Barn vistas i dagens urbana samhälle allt mindre utomhus trots detta är utomhuspedagogiken en viktig del i förskolans vardag. Tidigare forskning påvisar att utomhusvistelse utgör positiva effekter på barns utveckling och lärande samt hälsa och välbefinnande, trots att det även förekommer faktorer som begränsar till utomhusvistelse. Därför blev syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare och barnskötare uppfattar utomhuspedagogik och dess påverkan på barns utveckling och lärande samt hälsa. Detta gjordes genom en kvalitativ undersökning med semistruktuerade intevjuer med fokus på fyra förskollärare och två barnskötares uppfattning om utomhuspedagogik. I anaysarbetet framkom två centrala teman som anses vara viktig för studien. Tema 1: Utveckling, lärande, hälsa och välbefinnande och tema 2: Pedagogen/förskolans ansvar. Dessa två centrala teman delades upp i underrubriker som presenteras i resultatet. Slutsatsen är att utomuhuspedagogikens påverkan på barns utveckling och lärande samt hälsa uppfattas positivt av förskollärare och barnskötare.

Syftet med mitt arbete är att öka kunskapen om hur förskollärare uttrycker sig kring utomhuspedagogik och hur de resonerar kring hur det arbetet kan bidra till barns utveckling och lärande. För att analysera svaren till intervjufrågorna använder jag mig av sociokulturell teori som utgår från Vygotskij- och Deweyssynssätt och för att analysera svaren till intervjuerna i resultatdelen av studien. Metoden som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa forskningsintervjumetoden. Det finns fyra förskollärare från olika förskolor som jag intervjuade och dem svarade på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogik. Resultatet av min undersökning påvisar att samtliga förskollärare har positiva attityder till arbete med utomhuspedagogik samt uppfattar begreppet utifrån förskollärarens erfarenheter, kunskaper och kompetenser inom det området. Studien visar att det finns olika arbetssätt, avsikter och variation i arbetet. Resultatet påvisar även att vissa förskollärare inte har mycket erfarenhet av utomhuspedagogik med det märkts att förskollärarna vågar prova sig fram och nya saker samt är intresserade av att lära sig mer av detta område. Dessutom berättar förskollärarna som jag intervjuar till denna studien att det finns möjligheter för barnen att upptäcka och lära sig ute. Dessa möjligheter är ett komplement till saker som barnen lär sig inomhus. / The purpose of my work is to increase knowledge about how preschool teachers express themselves about outdoor pedagogy and their reasoning on how that work can contribute to children's development and learning. I use the sociocultural theory from Vygotsky’s and Dewey’s views and to analyze the interviews’ answer in the result’s section of the study. The method that I have used in my research is the qualitative interview method. There are four preschool teachers from different preschools that I interviewed and they answered a number of questions about outdoor pedagogy. The results of my survey show that all informants have positive attitudes towards working with outdoor pedagogy, and perceive the concept based on the preschool teacher's experience, knowledge and skills in that area. The study shows that there are different working methods, intentions and variation in the work. The results also show that some preschool teachers do not have much experience in outdoor pedagogy, but it has been noticed that they dare to try out new things and are interested in learning more from this area. In addition, the preschool teachers I interview for this study tell me that there are opportunities for the children to discover and learn outside. These opportunities are a complement to things the children learn indoors.

En av, om inte den viktigaste rollen i skolan, är lärarens roll. Läraren måste följa läroplanen, men hen har fortfarande ett stort inflytande i hur undervisningen ser ut. Vi som blivande lärare med fördjupningsämnet naturkunskap samt teknik har därför ett intresse för lärares uppfattningar, specifikt sagt lärares uppfattningar kring utomhuspedagogiken inom no-ämnena. Därför kommer vi att redogöra för lärares uppfattningar av utomhuspedagogik i no-ämnena, detta kommer att göras genom fokus på tre aspekter, nämligen för- och nackdelar, kunskapsinhämtning och syfte. Denna studien är kvalitativ och dess data har samlats in genom intervjuer av 5 grundskollärare från 2 olika skolor. Vi har även använt oss av pragmatismen som analysverktyg. Resultatet visade att lärarna i studien hade en positiv syn av utomhuspedagogiken. De anser att fördelarna överväger nackdelarna och att den har en positiv effekt på elevernas kunskapsinhämtning vid undervisningen av no-ämnena. Syftet med denna typen av undervisning visade sig även vara utnyttjandet av utomhuspedagogikens autenticitet, sinnesstimulering och möjligheter till förstahandserfarenheter.

Studien grundar sig i ämnet äventyrspedagogik med fokus på pedagogernas åsikter och tankar. Syftet med studien var att förstå hur pedagoger använder äventyrspedagogik för att skapa förståelse och säkerställa lärandet. Det är en kvalitativ studie som använt semistrukturella intervjuer där en tematisk analys har gjorts. Resultatet visade att sammanhållning var pedagogernas främsta syfte med äventyrspedagogik. Andra viktiga delar som kom fram i studien var hur pedagogerna vävde in lärande och kunskap i äventyrspedagogik samt de utmaningar som pedagogerna kunde stöta på längs med vägen.

Outdoor education is a common practice in the lower ages of compulsory school, and research shows great benefits of teaching outdoors, both for students' knowledge and their retention of knowledge. In the science curriculum for upper secondary school, there is little to no connection to education in the outdoors, and furthermore teachers experience many barriers to implementing outdoor education. The purpose of this work is to investigate what the research tells us about outdoor education in upper secondary school in the natural sciences. To answer our question, we did a systematic literature review. We found twelve articles that were considered relevant, from the timespan between the years 2001 and 2022. The results show that outdoor education may increase students' positive attitudes, raise their interest and motivation for further studies in the natural sciences and may furthermore strengthen their retention of knowledge. But these aspects cannot be taken for granted and we believe that research that is less biased for outdoor education is needed to confirm the effects as we identify the tendency of studies highlighting only the positive results, something we discuss in this work. Thus, we urge teachers to introduce outdoor-based learning, even if it's just a matter of going outside the classroom, to test if those positive effects apply to their students. The negative aspects are usually presented by studies as barriers towards introducing outdoor education rather than focusing on student learning. Our results also show that research of outdoor education at upper secondary school and in the natural sciences does not take place on a larger scale. Especially, research focusing on the enhancement of student knowledge because of outdoor-based learning is scarce. The biology subject is overrepresented in research due to it being the most easily linked to outdoor learning, and most of our found articles are focusing on students' and teachers' attitudes towards this learning style. To explore and clarify the potential of outdoor education, we propose to researchers to investigate outdoor education in several subjects with an emphasis on upper secondary school students' enhancement and retention of knowledge. / Utomhuspedagogik är vanligt förekommande i grundskolans lägre åldrar, och forskning visar på stora fördelar med undervisning utomhus, både för elevers kunskap samt deras bibehållande av kunskap. I läroplanen för gymnasiet saknas anknytning till utevistelse och naturen, och lärarna upplever barriärer för att implementera utomhuspedagogik. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om utomhuspedagogik på gymnasiet i de naturvetenskapliga ämnena. För att besvara vår frågeställning gjorde vi en systematisk litteraturstudie. Vi fann tolv artiklar som ansågs vara relevanta, mellan åren 2001 och 2022. Resultatet visar att utomhuspedagogiken kan öka elevernas positiva attityder, höja deras intresse och motivation till fortsatta studier inom det naturvetenskapliga ämnet och kan stärka deras återkallelseförmåga av kunskap. Men dessa aspekter kan inte tas för givet och vi anser att forskning som är mindre partisk för utomhuspedagogiken behövs för att bekräfta effekterna eftersom studierna inom området kan ha bias, något vi diskuterar i detta arbete. Vi uppmanar lärare att införa utomhusbaserat lärande även om det bara innebär om att gå utanför klassrummet eftersom forskningen tenderar att lyfta de positiva aspekterna i hög grad när det kommer till elevernas attityder och upplevelse av inlärning. De negativa aspekterna handlar oftast om lärares barriärer till att införa och testa denna didaktiska metodik snarare än om elevernas lärande. Vårt resultat visar även att forskning om utomhuspedagogiken på gymnasiet, i de naturvetenskapliga ämnena inte sker i större skala och speciellt kunskapstest används i låg utsträckning. Biologiämnet är överrepresenterat eftersom detta naturvetenskapliga ämne är enklast kopplat till utomhusvistelse, och majoriteten av artiklarna fokuserar på elever och lärares attityder mot lärostilen. För att utforska och klargöra utomhuspedagogikens potential föreslår vi till forskare att undersöka utomhuspedagogiken i flera ämnen med betoning på gymnasieelevers kunskapsförändring och återkallelseförmåga.

Denna kunskapsöversikt handlar om utomhuspedagogik och dess påverkan på elevernas motivation inom skolan. Utomhuspedagogiken har ökat under det senaste decenniet men många lärare använder sig inte av denna undervisningsmetod. Eftersom de anser att de har för lite kunskaper inom ämnet och därav använder sig av den traditionella inomhusundervisningen i klassrummet. Många forskare är eniga om att lärare ska använda sig av naturen som en inlärningsresurs och flytta ut undervisningen till skolgården, parker, skogen eller liknande platser. Forskare har också sett en nedåtgående trend inom matematiken, inte bara i Sverige utan även i Australien. Syftet med denna undersökning är att undersöka om utomhuspedagogik kan påverka elevernas motivation till matematikämnet. Utifrån syftet har det framkommit två forskningsfrågor som finns under rubriken syfte. Metoden som användes till kunskapsöversikten var en systematisk litteraturstudie för att få fram artiklar som behandlar syftet på olika sätt. Studien har även utgått ifrån en bok som behandlar STEM- och STEAM-ämnena som är av betydande roll i denna översikt. STEAM är STEM med Arts, Arts i denna kontext innebär humaniora och konstvetenskap. För att få fram de artiklar som användes gjordes sökningar med hjälp av fritextsökning, som innebar att sökningar gjordes med specifika ord som berör ämnet som kunskapsöversikten handlar om. När sökningens resultat framkom, utifrån sökorden, så användes vissa filter för att avgränsa sökningen och för att få fram relevanta artiklar till kunskapsöversikten. De artiklar som användes är på engelska eftersom sökningar på svenska inte gav lika många resultat som önskades. Exempel på sökord som användes var outdoor, math, motivation och physical activity. Resultatet av studien blev att motivationen har en betydande roll för eleverna inom matematikämnet och att utomhuspedagogik samt fysisk aktivitet kan underlätta, samt skapa positiva intentioner i undervisningen. STEM och STEAM har olika användningsområden i skolan men STEM är fortfarande den mest värderade i skolvärlden. Dock börjar STEAM få allt mer inflytande i skolan eftersom den har en kreativ sida som involverar både kropp och sinne. Resultatet av studien blev att utomhuspedagogik har flera positiva inverkan på elevers resultat samt kunskap i skolan, och att den traditionella undervisningen behöver utvecklas för att ge eleverna den utveckling de behöver. Utomhuspedagogik inom matematik skapar också miljöer för ett tillåtande klimat som ökar elevernas kooperativa lärande och samarbetsförmåga, som en traditionell undervisning inte kan på samma sätt, eftersom det oftare förekommer individuellt arbete i klassrummet. Utifrån många forskares studier framkommer det att elevernas hälsa och välbefinnande förbättras, elevernas koncentration, samarbetsförmåga och ordförråd förbättras också med hjälp av utomhuspedagogik i skolan. Ett annat resultat som hittades var att läroplanen behöver involvera mer utomhuspedagogik och fysisk aktivitet i kombination med akademiska ämnen.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att få mer kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik i förskolan samt synliggöra förskollärares förhållningssätt och didaktiska val gällande undervisning i förskolans utomhusmiljö. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuats. Analysen har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk utifrån pragmatisk syn på undervisning och förskollärarprofessionen för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas resonemang. I resultatet framkom tre huvudteman, första temat var förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogik som visade att förskollärarna hade svårigheter att definiera vad utomhuspedagogik innebar men att förskollärarna bedrev en praktisk outtalad utomhuspedagogik. Andra temat som framkom i resultatet var förskollärarnas olika roller i utomhusmiljö, utmanande- och medforskare, barncentrerad demokratiskt, instruerande och förmedlande samt observatör. Tredje temat i resultatet var didaktiska val i förskolans utomhusmiljö där det framkom en viss osäkerhet kring de didaktiska valen i utomhusmiljö. Studiens slutsatser är att förskollärare behöver ha mångsidig didaktisk kompetens och förskollärarens roll i utomhusvistelsen är avgörande för att bedriva meningsfull undervisning i utomhusmiljön.

Arbetets problemområde handlar om att det finns många anledningar till att bedriva utomhusundervisning som forskningen visar på samtidigt som det finns en osäkerhet bland lärare att ta sig ut med eleverna. Syftet med denna uppsats är att ta reda på lärares (i F-6) attityder till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning i biologi och för att elever ska få ämnesspecifika kunskaper och begreppskunskaper om djurliv. Fem mellanstadielärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer och svaren har spelats in på diktafon för att sedan transkriberas. Respondenternas svar har analyserats utifrån teorierna inom fenomenologi och utifrån fyra definitioner av attityd. Resultatet blev att lärare ansåg att det fanns både positiva och problematiska aspekter med att gå ut, men den generella attityden var till större delen positiv bland lärarna. Det var lärare som upplevde att eleverna får se saker för vad de verkligen är, använda sina sinnen, de förstår ämnesinnehåll enklare och kan tänka mer kreativt. Det går att koppla utomhusundervisning till inomhusundervisning enkelt och eleverna får ett ökat intresse och engagemang. Majoriteten av lärarna som deltog ansåg att det finns många sätt att bedriva undervisning om begrepp som har med djurliv att göra. Majoriteten av respondenter ansåg att det behövdes mycket förberedelser, att få tag i material och resurser och vädret. Slutsatsen är därmed att bilden generellt sätt är positiv och alla lärare har varit ute för att lära barnen om begrepp kring djurliv och att det finns många positiva aspekter med det, men de ser också hinder med att ta sig ut med sin klass.

Denna uppsats utforskar utomhuspedagogik i en storstadsmiljö, med fokus på Stockholms innerstad. Genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare analyserar studien möjligheter och utmaningar som förknippas med att bedriva utomhuspedagogik inom stockholms innerstad. Resultaten indikerar att brist på kunskap och erfarenhet utgör väsentliga hinder för implementeringen av utomhuspedagogik. Trots detta betonar förskollärare vikten av utomhusmiljöer för barns lärande och engagemang. Studien identifierar även faktorer som påverkar implementeringen av utomhuspedagogik, inklusive brist på grönområden och säkerhetsaspekter. Förskollärarnas engagemang och förståelse för utomhuspedagogik är avgörande för dess framgång. En bredare definition av utomhuspedagogik som inkluderar stadsmiljöns resurser lyfts fram som en möjlighet för att öka variationen i undervisningen. Denna studie syftar till att öka kunskapen om utomhuspedagogik i stadsmiljöer och bidra till diskussionen om hur denna pedagogik kan anpassas och genomföras i Stockholms innerstad och liknande storstadsmiljöer. / This essay explores outdoor education in an urban environment, with a focus on Stockholm’s inner city. The study analyzes opportunities and challenges associated with conducting outdoor education within Stockholm’s inner city through qualitative interviews with six preschool teachers. The results indicate that lack of knowledge and experience constitute significant obstacles to implementing outdoor education. Nevertheless, preschool teachers emphasize the importance of outdoor environments for children’s learning and engagement. The study also identifies factors influencing the implementation of outdoor education, including a shortage of green spaces and safety considerations. The commitment and understanding of preschool teachers are crucial for its success. A broader definition of outdoor education that includes urban resources is highlighted as an opportunity to diversify teaching approaches. This study aims to enhance the understanding of outdoor education in urban environments and contribute to the discussion on how this pedagogy can be adapted and effectively implemented in Stockholm's city center and similar metropolitan settings.

No description available.