Syftet med detta examensarbete har varit att utforska och kartlägga mellanstadielärare inaturorienterande (NO) ämnens uppfattningar om fenomenet utomhuspedagogik ochdess utmaningar. Det har undersökts med hjälp av kvantitativa metoder genom enenkätundersökning som riktade sig till NO-lärare i mellanstadiet. Enkäten distribueradestill skolor via mejl. Då vi strävat efter att kartlägga lärares uppfattningar har vi sett påutomhuspedagogik ur ett fenomenografiskt perspektiv och antagit en positivistisk ansatsi arbetsprocessen. Resultatet presenteras efter frågeställningarnas huvudfokus,etablering, platser och utmaningar och det visar på korrelation mellan vår studiesresultat och den tidigare forskningen vi presenterat. Fenomenet utomhuspedagogikväxer i Skandinavien i olika takt, i Norge är utomhuspedagogiska momentimplementerade i läroplanerna medan det fortfarande behövs starkare förankring både iDanmark och i Sverige innan vi ser det i nationella styrdokument. De störstautmaningarna enligt lärarna i vår studie är bristen på lämpliga miljöer inom rimligtavstånd samt antal personal kopplat till klassen

Denna studie kommer behandla och analysera fritidspersonalens uppfattningar om utomhuspedagogik och digitala verktyg samt hur dessa går att kombinera i verksamheterna. Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och har använt semistrukturerade intervjuer via telefon. Respondenterna som deltog i studien var tio stycken och har ett åldersspann på 22-64 år. Fyra arbetar vid ett Ur och Skur fritidshem och de sex övriga vid traditionella fritidshem. Datamaterialet analyserades med inspiration av grounded theory (Hartman, 2001 &amp; Guvå &amp; Hylander, 2003) för att skapa kategorier och sedan se vilka teorier som kategorierna följde. Utomhuspedagogiken är något som respondenterna använder mycket i sina verksamheter men det framkommer brister i användandet av digitala verktyg. Detta påverkar också vad verksamheterna har för möjligheter att arbeta med kombinationen av dessa. Respondenterna uttrycker att de gärna skulle få mer utbildning inom digitala verktyg för att kunna använda det i större utsträckning inom utomhuspedagogiken då de anser att det saknas kunskap kring det i dagsläget. Studien diskuterar hur fritidshemmen kan arbeta för att förbättra och utveckla kunskapen gällande digitala verktyg. Genom att använda TPCK (Mishra &amp; Koehler, 2006, 2009) samt communities of practice (Wenger, 1998, 2015) kan fritidspersonalen utveckla sin kunskap gällande arbetet med digitala verktyg så att elevernas lärande blir optimalt. / <p>2020-06-08</p>

Matematik är ett ämne som används mycket utomhus, men det finns främst tips och idéer för hur det genomförs, och desto mindre information om vilken vetenskaplig grund det  genomförs på. Syftet med studien är att öka förståelsen för forskningsfältet, med fokus på ut-omhusmatematikens genomförande och varför det är gynnsamt. Metoden som har använts för att besvara syftet är en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar att det finns tre huvudte-man för att genomföra utomhusmatematik, vilka är att använda miljön, att använda verktyg och att organisera utomhusmatematik på ett visst sätt. Dessa har underteman som är att under-söka naturen i närområden, trädgårdsskötsel, digitala verktyg, naturföremål, ämnesövergri-pande arbete och kombination av inomhus &amp; utomhus. Resultatet visar att det är gynnsamt att bedriva utomhusmatematik för elever eftersom det förbättrar deras inlärning, de får positiva upplevelser, de engageras och motiveras, samt påverkas den personliga utvecklingen positivt. För lärare är det gynnsamt eftersom det leder till ökad flexibilitet samt ökat självförtroende och ökad kompetens. / Mathematics is a subject that is widely used outdoors, but there are mainly tips and ideas for how it is carried out, and less information about what scientific basis it is conducted on. The purpose of the study is to increase the understanding of the research field, with a focus on the implementation of outdoor mathematics and why the field is favorable. The method used to answer the purpose is a systematic literature study. The result shows that there are three main themes for implementing outdoor mathematics, which are to use the environment, to use tools and to organize outside mathematics in a certain way. These have sub-themes that are to explore nature in the surrounding areas, gardening, digital tools, natural objects, cross-cutting topics and combination of indoors &amp; outdoors. The results also show that it is beneficial to conduct outdoor mathematics for students as it improves their learning, they get positive experiences, they are involved and motivated, and the personal development is positively affected. For teachers, this is beneficial as it leads to increased flexibility as well as increased self-confidence and increased competence.

This paper is written for elementary school teachers and teacher students. The paper focuses on Outdoor education as support for elementary school children’s learning. An overview of the subject Outdoor education was performed to see how it can be used in school to support the pupils learning in science studies. Different scientific articles and books about Outdoor education were reviewed to get a reliable answer to the main question in this paper. The result shows support that may be beneficial for pupil’s learning outdoors. An example that illustrates this is that the pupils' sensory impressions become amplified when they are taught outside. The senses act as an important part of the support by improving the children’s memory and ability to concentrate. Another example is Outdoor education’s ability to concretize different scientific concepts. Outdoor education also gives the students a meaningful approach to the subject that helps them to develop knowledge within science studies. The conclusion shows that Outdoor education should be used to a large extent in the ordinary lessons in science education to support students' learning ability.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka utomhusundervisning ur ett vetenskapligt perspektiv. Vilket stöd finns det för utomhuspedagogikens påverkan på elevers lärande i biologi och även dess övriga påverkan på dem. Frågorna som ställts är hur utomhusundervisning kan bidra till ökad kunskap i ämnet, vilka övriga argument det finns för att bedriva utomhusundervisning samt ett kort avsnitt om vad som får lärare att tveka på utomhusundervisning. Metoden som använts för att insamla kunskap är en systematisk informationssökning på databaserna ERC, ERIC via EBSCO och ERIC via ProQuest och även sekundärsökning utifrån referenslistor. Samtliga inkluderade artiklar från databaserna är peer reviewed och ingen artikel är äldre än 17 år.  Resultatet visade på flera positiva effekter med utomhuspedagogik, bland annat gällande elevers kunskapsutveckling så som ökad förståelse för djur och växter, för mångfalden i naturen, nedbrytning och miljöfrågor. Många aktiviteter och platser där undervisningen kan bedrivas på presenterades. Studierna visade utöver påverkan på elevers kunskapsutveckling även på andra positiva effekter som attityd, motivation och inspiration till ämnet biologi. Elevernas vilja att värna och skydda miljön och vår natur är ytterligare en aspekt som visade sig utvecklas med utomhuspedagogik. Slutsatsen av kunskapsöversikten är att lärare bör överväga att antingen börja bedriva utomhusundervisning eller fortsätta göra det, i ämnet biologi.

I följande uppsats undersöks vad forskning säger om hur utomhuspedagogik i historieämnet används av lärare i grundskolan, samt hur det påverkar elevers inlärningsprocess. Alla samhällen och städer runt om i världen har mer eller mindre någon form av historia att berätta, det enda som krävs är att lokalisera och lyfta fram den. Med tanke på Sveriges omfattning av bevarad historia, finns det många historiska platser att besöka runt om i landet. Detta ger lärare ett ypperligt tillfälle att använda och ta vara på i sin undervisning. Forskningen i denna litteraturstudie är baserad på vetenskapliga artiklar. Fokuset har delvis varit på svensk forskning, men även på internationell forskning för att synliggöra hur undervisningsmetoden används globalt. Resultatet visar bland annat att elever har lättare att ta in ny information genom utomhuspedagogik i historieämnet, samt att deras långtidsminne stärks. Ur lärarperspektiv visade det sig att de lärare som känner sig trygga i sin yrkesroll, hade en positiv inställning till utomhuspedagogik i historieämnet. De lärare som däremot kände sig osäkra i sin yrkesroll, hade en negativ inställning till undervisningsmetoden. Övergripande användes inte utomhuspedagogik i den utsträckning som många lärare hade önskat, trots att de flesta hade en positiv inställning till det. Något som nästintill all forskning hade gemensamt, var att det ansågs att god planering och vilja låg till grund för lyckad utomhuspedagogik i historieämnet. Utan lärarplanering kan utomhuspedagogiken istället bli oorganiserad, vilket i sin tur resulterar i att eleverna inte lär sig det lektionen syftar till.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om varför vissa lärare väljer att bedriva utomhuspedagogik medan andra inte gör det. Studien har två frågeställningar varav den ena berör vad lärare i grundskolans årskurs 4–6 ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. Den andra frågeställningen berör vad den geografiska platsen och dess resurser har för betydelse för utomhuspedagogikens plats i undervisningen, inom de naturorienterande ämnena. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med inslag av pragmatismen där ett lärande sker i ett sammanhang och språket har en betydande roll. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex legitimerade grundskollärare med inriktning mot de naturorienterande ämnena har intervjuats. Data som samlats in har färgkodats och kategoriserats utifrån framkomna teman. Resultatet visar att lärare i årskurs 4–6 vill bedriva mer utomhuspedagogik än vad de gör i nuläget. Samtliga lärare i studien ser flera möjligheter med utomhuspedagogiken där kunskapsinhämtning, verklighetsförankring, inkludering och sinnesupplevelser är några av de som framkommer i resultatet. Majoriteten av lärarna i studien bedriver, trots detta, utomhuspedagogik i en sparsam omfattning. Lärarna i studien anser att det finns flertalet hinder som står i vägen för att utomhuspedagogiken ska kunna få ta en större plats i dagens grundskola. Tillgången till närmiljön lyfts upp som en god förutsättning för att utomhuspedagogiken ska tillämpas men också som ett hinder ifall skolan ligger på en plats där tillgången till natur är begränsad.  Brist på lärarresurser, riskfaktorer, tidsaspekten och elevers klädsel är andra hinder som lyfts fram i resultatet. Sammantaget är samtliga lärare i studien positivt inställda till utomhuspedagogiken och menar, trots de hinder som finns, att lärares driv och engagemang kan vara avgörande för om utomhuspedagogiken blir av eller inte. / The purpose of the study is to contribute knowledge about why some teachers choose to conduct outdoor education while others do not. The study has two questions, one of which concerns what teachers in primary school year 4–6 see as opportunities and obstacles with outdoor education. The second question concerns the significance of the geographical location and resources of the place of outdoor education in teaching, within science. The study is based on a socio-cultural perspective with elements of pragmatism where learning takes place in a context and where language has a significant role. The study has been carried out through qualitative semi-structured interviews, where six certified primary school teachers with a focus on science have been interviewed. The data collected has been colour-coded and categorized based on emerging themes. The results show that teachers in year 4–6 want to conduct more outdoor education than they currently do. All the teachers in the study see several possibilities with outdoor education, where knowledge acquisition, connection to the reality, inclusion and sensory experiences are some of those that emerge in the results. Despite this, most of the teachers in the study, do not practice outdoor education enough. The teachers in the study believe that there are several obstacles that stand in the way of outdoor education being able to take a greater place in today's primary schools. Access to the local environment is highlighted as a good prerequisite for outdoor education to be applied, but also as an obstacle if the school is in a place where access to nature is limited. Lack of available teachers, risk factors, the time aspect and pupils' clothing are other obstacles highlighted in the results. All in all, all the teachers in the study have a positive attitude towards outdoor education and believe, despite the obstacles that exist, that teachers' drive and commitment can be decisive for whether outdoor education takes place or not.

Inom grundlärarprogrammet lyfts det fram att gjorda erfarenheter och upptäckter är viktiga komplement till elevers lärande. Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i Deweys pragmatiska teori. Utomhuspedagogik bidrar till en varierad lärandemiljö, såväl utomhus i naturen, som på biblioteket eller på ett museum. Utomhuspedagogik öppnar upp dörrarna för utomhusundervisning som är en undervisningsmetod där en del eller hela lektionsinnehållet sker utomhus. Syftet med studien är därför att undersöka vilken inställning elever i årskurs 6 har till undervisning utomhus i de naturorienterande ämnena. Syftet avgränsas till följande frågeställningar: Vilken inställning har eleverna till undervisningen utomhus i de naturorienterande ämnena? och Vilka möjligheter respektive hinder anser elever finns för lärandet i de naturorienterande ämnena med undervisning utomhus? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och semistrukturerade intervjuer med nio elever i årskurs 6. Insamlat material analyserades med ett tematiskt analysverktyg.   Resultatet visade på en positiv inställning till utomhusundervisningen, men att variation mellan inom- och utomhusundervisning är tillfredsställande. Eleverna vill utforska ute i naturen och ser möjligheter med att undervisningen tar plats i en autentisk miljö. Dessutom upplever eleverna att utomhusundervisningen ökar deras intresse för de naturorienterande ämnena. En del elever upplever att det finns hinder som till exempel dåligt väder och att lärare inte har tillräckligt med resurser. Eleverna menar att tid, extra personal och erfarenhet av utomhuspedagogik hindrar lärare från att inkludera utomhusundervisning i någon större utsträckning. Sist konstateras att elever upplever utomhusundervisning som redskap för en hälsosammare livsstil genom ökad fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att synliggöra grundskoleelevers konvergenta lärande om bin och hur vi kan hjälpa dem, samt det divergenta lärande genom estetiska lärprocesser med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Tio elever i årskurs 3 i en förortsskola till Stockholm deltog i studien. Metoderna som användes var av kvalitativ karaktär då eleverna observerades i ett projekt om bin samt fick utföra ett förtest innan projektet och ett eftertest efter projektet. Samtliga elever intervjuades efter testerna. Resultaten visade att samtliga elever uppnådde de konvergenta målen, som var bland annat att eleverna skulle få kunskaper om pollinering och hur vi människor kan värna om bina. Elevernas divergenta lärande som synliggjordes såg olika ut men samtliga elever hade en positiv attitydförändring om bin efter projektet. Genom att arbeta både teoretiskt och praktiskt med utomhuspedagogik kunde lärandet om bin och hur vi kan hjälpa dem utvecklas samtidigt som oförutsedda förmågor utvecklades genom estetiska lärprocesser.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärarna ser på utomhusvistelsen, vilka erfarenheter förskollärarna besitter av utomhusvistelser samt om det finns ramfaktorer som påverkar arbetet med utomhusvistelser. En kvalitativ forskningsmetod har använts i studien med semistrukturerade intervjuer. Data har samlats in utifrån intervjuerna och vi använde oss då av en tematisk analys där resultatet delades upp i olika rubriker. Resultatet visar att förskollärarna har olika syn på hur lärande sker i utomhusmiljö, men genom att ge barnen en chans till att ta del av utomhusmiljön skapas det utveckling och lärande hos barnen med hjälp av olika redskap och material. Det råder en viss oklarhet kring ramfaktorer hos en del förskollärare i denna studie men de belyser olika problematiska faktorer som trots allt kan förekomma i förskolans verksamhet. Kanske är de omedvetna om ramfaktorer som finns i förskolans undervisning.