Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan stimulerar språkutveckling hos barn i utomhusmiljö. Undersökningen har bedrivits genom observationer på 3 olika förskolor med fokus på de äldre barnen, 4-5 år. Den grundar sig i Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet där miljön och den geografiska platsen utgör en grund för lärandet. Slutsatsen utifrån observationerna är att pedagoger ofta använder olika tillfällen för att utmana barnen i deras språkutveckling men att de kopplar lärandet till den miljön de befinner sig i. Pedagogerna berikar barnens språk utifrån vad som finns runt omkring barnen utomhus på gården eller i skogen. Alltså blir lärandet bundet till materialet som förekommer mer naturligt utomhus då pedagogerna i den här observationen inte visat att man tar ut objekt eller material som vanligt vis finns inomhus. / The purpose of this study is to investigate how educators in preschool stimulate language development in children in an outdoor environment. The survey has been conducted through observations at 3 different preschools with a focus on the older children, 4-5 years. It is based on Vygotskij’s theory of the sociocultural perspective where the environment and geographical location form the basis for learning. The conclusion from the observations is that educators often use different opportunities to challenge the children in their language development, but that you connect learning to the environment you are in. You enrich the children's language based on what is around the children outdoors in the yard or in the forest. Thus, learning is tied to the material that occurs more naturally outdoors as the educators in this observation have not shown that objects or materials that are usually found indoors are taken out.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelser om hur de kan möjliggöra för barnens grovmotoriska utveckling i utomhusmiljön. Genom kvalitativa intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi, författare, genomfört semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor. Den ena förskolan som utgör delstudie 1 har en kommunal styrning och den andra är en privat, föräldrakooperativ förskola som utgör delstudie 2. Båda delstudierna utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens frågeställningar är “Hur upplever pedagogerna att de kan nyttja utomhusmiljön för att bidra till barnens grovmotoriska utveckling?” och “Hur upplever pedagogerna möjligheten till att påverka utomhusmiljön för att främja barnens grovmotoriska utveckling?”. De sociokulturella perspektivets begrepp appropriering och proximal utvecklingszon, har använts för att analysera empirin. Studiens resultat pekar dels på att under pandemin, tenderar delstudie 2, den privata förskolan att vara utomhus mer än den kommunala förskolan i delstudie 1. Eftersom den privata förskolan är ute mer än tidigare, har pedagogerna lagt fokus på att förändra och förbättra utegården medan intervjupersonerna på den kommunala förskolan inte uttalar sig om att ha fokus på att förändra utegården. Studies resultat pekar dels på förskolornas möjlighet till att påverka. Alltså att förskolans pedagoger har olika möjligheter till att påverka utformningen av förskolans utomhusmiljö utifrån de olika verksamheternas styrning. Studien avslutas med diskussion och reflektion om studiens resultat, därefter presenteras våra, författarnas tankar om vidare forskning kring studiens ämne.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa uteaktivitetens betydelse för elevers meningsskapande kring begreppen näringskedja, näringsväv och näringspyramid i ett utomhuspedagogiskt sammanhang på mellanstadiet. Detta gjordes genom att utföra kvalitativa intervjuer i fokusgrupper med elever från två olika klasser. Tematisk analys har använts vilket innebär att det kvalitativa datamaterialet analyserades och sorterades i olika kategorier. Slutsatsen av analysen är att uteaktiviteten har en stor betydelse för elevers meningsskapande kring näringsflöden. Detta då de berättar om begreppens betydelse i relation till vilka djur de har samlat in och vilken plats dessa intar i näringsflöden. Utifrån det insamlade datamaterialet har en direkt koppling till naturvetenskap gjorts. Det går även att koppla resultatet till andra ämnen eftersom det visar att uteaktiviteten leder till ökad delaktighet, fysisk rörelse och samarbete vilket i sin tur kan leda till mer motiverade elever som vill lära sig mer. Uteaktiviteten skapar förutsättningar för att eleverna ska få ökad förståelse kring näringsflöden då det har en tydlig verklighetsanknytning samt att innehållet konkretiseras, dessutom får eleverna en ökad medvetenhet kring ekosystem. Vidare visar resultatet att genom användning av utomhuspedagogik ökar elevernas intresse, nyfiken och användandet av sinnen. Slutligen visar resultatet att genom att läraren väljer att förlägga en del av sin undervisning i naturen uppstår vissa störningsmoment, exempelvis att vädret var kallt. Detta ledde i sin tur till att marken blev hård och även till svårigheter kring att hitta insekter.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka forskning som berör området utomhuspedagogik med inriktning matematik. Vidare syftar undersökningen på att utreda hur lärare och elever upplever utomhuspedagogik som metod i matematik. Urvalet samlades in genom sökningar i databasen Primo och samtliga artiklar utgår från förbestämda urvalskriterier. Artiklarna är publicerade i Norden, Europa och USA samt innehåller bland annat orden: outdoor teaching, outside mathematic och mathematic didactic outside. Artiklarna analyserades och användes som grund för denna kunskapsöversikt. Urvalet slutade på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet från kunskapsöversiktens artiklar visar på positiva effekter av utomhusundervisning i matematik. Elever gynnas av att vistas utomhus både fysiskt och psykiskt. Utomhusundervisningen bidrar till att eleverna får möjlighet att använda fler sinnen samt ett praktiskt görande, vilket kan skapa goda möjligheter till en kunskapsutveckling. Resultatet visar även att utomhuspedagogik har god inverkan på relationsskapande. Vidare visar resultatet på att elevernas begrepps- och kommunikationsförmåga ökar vid utomhusundervisning. Resultatet visar att lärarna ser arbetsmetoden som positiv, dock ser de undervisningsmetoden som tidskrävande. Dessutom uppfattar eleverna utomhusundervisning som positiv, då flertalet upplevde att deras motivation och intresse ökade. Vidare upplevde eleverna att utomhus var en plats där de lättare vågade uttrycka sig då platsen ansågs vara mer neutral. Resultatet från artiklarna pekar på att utomhusundervisning är något som gynnar eleverna i deras kunskapsutveckling och att de flesta av lärarna och eleverna var positivt inställda till utomhusmatematik. Både lärarna och eleverna menar att utomhusmiljön kan göra matematiken mer begriplig eftersom praktiska uppgifter kan ge konkreta resultat. Det är intressant att beakta lärarnas upplevelser av undervisningsmetoden eftersom de belyser vikten av det praktiska arbetet, men i klassrummet dominerar i stället den traditionella läroboken.

Som blivande lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 med fördjupningsämne naturorientering, teknik och lärande blev ändamålet med denna studie att undersöka lärares didaktiska ställningstaganden genom utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår från olika teoretiska perspektiv: Vision I, II och III och den didaktiska triangeln. Dessa teoretiska perspektiv förtydligar vilket naturvetenskapligt innehåll lärare erhåller genom deras didaktiska ställningstaganden inom den naturorienterande undervisningen i utomhuspedagogik. Syftet med arbetet är att undersöka hur det naturvetenskapliga innehållet i koppling till de didaktiska ställningstagandena kan möjliggöra för olika kunskaper inom den naturorienterande undervisningen genom utomhuspedagogik.  Studiens datainsamling utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva lärare i lågstadiet på tre olika kommunala skolor och tre aktiva lärare på två olika naturskolor i södra Sverige. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas didaktiska ställningstagande medför många möjligheter för elevernas kunskapsintag. Den största möjligheten som den utomhuspedagogiska undervisningen erhöll till elever var att de får lära sig naturorientering för inomvetenskapligt syfte där eleverna ska utveckla kunskaper som kan användas för framtida utbildning. Det framgick även att en del lärare använder sig av naturvetenskapligt innehåll som möjliggör att eleverna kan använda och befästa kunskaper utifrån deras intresse och vardag. Där elever ska få en förståelse över sin roll till den naturorienterande undervisningen.

Enligt den svenska läroplanen ska elever erbjudas en varierad undervisning där nyfikenhet och engagemang väcks. De ska även få möjlighet att söka svar på frågor om naturen genom systematiska undersökningar. Samtidigt larmar myndigheter att barn vistas allt mindre utomhus samt att de rör sig långt under rekommendationer. Det finns här underlag för att tänka utanför den traditionella undervisningen och för att möjliggöra alternativ undervisning såsom utomhuspedagogik. Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares erfarenhet av utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena. För att belysa föregående erfarenheter av effekter kring utomhuspedagogik har granskning av tidigare forskning sammanställts. Med detta som grund undersöks i studien utmaningar och möjligheter ur lärar- och elevperspektiv. Arbetets teoretiska förankring har en pragmatisk prägel där lärare och elevers erfarenheter undersöks. Studien baseras på kvalitativ metod genom intervjuer och har en hermeneutisk ansats där uppfattningar och erfarenheter tolkas. Resultatet av studien visar på positiva effekter av utomhuspedagogik och speciellt inom de naturvetenskapliga ämnena. Eleverna uttryckte att de bland annat lär sig att samarbeta och visa vördnad för naturen. Framför allt uppskattar eleverna att kunna röra sig fritt. Lärarna beskriver att de ser att eleverna är nyfikna och hur de engagerar sig i undervisningen då de får använda alla sina sinnen. Utmaningarna som lyfts fram är bland annat väderleken, resurs och planering. Lärarna från undersökningen betonar att det är viktigt att våga, och att börja smått för att arbeta sig framåt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares förhållningssätt gällande utomhuspedagogik samt att belysa utomhuspedagogik som arbetssätt i undervisningen i förskolan. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) framgår att barn ska erbjudas aktivitet i både inomhusmiljö och utomhusmiljö. Utifrån läroplanens beskrivning av utomhusmiljön kan studien anses väsentlig för att belysa och bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring och använder utomhusmiljön i undervisningssyfte. Med utgångspunkt i två forskningsfrågor om förskollärares uppfattningar kring utomhuspedagogik som förhållningssätt och arbetssätt samlades empirin in genom intervjuer med sex verksamma förskollärare. Tre intervjuade förskollärare arbetade på förskolor med utomhuspedagogisk inriktning och tre informanter arbetade på förskolor utan utomhuspedagogisk inriktning. Föreliggande studies resultat analyserades genom tidigare forskning samt genom utvecklingspedagogiken och begreppen lärandets akt och lärandes objekt som är centrala begrepp inom utvecklingspedagogiken. Studiens resultat synliggör flera möjligheter och begränsningar med utomhuspedagogik. Informanterna använder till stor del utomhuspedagogik som arbetssätt på förskolans utegård och i förskolans närmiljö.Undervisningen utomhus är spontan och planerad varav planerad undervisning är mer förekommande. Undervisningen planeras och genomförs utifrån de fokuserade läroplansområden förskolorna arbetar med. Spontan undervisning i utomhusmiljön synliggörs i resultatet varav några informanter hänvisar till att utomhusvistelse innebär fri lek vilket medför att spontan undervisning inte är lika förekommande. Studiens slutsats är att utomhuspedagogik utgör fler möjligheter än begränsningar för barns utveckling och lärande och att förskollärares förhållningssätt till utomhuspedagogik är avgörande för förekomsten av utomhuspedagogik.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jämförelse mellan fyra olika förskolor, två kommunala I Ur & Skur förskolor och två förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssätt. Vår undersökning visade att samtliga pedagoger såg förskolegården som närmiljö och använde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De använde även andra delar av närmiljön i sin utomhusverksamhet, såsom närliggande parker och lekplatser. Pedagogerna ansåg att deras roll utomhus främst var att vara ett stöd för barnen i deras upptäckande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö?Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper. Därefter gjordes en undervisningssekvens i utomhusmiljö där dialog och bokstavsinlärning stod i centrum. Avslutningsvis gjordes en efterintervju. En analys av för- och efterintervjuerna visade att undervisningssekvensen påverkat elevernas bokstavskunskap.

Vi har i vår studie undersökt på vilket sätt utemiljön kan bidra till barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande: Vilka språkutvecklande situationer blir synliga i den dagliga verksamheten på de två förskolorna? Hur ser pedagogerna på utemiljön som språkutvecklande miljö? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på intervjuer och observationer. Vi har huvudsakligen utgått från utvecklingspsykologen Lev Vygotskijsoch språkforskaren Rigmor Lindös teorier om språkutveckling samt Owe Dahlgrens ochAnders Szczepanskis tankar om utomhuspedagogik. Urvalet är två förskolor, varav en uteförskola och en I Ur och Skurförskola. Vi genomförde två intervjuer och två observationer på uteförskolan och en intervju och en observation på I Ur ochSkurförskolan. Våra slutsatser är att utemiljön har vad som krävs för att fungera som en god språkutvecklande miljö men vi har också funnit att det finns en del faktorer som kan utgöra hinder för vissa barn.