Detta arbete syftar till att framställa lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ämnesområdet matematik och mer specifikt inom bråk. Planeringen är tänkt att kunna tillämpas i grundskolans senare årskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vårt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda områden så som utomhuspedagogik, laborativt arbetssätt, lärande, grupparbete samt bråk. Resultatet blev en planering som sträcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lärarhandledningar. Lektionerna innehåller del- helhets- och operationsbegreppen för bråk samt applicering av de fyra räknesätten på bråktal.

Studiens syfte grundar sig i att skapa fördjupad förståelse för hur pedagoger arbetar med och skapar förståelse för naturvetenskap i vardagen i förskolan. Utförd studie är baserad på semistrukturerade kvalitativa intervjuer av tre förskollärare från en naturvetenskap-och teknikprofilerad förskola i södra Sverige. De forskningsbaserade frågor som studien bygger på är: hur arbetar pedagogerna med naturvetenskap i förskolan och hur arbetar pedagoger för att skapa förståelse för naturvetenskap hos barn i förskolan? Studien analyseras utifrån Piagets konstruktivism och kognitiva scheman (Piaget, 1968) samt John Deweys filosofi om pragmatism med speciellt fokus på ’Learning by doing’ (Dewey, 1980). Resultatet av studien visar att förskollärarnas syn på naturvetenskap grundar sig i en tanke om att barns lärande sker i praktiska aktiviteter. I studien redovisas förskollärarnas syn på barnens möte med naturvetenskapen i vardagen, samt hur de som pedagoger kan bidra till en ökad förståelse för naturvetenskapliga fenomen. Av vårt resultat kan vi tolka att förskollärarna anser att barns lärande och förståelse skapas genom kroppsliga upplevelser och användande av kroppens sinnen. / The purpose of the study is to establish a deeper understanding of how educators work with and create understanding of science in everyday life in preschool. The completed study is based on semi structured qualitative interviews of three preschool teachers from a natural science and technology-oriented preschool in southern Sweden. The research-based issues on which the study is based are: How do the pedagogues work with science in preschool and how do educators work to create understanding of the natural sciences of children in preschool? The study is analyzed based on Piaget's constructivism and cognitive schedules (Piaget, 1968) and John Dewey's philosophy of pragmatism with a particular focus on 'Learning by doing' (Dewey, 1980). The result of the study shows that preschoolteachers's views on natural sciences are based on the idea that children's learning takes place in practical activities. The study presents the viewers' views on the children's encounter with natural science in everyday life, and how they as educators can contribute to an increased understanding of the natural phenomenon. From our results, we can interpret that preschool teachers believe that children's learning and understanding are created through bodily experiences and using the minds of the body.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 – 12 år. Empirin har ställts mot tidigare forskning som handlar om skolgården och skolträdgården som ett pedagogiskt redskap, utomhuspedagogik, hälsoaspekten samt John Deweys teori om aktivitetspedagogik och Howard Gardners teori om människans multipla intelligenser. Slutsatserna utav detta examensarbete är att skolträdgården bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö i grundskolans tidigare år men att det inte är problemfritt att arbeta med detta arbetssätt. Majoriteten av eleverna är positiva till arbetet med skolträdgården men fler vill vara med och bestämma.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda på skillnader och likheter mellan inomhus– och utomhusverksamhet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat på förskolorna.Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv på förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar. Dessutom blir barnen piggare och friskare när de vistas utomhus. Utomhusverksamheten har en tydlig styrning från kommunen som bestämmer hur verksamhetens ska se ut. Både utomhusförskolan och den traditionella förskolan styrs av läroplanen, men det förekommer särskilda krav på utomhusförskolan. / The purpose of this study is to find out how outdoor education is governed in preschool. This has been done to find out the similarities and differences between indoor and outdoor activities. We have chosen to use a qualitative method where we have interviewed in preschools.The results showed that the outdoor environment is an important part in the lives of children at the preschool. Children have more opportunities to participate in customized and varied activities and their imagination, motor skills, creativity and social interaction increases. Furthermore, children are alert and healthy when outdoors. Outdoor activities have a clear direction from the municipality, which determines how the business will look like. Both outdoor preschool and traditional kindergarten guided by the curriculum, but there are special requirements for outdoor preschool.

Syftet med detta examensarbete är att klargöra vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen som lärare i årskurs F-3 väljer att förlägga utanför klassrummet samt vad dessa val grundar sig på. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar.Frågeställningarna vi har för avsikt att besvara är: Vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen väljer lärare i årskurs F-3 att förlägga utanför klassrummet och varför? och Vilka faktorer påverkar lärarnas val av arbetsområden och dess omfattning? Den insamlade empirin har analyserats och vidare strukturerats i en tematisering med utgångspunkt i våra frågeställningar.Resultatet visar att lärare framförallt förlägger arbetsområdena Årstiderna, Närmiljön och Kraft och rörelse utanför klassrummet. Dessa arbetsområden väljer lärarna att förlägga utanför klassrummet då de ser betydelsen av att verklighetsanknyta klassrumsundervisningen, en möjlighet att förena teori med praktik för ett mer bestående lärande, gruppens betydelse för lärandet samt att eleverna får lära genom praktisk handling. Resultatet visar även att lärarnas kunskaper i och om utomhuspedagogik samt vilket material lärarna ämnar använda påverkar i vilken omfattning lärarna väljer att förlägga undervisning i NO- och teknik utanför klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.

Utomhusvistelsen har en självklar roll i förskolan idag och fördelarna med undervisningutomhus har konstaterats med eftertryck. Dock kopplas undervisning utomhus ofta till naturvetenskap, språk och matematik. Målet med denna uppsats är att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna, som är mindre omdiskuterade, kan ta form i förskolans utemiljöer. För att utforska detta använder vi Lindströms (2008) modell som definierar fyra olika sorters estetiska lärprocesser: lärande om, med, i och genom estetiska uttrycksformer. Utöver det har vi använt plats som begrepp för att undersöka utomhusmiljöns inflytande. Detta innefattar både platsens fysiska roll och dess potential att laddas med mening, att erbjuda sinnliga erfarenheter och inspirera fantasin. Vi använde oss av kvalitativ metod och intervjuade förskollärare verksamma i förskolor med utomhusprofil. Resultaten visar vilka syften som används i undervisning i estetiska uttrycksformer utomhus och hur undervisningen kan ta form. Estetiska uttrycksformer används till exempel som metod för att lära ut andra ämnen och som medel för personlighetsutveckling och samspel. Även grundläggande kunskaper för att uttrycka sig i olika estetiska uttrycksformer lärs ut. Resultaten visar att förskollärarna lägger stor vikt vid att möjliggöra för barnen att uttrycka sig fritt i estetiska uttrycksformer. Utomhusmiljöns roll som plats beskrivs som betydelsefull, särskilt i relation till de ytor som finns tillgängliga och möjligheterna de ger i förhållande till rörelse och ljudnivå, men även som erbjudande av sinnliga erfarenheter och inspiration. Resultaten visar även på syften med estetiska uttrycksformer som ligger utanför Lindströms (2008) modell, som att känna en känsla av gemenskap, och rörelse som en funktion för att kunna koncentrera sig på annat innehåll.

Syftet med studien är att undersöka begreppet exkursion och utforska lärarens perspektiv på exkursionen som en pedagogisk metod. I det insamlade empiriska materialet analyserar vi tematiskt exkursionen i bildämnet som lärandemetod, samt hur lärare anser dessa upplevelser påverkar eleverna. Studien tar sin utgång i Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2018) och tar särskild hänsyn till artikel 31 som beskriver barns rätt till deltagande i det kulturella och konstnärliga livet. Analysen och resultatet är menat att kasta ljus på undervisningspraxis, exkursioner som metod och lärares attityder till exkursion. Det empiriska underlaget i studien, kan väcka intresse för vidare forskning samt bidra till en mer nyanserad och omfattande förståelse av exkursion och lärande utanför klassrummet. Studien belyser främst lärares upplevelser, men också lärarnas erfarenheter av elevernas egna interaktiva upplevelser utanför klassrummet i en lärande miljö. Ytterligare forskning inom området kan vidare fördjupa kunskapen och förståelsen om hur exkursioner kan integreras i lärandeprocessen och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Målet med studien är att främja engagemang och motivation för fortsatt forskning inom bildämnet och exkursionen som metod.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning förskollärare stimulerar och planerar för fysisk aktivitet och motorisk utveckling för barn i förskolan. För att få svar på studiens syfte formulerades fyra forskningsfrågor som svarade till i vilken utsträckning planerade rörelseaktiviteter förekommer samt hur mängden tillfällen skiljer sig inom olika pedagogiska inriktningar. Forskningsfrågorna svarade även till hur förskollärares inställning och utbildning påverkade barnens stimulans till fysisk aktivitet. Studien använde en kvantitativ metod genom en webbenkät som besvarades av 283 förskollärare. Enkäten kommunicerades ut genom email och via ett digitalt forum för förskollärare. Studiens teoretiska ansats utgick från det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen mediering, scaffolding, proximala utvecklingszonen och appropriering. Uppsatsen utgick även från det ekologiska perspektivet med begreppet discovery learning i fokus samt utbildningens normativa inriktning. Resultatet visade på att en stor andel förskollärare genomförde både egenplanerade och färdigplanerade rörelseaktiviteter där det grovmotoriska färdigheterna stimulerades återkommande i förskolan. I studiens resultat synliggjordes även en skillnad i vilken miljö I Ur och Skur- respektive traditionella verksamheter valde att utöva planerade rörelseaktiviteter. Ytterligare en skillnad som synliggjordes i studien är att I Ur och Skur-verksamheter genomförde rörelseaktiviteter mer frekvent gentemot traditionella verksamheter. Resultatet visade fortsatt att förskollärares utbildningsbakgrund inte hade någon påverkan däremot synliggjordes en effekt av förskollärares inställning till fysisk aktivitet vid planerandet av rörelsetillfällen.