Syftet med studien är att få en bredare kunskap om och hur förskollärare arbetar med pedagogiska aktiviteter i utomhusmiljön. För att besvara studiens frågeställningar har strukturerade observationer använts och stöd av sociokulturellt teoretiskt perspektiv tagits.  De svar som framkom i studien var att de pedagogiska aktiviteter som genomförs utomhus i verksamheten beror på förskollärares arbetssätt. Slutsatsen visar tre olika arbetssätt. Det första arbetssättet är att förskollärare planerar pedagogiska aktiviteter utan att involvera barnen där de medierande redskapen utomhus inte används. Det andra arbetssättet är att förskollärarna använder sig av de oplanerade lärartillfällena och utgår från barnens intressen med hjälp av de medierande redskapen från utomhusmiljön för att skapa pedagogiska aktiviteter. Det tredje arbetssättet är att den fria leken dominerar och att de medierande redskapen som används kommer från förrådet.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur sju grundskolelärare ser på möjligheterna med användandet av utomhuspedagogik i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där vi genom semistrukturerade intervjuer studerade vilka möjligheter respektive hinder som grundskolelärarna uppfattade kunde finnas i användandet av miljön utanför klassrummet. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – läroplansteorin och pragmatismens tes learning by doing. Resultatet visade att grundskolelärarna hade ett fungerande växelspel mellan traditionell undervisning och utomhuspedagogik. Slutsatsen blev att växelspelet har en positiv påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

The purpose of this study is to find out if preschool teachers have any ideas about teaching children in an outdoor environment and what these ideas are. We were also interested to see if the preschool teachers felt that there were any obstacles to teaching in the outdoors.   Through a phenomenological perspective, we have conducted qualitative interviews with six preschool teachers in the Stockholm area. The interviews have since been analyzed and thematized and after that presented in our study.   In our study, we have found that preschool teachers do have ideas about how children learn in an outdoor environment. These ideas we have divided into two themes, a theme in which the preschool teachers have found difficulties within the outdoor space as a learning environment and a theme through which we can see through their unreflected thoughts that they posses practical knowledge of the importance of learning in an outdoor environment.

Studiens syfte var att skapa fördjupad kunskap om hur sex förskollärare resonerar kring barns lärande i utomhusmiljön. Den metod vi använt oss av för att undersöka detta är enskilda, halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Intervjusvaren analyserades och tolkades med hjälp av ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Förskollärarna ser positivt på användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Det finns många olika områden som barn kan utveckla och lära inom i utomhusmiljön. De områden som framkommer i studien är matematik, motorik, normer och värden, naturvetenskap och teknik samt språk. Studien belyser även förskollärarnas resonemang om hur barn lär i utomhusmiljön. De framträdande sätten är genom kommunikation, intresse, lek och att utforska. Förskollärarnas roll påpekas också ha en stor betydelse för barns lärande i utomhusmiljön. Förskollärarnas viktigaste uppgifter och den vi funnit vara allra viktigast är att vara närvarande samtidigt som de också måste ta hänsyn till de risker som finns i utomhusmiljön

Denna empiriska studie syftar till att lyfta fram och undersöka utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet i förskoleklass till årskurs 3. Centralt i studien har varit att ta reda på vilka delar av kursplanen för svenska i läroplanen som kan beröras genom svenskundervisning utomhus. Fokus under intervjuerna har varit att lyfta fram hur man kan lyckas med sin svenskundervisning genom utomhuspedagogik. Fördelar och svårigheter sätts i relation till det centrala innehåll och förmågor som lärarna arbetar med. Fem utbildade lärare och en naturskolepedagog har intervjuats. Resultatet av studien visar bland annat att fortbildning är en viktig byggsten till att utomhuspedagogiken ska användas frekvent och framgångsrikt inom svenskämnet. De största fördelarna som lyfts fram ur resultatet är att samarbetet, kommunikationen och interaktionen eleverna emellan ökar. Utomhuspedagogik anses också vara ett tillfälle för eleverna att visa andra kunskaper och förmågor inom svenskämnet än vad de visar genom undervisning som sker i klassrummet. Utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet anses också kunna erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, vilket lyfts fram som en fördel för inlärningen. Det framkommer också att lärmiljön som eleverna befinner sig i spelar stor roll för språkinlärningen, den miljö som erbjuds genom utomhuspedagogik anses inspirera och avstressa eleverna till skillnad från det traditionella klassrummet. Resultatet visar att den övervägande delen ur det centrala innehållet för svenska berörs genom lärarnas utomhusundervisning i svenskämnet. Lärarna lyfter fram tre av fem förmågor som de anser att eleverna får förutsättningar att utveckla genom utomhuspedagogik. Kommunikation och talet lyfts fram som centrala delar i svenskundervisning som sker genom utomhuspedagogik. Resultatet visar också att skrivandet får för lite utrymme genom utomhuspedagogik och att detta kan leda till svårighet i att utveckla elevernas skrivande. Utomhuspedagogik inom svenskämnet lyfts fram som en positiv variationsfaktor, men det framgår också tydligt att lärarna anser att undervisningsmetoden bör ses som ett komplement till den mer traditionella klassrumsundervisningen.

Inledning: Utomhuspedagogik är på olika sätt ett intressant och aktuellt ämne att analysera.Utomhuspedagogik utgår från lärande där sinnliga upplevelser är i fokus och där lärandetflyttas utomhus.Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på användandet av utomhuspedagogik ide naturorienterande ämnena i förskoleklass och i årskurs 1-3. Vilka hinder begränsarpedagoger att bedriva utomhuspedagogik och vilka möjligheter ser pedagoger med att bedrivautomhuspedagogik?Metod: Vi har valt att använda en kvantitativ metod i form av undersökningsredskapetwebbenkät, riktad till pedagoger som arbetar i årskurs F-3. Svar från 135 respondenter haranalyserats.Resultat: Majoriteten av respondenterna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik.Däremot är det ett fåtal respondenter som ser utomhuspedagogik som ett hinder. Merparten avrespondenterna bedriver utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena på skolan som dearbetar på. Knappt hälften av respondenterna bedriver utomhuspedagogik 1 gång/vecka somgrund i de naturorienterande ämnena. Drygt hälften av respondenterna upplever att kollegoroch rektorer i mindre grad eller inte alls uppmuntrar till utomhuspedagogik. / Introduction: Outdoor education is in various ways an interesting and relevant topic toanalyze. Outdoor education is based on learning, where sensual experiences are in focus andwhere learning is moved outdoors.Purpose: The purpose of the study is to examine the teachers view on the use of outdooreducation in science in primary school. What obstacles limit teachers to practice outdooreducation and what opportunities do teachers see to practice outdoor education?Method: We have chosen to use a web survey, a quantitative method, aiming towardsteachers who are working in primary school. Answers from 135 respondents have beenanalyzed.Results: The majority of the respondents see opportunities to practice outdoor education.However, there are a few respondents who see outdoor education as a limit. The majority ofthe respondents practice outdoor education in science at the school they work at. Almost halfof the respondents practice outdoor education 1 time a week as a basis in science. About halfof the respondents perceive that colleagues and principals, to a lesser degree or not at allencourage outdoor education.

Inledning: Utomhuspedagogik är tänkt att användas som ett komplement till den ordinarie undervisningen i skolan och forskning visar hur utomhuspedagogik har visat sig ha positiva effekter som indirekt främjar lärandet. Många aktiva lärare förespråkar ett användande av utomhuspedagogik i sin ordinarie undervisningen men erfarenheter är ändå att det sällan används. Genom utomhuspedagogik får eleverna en möjlighet att använda sina erfarenheter och sinnen i sitt kunskapsskapande och enligt studiens använda teori bidrar detta till ett ökat lärande för individen. Det är därför intressant att se om elever lär sig mer med hjälp av utomhuspedagogiska inslag som ett komplement i den ordinarie undervisningen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om elever lär sig mer genom att utomhuspedagogik används som ett komplement i undervisningen. Hypoteser görs gällande att utomhuspedagogiska inslag i undervisningen bidrar till ett ökat lärande.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie där en experimentell ansats har används för att undersöka om elever lär sig mer med hjälp utomhuspedagogik som komplement i undervisningen. I undersökningen ingår 18 elever fördelat på två olika grupper, en innegrupp och en utegrupp. Båda grupper har en gemensam lektion om lövträd följt av en skogspromenad som enbart utegruppen har. Några dagar efter genomför samtliga deltagare ett kunskapsprov. Detta kunskapsprov genomfördes med hjälp av intervjuer där samtliga deltagare fick svara på samma frågor.Resultat: Resultatet av det genomförda kunskapstestet visar hur utegruppen presterade bättre på testet i jämförelse med innegruppen. I en jämförelse med det förkunskapstest som eleverna deltog i innan den primära undersökningen genomfördes visade det sig att båda grupperna presterat betydligt bättre på det primära testet än på förkunskapstestet. Resultatet visade även att eleverna som ingick i utegruppen presterade närmare 30 % bättre än vad innegruppen gjorde. Sammanställningen av resultatet gav indikationer på att det förbättrade lärandet bland annat kunde bero på de sinnliga erfarenheter som utegruppen haft möjlighet att använda sig av.

InledningUndersökningen bygger på tidigare forskning som framhäver behovet av en varierad undervisning där teori och praktik bör ske parallellt. Detta för att fånga upp många elever då de kan utveckla kunskaper i olika miljöer.Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med och uppfattningar kring utomhusmatematik i förskoleklass och årskurs 1-3.MetodUndersökningen är grundad i den kvalitativa metoden med intervju som undersökningsverktyg. En öppen intervjuform användes med fyra verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-3.ResultatUndersökningens resultat visar att samtliga lärare tycker det är av stor vikt att bedriva utomhusmatematik. Gemensamma drag som framträder hos respondenterna är de använder sig av lekar när de arbetar med matematik i utomhusmiljö. De menar att lekar bidrar till en lustfylld inlärning för eleverna och skapar en positiv attityd till matematik. Utevistelsen bidrar även till att eleverna får se matematiken i ett större sammanhang och i andra situationer än enbart i matematikboken. I utomhusmiljö kan eleverna själva skapa, upptäcka och experimentera genom sina sinnen och därmed ta till sig nya kunskaper. Samtliga lärare tror även att den praktiska upplevelsen kan gynna de elever som har svårt med den teoretiska undervisningen. För de elever som har svårt för att sitta stilla eller koncentrera sig är utomhusmiljön ett bättre alternativ då miljön utomhus är mer tillåtande och restriktionerna är mindre. Det är dock viktigt att tänka på utomhuspedagogikens begränsningar. Vädret och personalresurser är något som benämns som hinder bland respondenternas svar. Det gäller att eleverna har kläder efter väder och att det finns tillräckligt med personal för att utomhusundervisningen ska kunna genomföras.

Syftet med studien är att med hjälp av tidigare forskning, undersöka utomhuspedagogikens potential och begränsningar, för att stödja elevers lärande i biologi i årskurserna F-3. Metoden är en systematisk litteraturstudie i vilken sökningarna har skett via databaserna Summon, avhandlingar.se, NorDiNa, Diva och ERIC (Ebsco). Studiens metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är därför öppen för granskning. Studien visar att utomhuspedagogikens potential ligger i dess autentiska och sinnliga kontext, genom direkta möten med innehållet som ska läras. Utomhusundervisningen har positiv påverkan på elevers motivation och minneskapacitet samt förståelse av abstrakta fenomen. Platsen har stor betydelse för lärande genom att elever identifierar sig med naturen och djuren. Elever erbjuds ett kunskapssammanhang i social interaktion, fysisk interaktion och i interaktion med det innehåll som ska läras. Utmaningar som påvisats är praktiska begränsningar, såsom rätt kläder och rätt väder samt begränsningar i tid, elevers negativa attityder och lärares bristande kompetenser. Studiens resultat visar på stora fördelar med att förlägga en del av undervisningen i biologi ute i fält, då den erbjuder en verklighetsbaserad undervisning i ett kunskapssammanhang med stor potential för lärande. Studien visar även att läraren är den enskilda faktor som påverkar utomhusundervisningens kvalitet mest.

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att undersöka utomhuspedagogikens betydelse och vilken roll den ges av lärare i grundskolan.    Frågeställningar Vad anser lärare om utomhuspedagogik? Hur realiserar idrottslärare utomhuspedagogik i sin undervisning? Hur ser idrottslärare på inlärningseffekterna av utomhuspedagogik i jämförelse med idrottsundervisningen inomhus?   Metod Detta arbete har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utfördes med hjälp av intervjuer av tre idrottslärare verksamma på olika skolor i Stockholm. Efter utförandet av intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet med hjälp Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande.   Resultat Pedagogerna delar tanken om att utomhuspedagogik är någonting positivt, både ur eget perspektiv och också elevernas. Trots detta anammar de inte denna pedagogik särskilt mycket i sin verksamhet. Orsakerna till det ligger oftast i brister hos ledningen vilket hindrar pedagogerna från att kunna utföra undervisningen som de önskar. Sedan anser lärarna att inlärning och utveckling är någonting som påverkas utav de faktorer som uterummet kan ge och att det inte är själva pedagogiken i sig själv som gör skillnad alla gånger.   Slutsats Utomhuspedagogik är någonting som pedagogerna inte har en direkt definition av. De talar gott om den men applicerar den sällan i sin verksamhet och när det sker är det oftast i samband med friluftsliv, annars är utomhuspedagogik i stort sett åsidosatt. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>