes. Did the pattern vary depending on shoe type? It is important that the pedagogues work on the supposition of the child and their interests and curiosity. When they are using different things that the children recognizes it is easier for them to go from the concrete to the abstract. The children’s learning and development occur in interaction with the pedagogue and the other children. All of these take place in the everyday consistency that the children can relate too. This is supposed to lead to lifetime learning (Lpfö 98). One of my conclusions is that it is a difference between the preschools in what they consider the important mathematical activities. There is a difference in whether they focus on counting, geometry, or pattern.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik.   I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet. Tydligt blev förskollärarnas strävan efter att arbeta pedagogiskt utomhus utifrån olika ämnen och läroplanens mål. Resultatet visar på att inomhus- och utomhusmiljön anses vara delar av en hel lärandemiljö. Utomhus får barnen möjligheter att lära med kroppen, sinnena och genom upplevelser. Förskollärarna ger uttryck för att barnen blir piggare och att det finns större möjligheter för rörelse och motorisk träning utomhus. Studien visade på att barnen ses som subjekt utomhus då de kan påverka sin utevistelse mer än tiden inomhus samt att leken fördjupas och kreativiteten ökar. Genomgående i resultatet är att förskollärarna uppfattar utomhusmiljön som en plats där barnens initiativ kan komma fram.

Syftet med undersökningen är att ta reda på föräldrars uppfattning om vilket värde och innehåll som utomhuspedagogiken har för deras barns lärande. Nio föräldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att föräldrarnas insikt och kunskap om innehåll och värde i utomhuspedagogiken är viktig för helheten omkring barnens lärprocesser När föräldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hälsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lärandet så blir de delaktiga inte bara i sina barns lärprocesser utan även i utomhuspedagogikens utveckling i skolan.

<p>I läroplanen för förskolan <em>Lpfö-98</em> står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus.</p><p> </p><p>Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år.</p><p> </p><p>Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus. Vilket inflytande barnen ges och på vilket sätt de kan vara med och påverka innehållet i samlingen är beroende av lärarens förhållningssätt och synen på barns lärande.</p> / <p>In the curriculum for preschool "Lpfö-98" it states that the children attending preschool shall be given the opportunity to be both indoors as well as outdoors and that being outdoors shall give the children the opportunity to play in a planned and natural environment. The purpose of the study is to discover if, and how the circle time as a planned activity, differs if it is indoors or outdoors. The purpose is also to see how the form and contents of the circle times outdoors, encourage childrens' participation and influence.</p><p> </p><p>Data collection methods are: video recording/observation using a digital video camera and feedback on videotaped observation – interviews with teachers in the form of talk about subjects based on the videotaped circle time context. In the study participated two teachers, who are working in preschool with 3-5 year old childrens'.</p><p> </p><p>The result shows that the circle times indoors and outdoors have similarities when it comes to form, the teachers' attitude and the childrens' influence. It´s clear that the difference that the result shows, deals with teachers different ways to work with circle times and not their ways to use the many encourages that the outdoor environment offers. The childrens' chances to influence doesn't depend on if the circle time is indoors or outdoors. In which extent and in which way the children can influence the contents of the circle times is depending to teachers’ different attitudes and the sight on childrens' learning.</p>

<p>Children with concentration difficulties are to a great extent a problem in schools and therefore it becomes interesting to see how possibilities around these children can appear in pre-school. From a pre-school teacher’s perspective, the study aims to provide a deeper understanding of how outdoor education can influence children with concentration difficulties. The method of the study is a qualitative research run-up with interviews that intends to describe pre-school teachers’ views. What we applied for requires experience-based answers, and therefore, pre-school teachers with at least a couple of years experience of daily pre-school activity were selected. The result shows, among other things, how outdoor education is an important part of daily activities. Specific for children with concentration difficulties, outdoor education gives increased  possibilities for movement, fresh air and recovery. The concept of concentration difficulties is not used in pre-school in order to describe these children. In connection with outdoor education there should be rich variations of outdoor environment. In conclusion reflected outdoor environment that provides both free play and planned activities gives children with concentration difficulties possibilities to increase their power of concentration.</p> / <p>Barn med koncentrationssvårigheter är ett framträdande problem i skolor och därav blir det intressant att se hur utvecklingsmöjligheter kring dessa barn kan ske i förskola. Studiens syfte är att utifrån ett förskollärarperspektiv undersöka hur utomhuspedagogik kan påverka barn med koncentrationssvårigheter. Den metod som ligger till grund är en kvalitativ forskningsansats med intervjuer vilka avser att beskriva förskollärares uppfattningar. Den kunskap vi sökt kräver erfarenhetsbaserade svar och därför valdes respondenter bland förskollärare med minst ett par års erfarenhet av daglig förskoleverksamhet. Resultatet visar bland annat att utomhuspedagogik uttrycks vara en väsentlig del av verksamheten. Specifikt för barn med koncentrationssvårigheter ger utomhuspedagogiken ökade möjligheter till rörelsebehov, frisk luft och återhämtning. Begreppet dessa barn. I samband med utomhuspedagogik bör det finnas variationsrika utemiljöer. En slutsats som kan dras från detta är att en, av förskollärare, reflekterad utomhusmiljö med både fri lek och planerade aktiviteter ger barn med koncentrationssvårighetermöjligheter att få ökad koncentrationsförmåga<em>.</em></p>

<p>In outdoor education the empirical outdoor experience is an important basis for a learning process – the teacher can affect learning with the choice of location. In order to develop the model in school, we need to build on teachers' perception of how their every day schoolwork looks like. This paper takes as its starting point at three teachers' perception of their learning environment and outdoor environments as well as a theoretical model of the site's importance in the learning process. The paper addresses both the importance of a structured and a unstructured meeting with outdoor sites. By linking teachers' interview response to a theoretical model an overall picture of how outdoor education can function in school is given. We look at the differences that exist between teaching inside and outside and at the possibilities the different environments give.</p>

The purpose with my project is to evaluate how Recreational Leaders use the outdoor environment, how much they use it and why. My method was to assemble the surveys which were answered nationally by Recreational Leaders. During my project I have investigated Recreational Leaders view on the outdoor environment by reviewing a survey. Those who answered the survey find that the desire to use the outdoor environment exists; they think that the benefits of moving the teaching process outside are plenty. The children receive fresh air, they get to practise manual ability and gross motor functions, stay healthy and are able to use their imagination and creativity. Economy, time, large children's groups and small premises are some of the reasons that prevent the Recreational Leaders to use the outdoor environment. They also think that the subject has a low priority when it comes to other pedagogues. The background fact which I have processed has presented both advantages and disadvantages with using the outdoor environment. / Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur fritidspedagoger använder sig av utemiljön samt i vilken utsträckning och varför. Min metod var att sammanställa en enkät som ett antal fritidspedagoger runt om i landet besvarat. I mitt arbete har jag genom att bearbeta en enkät undersökt utemiljön och fritidspedagogers relation till denna. De pedagoger som besvarat enkäten anser att viljan till att använda utemiljön finns där, de anser att fördelarna med att flytta ut verksamheten till naturen är många. Barnen får frisk luft, tränar fin- och grovmotorik, håller sig friska och får utlopp för fantasi och kreativitet.  Ekonomi, tid, stora barngrupper och små lokaler är några av faktorerna som gör att fritidspedagogerna inte kan använda utemiljön i den utsträckning som de vill, men även visst motstånd från övriga pedagoger då de ansåg att ämnet hade låg prioritet. Den litteratur jag använt mig av talar främst om fördelarna med naturen men vissa författare har även tagit upp att det finns nackdelar med att använda utemiljön.