Denna studie syftar till att bidra med kunskap om avgörande faktorer vid planering och genomförande av utomhuspedagogik i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Detta genom att undersöka vilka faktorer som avgör att lärare undervisar matematik utomhus samt hur de planerar och genomför detta. Utifrån en kvalitativ intervjustudie har två lärare med utomhuspedagogisk erfarenhet intervjuats. Resultaten visar att lärare undervisar matematik utomhus för att skapa en växelverkan mellan teoretiska och praktiska kunskaper där praktiska kunskaper utomhus kompletterar teoretiska kunskaper inomhus. En annan faktor som avgör är att lärare ser ett behov hos eleverna att få lära med hela kroppen samt med olika sinnen. Lärare vill därmed erbjuda en variation av lärmiljöer och arbetssätt för att ge alla elever chans att lära. Ytterligare en faktor som avgör att lärare väljer att flytta ut matematikundervisningen från klassrummet är att de ser att elevernas motivation samt engagemang ökar vid lärande utomhus. I resultatet framkom det även att lärare lägger mer tid på planering inför undervisning utomhus då främst skapande av vattentåligt lektionsmaterial skapas och lamineras. Undantag är de gånger som undervisningen enbart utförs med hjälp av material som hämtas i naturen. Avslutningsvis visade studien att lärare planerar och genomför matematikundervisning utomhus där eleverna får arbeta praktiskt, i elevnära och autentiska situationer samt genom samarbete. Slutligen menade lärarna i denna studie att det krävs mycket av deras tid och energi för att undervisa utomhuspedagogiskt men att de har igen det i form av elevernas glädje och engagemang till undervisningen. ”Det krävs mycket av mig som lärare, men jag har igen det. Det är värt varenda sekund när man ser elevernas glädje” (Anna).

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lågstadielärares perspektiv på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena samt dess påverkan på elevers lärande och känslomässiga band till naturen. Mot bakgrund av minskad utomhusvistelse bland barn och unga, vilket även kan påverka deras känslomässiga band till naturen, skolprestationer samt engagemang för natur och miljö, betonas skolans viktiga roll i att vända denna nedåttrend, eftersom eleverna spenderar en betydande del av sin uppväxt i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer och en ramfaktorteoretisk utgångspunkt, visar studien att lärarna anser att elever behöver möjlighet att vistas i naturen för att skapa ett band till den, vilket även främjar ett djupare lärande. Denna studie synliggör även att lärare med erfarenhet av utomhusundervisning även upplever den som främjande för elevers lärande och känslomässiga band till naturen, eftersom de får större möjligheter att förstå naturen på ett konkret sätt. Dock indikerar studien att lärarnas egen inställning till naturen utgör den största begränsande faktorn för utomhusundervisning. Detta visar att skolledningens insatser är centrala för att stödja lärare genom exempelvis fortbildning för att de sedan ska kunna skapa möjligheter för eleverna att bygga upp positiva relationer till naturen redan i årskurs F-3.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever förskolans utomhusmiljö under vintern som en plats för undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där två olika metoder för att samla in data har använts, semistrukturerade intervjuer och gåturer. Resultatet visar på olika arbetssätt och innehåll som vintern med dess förutsättningar möjliggör för samt vilka hinder som finns för att genomföra undervisning utomhus på vintern. Klibbsnö och kyla ses som stora möjligheterför undervisning. Utmaningar som resultatet visar är när det kommer stora mängder snö och när det är så kallt att det inte går att vara ute, då blir kylan istället ett hinder. Studiensresultat analyseras utifrån ett didaktiskt perspektiv där samverkan mellan de didaktiska dimensionerna och platsens betydelse för undervisningen synliggörs.

Denna designstudie fokuserar på hur lärare kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisning. Syftet är att undersöka hur utomhusundervisning i matematik kan utformas, genomföras och utvärderas ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns flera positiva aspekter med utomhuspedagogik. Studien utgår från ett multimodalt och sociokulturellt perspektiv. Design för lärande och designforskning blir studiens teori och metod tillsammans med den cykliska proseccen. Totalt genomfördes tre cykler som innehåller planering, genomförande och analys för att utforma lektionernas designpriniper och ramar. För att undersöka detta vidare har tre undervisningssituationer genomförts och analyserats. Resultatet visar att användningen av utomhuspedagogik och fysisk aktivitet bidrog till elevers inlärning i matematik samt en positiv attityd till ämnet. Den visuella tallinjen och fysiskaktivitet utomhus visade sig ha en stor betydelse för elevers taluppfattning. Slutsatser som kan dras efter denna studie är att eleverna behöver mer än ett skogsområde och fysisk aktivitet för att utveckla taluppfattning. Eleverna behöver ett multimodalt arbetssätt med laborativa material, färdiga och reviderade designprinciper, uppgifter utefter deras kunskapsnivå och social interaktion med sina kamrater.

Syftet med denna studie var att vinna kunskap om hur undervisning utomhus i årskurs tre, kan främja alla elevers kunskaper om växter och djur på vintern. För att undersöka det planerade, genomförde, observerade och analyserade jag en lektionsserie bestående av fyra lektionstillfällen. Studien är en kvalitativ forskningsstudie med en teoretisk utgångspunkt som grundar sig i pragmatismen och variationsteorin. Eleverna fick genom en enkät berätta vad de, sedan tidigare, kunde urskilja om växter och djurs levnadsvillkor under vintern. Dessa enkäter utgjorde, tillsammans med tidigare forskning, en grund för utformandet av lektionsserien. Undervisningen dokumenterades med ljudinspelningar och observationer som sedan analyserades. Eleverna fick även besvara en utvärderande enkätintervju som synliggjorde vilka kunskaper som eleverna själva beskrev att de hade erövrat genom den undervisning de deltagit i. Resultatet av enkätintervjuerna och observationer från undervisningstillfällena visar att alla elever, genom undervisning både inomhus och utomhus, erövrade nya kunskaper om växter och djur på vintern.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka matematiska kompetenser och nivåer inom geometriskt tänkande som främjas i olika resursmaterial, inom utomhusmatematik. För att få reda på detta gjordes en innehållsanalys av sex resursmaterial, med en kvantitativ ansats. Studien är inriktad på det matematiska området geometri, med en tyngdpunkt på geometriska objekt, då forskning visar att elevernas kunskaper inom detta område är bristfälliga. Resultatet visar att vissa kompetenser främjas mer än andra i dessa resursmaterial, där bland annat representationskompetensen och kommunikationskompetensen lyfts fram i stor utsträckning. Studiens resultat visar också att de flesta uppgifter hamnar på nivå 1 av geometriskt tänkande, vilket medför att majoriteten av uppgifterna ligger på en grundläggande nivå. Slutsatsen utifrån resultatet, är att det bör finnas en växelverkan mellan den traditionella klassrumsundervisningen och utomhuspedagogik, samt att läraren reflekterar över uppgifterna som används, för att eleverna ska kunna utvecklas på bästa sätt. / The purpose of this study has been to examine which mathematical competences and levels of geometric thinking that are promoted in various materials for outdoor math. To examine this, a content analysis of six different sources was done using a quantitative approach. The study focuses on the mathematical field of geometry, with an emphasis on geometric objects, since research shows that students’ knowledge in this area is inadequate. The result shows that some competences are promoted more than others in the sources, such as representation skills and communication skills. The study also shows that most of the data end up on level 1 of geometric thinking, which means that the majority of the data is on a basic level. The conclusion of the analysis shows that there should be an interaction between the traditional classroom training and outdoor education, and that the teacher reflects over the used assignments, so that the students could develop in the best way possible.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes. Pedagogens uppgift att vara medagerande och medundersökande i barnens undersökningsprocesser framgick tydligt. Även aspekter på naturvistelse beroende på kulturell bakgrund och tidigare erfarenhet av naturvistelse framkom. Utsagorna kopplades till utvalda teoretiska begrepp hos John Dewey som tar upp betydelsen av att barn ska vara aktiva gentemot sin omvärld. Barn lär genom att göra, kommunicera, skapa, utforska, experimentera och reflektera i sociala sammanhang. Utsagorna analyserades även utifrån aktuell forskning om barn och natur. Naturmiljön ses som en neutral plats som möter barns olika behov. Detta framkom tydligt av resultatet samt den forskning som låg till grund för vår studie. Pedagogerna var eniga om att naturvistelsen och en medveten pedagogik i naturen tycks ha stor betydelse i grundläggandet av att skapa en känsla för naturen hos barnen och därmed en hållbar utveckling. "… det man tycker om är man rädd om! För framtiden".

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kläder barn har tillgång till hemma, och vilka kläder de väljer att använda i skolan.  Studien undersöker även hur mycket undervisning femteklassare har fått om klädsel vid utomhusaktiviteter, samt om detta går att koppla till deras val av kläder i skolan. Studien utgörs av en enkätundersökning med 116 elever i årskurs 5 i en medelstor stad i södra sverige. Enkäten var av formen gruppenkät och distribuerades till femteklassarna på fyra olika skolor i staden. Resultaten har redovisats i diagram och analyserats utifrån Maslows behovsteori. Resultatet visar att det inte är alla elever som har tillgång till lämplig utomhusklädsel, av de som har tillgång till lämplig klädsel är det inte alla som tar med den till skolan. Implikationerna av detta är att det finns elever som inte har möjlighet att delta i undervisningen på lika villkor om den utförs utomhus. Enstaka skillnader har hittats mellan stad och landsbygd gällande användandet av vissa utomhusplagg vid olika årstider. Studien har visat på att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna säger sig ha haft undervisning om hur de ska klä sig utomhus, men ingen koppling har kunnat hittas mellan undervisningsgrad och vilka kläder eleverna faktiskt tar med sig till skolan.

This Master essay has examined boys´own view of success factors for learning. The attended school is organized with pupils from 6-16 years old. It is a school in West Sweden, which has good results among boys leaving school, the difference from the country´s results are significant. The purpose of the study has been to find out from an organizational and pedagogical perspective which success factors therer are for boys´ learning. The study has a qualitative approach and semi structured interviews were conducted in groups of two or three pupils (boys) in grade nine. The method for the interviews is called Perception Map (Sherp, 2018) and has been completed like a dialogue in the group. What emerged out of the interviews are analyzed by using three research questions: Which are boys´own view of success factors at the current school? How do the boys connect the success to the school´s profile? To what extent are the boys´view of success factors characterized by quality education? In the results of the study it can be concluded that the two perspectives are interdependent and that the basic conditions are a factor of great importance. The small school and the small classes provide the conditions for the teachers to have time to meet each of the students and get to know them and everyone´s needs. These meetings are the basis of a good relationship that can be created between students and teachers, and the good relationship creates security and a calm environment. To sum up, this together provides the conditions for teaching and learning. What then happens in the classroom is dependent on the teacher´s competence and ambition to motivate, interest and catch the students´ attention. It also means that the school´s culture is characteristic of the values that prevail in the boy´s group and the prerequisite for whether a study culture is created instead of an anti-study or anti-effort culture. / Sammanfattning Denna magisteruppsats har undersökt pojkars egen syn på vad som är framgångsfaktorer för lärande. Undersökningen är gjord i en F-9-skola i västra Sverige bland pojkarna i åk nio utifrån att skolan har signifikant högre genomsnittlig meritpoäng än rikssnittet för samma grupp. Syftet med studien har varit att utifrån ett organisatorisk och pedagogiskt perspektiv få fram vilka framgångsfaktorerna är för pojkars lärande. Studien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har gjorts i grupp om två till tre elever. Intervjumetoden har varit föreställningskarta enligt Scherp (2018) och eftersom den gjorts i grupp har den karaktäriserats som ett lärande samtal. Nyckelord och utsagor har sedan analyserats utifrån de tre frågeställningarna, varav den sista även analyserats utifrån Håkansson & Sundbergs (2018) sju riktningsgivare för en kvalitativt god undervisning:  Vilken är pojkarnas syn på skolans framgångsfaktorer? På vilket sätt kopplar pojkarna framgången till skolans profil? I vilken utsträckning kännetecknas pojkarnas syn på framgångsfaktorer av kvalitetsmässigt god undervisning? I studiens resultat kan man dra slutsatsen att de båda perspektiven är beroende av varandra och att de grundläggande betingelserna är en faktor med stor vikt. En modell utifrån pojkarnas utsagor visar att skolkulturen eller skolans kontext blir en bärande faktor för övriga faktorer. Den lilla skolan och de små klasserna ger förutsättningar för lärarna att få tid till att möta eleverna och lära känna dem och deras behov var och en. Dessa möten är grunden till att en god relation kan skapas mellan elever och lärare och den goda relationen skapar trygghet och studiero. Detta sammanlagt ger förutsättningar för undervisning och lärande. Det som sedan händer i klassrummet är beroende av lärarens skicklighet och ambition att motivera, intressera och fånga eleverna. Det innebär också att skolans kultur är bärare av de värderingar som råder i pojkgruppen och förutsättningen för om en pluggkultur skapas istället för en antiplugg- eller antiansträngningskultur.