Syftet med den här studien var att undersöka och jämföra hur lågstadielärare använder skolors närmiljö i undervisningen, med fokus på utomhusmiljöer. Intresset låg även i att se om skolans placering spelade någon roll för hur mycket närmiljön användes i undervisningen och då framför allt i de samhällsorienterade ämnena.  Studiens syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog fem lärare från fyra olika skolor. Skolorna valdes ut efter sitt geografiska läge för att kunna få en jämförelse. Undersökningen genomfördes i en medelstor stad i mellersta Sverige och alla deltagande skolor tillhörde samma kommun. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys med hjälp av begreppen plats, innehåll, arbetssätt och syfte, som kan ses som fyra hörnstenar inom utomhuspedagogik. Resultatet visade att skolans läge har en viss betydelse för hur mycket lärarna nyttjar skolans närmiljö i undervisningen. Det framkom även att det fanns flertalet andra faktorer som påverkade hur mycket utomhuspedagogik som bedrevs. Bland annat visade det sig att lärarens intressen och engagemang många gånger är en avgörande faktor.

Mitt syfte med rapporten är att undersöka hur förskollärare uppfattar värdet avutomhuspedagogik och vilka faktorer som gör (har betydelse för) om undervisningenbedrivs utomhus. I arbetet finns det två frågeställningar som jag vill undersöka i minstudie. Den första är, vilka värden/fördelar ser förskollärare med planerad undervisning iutomhusmiljö och den andra innefattar vilka faktorer som har betydelse förförskollärares val av lärmiljö. Jag har genomfört samtalsintervjuer via telefon ochmetoden som jag använt mig utav i studien är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet istudien enligt förskollärarna visar på att utomhuspedagogiskt arbetssätt främjar barnslek, lärande och utveckling samt livskvalitet. Studien visar även att finns ett antalramfaktorer som påverkar förskollärarens val av lärmiljö vid undervisningstillfället

Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa en attraktiv och inbjudande utomhusmiljö på skolgården med elevers relationer och delaktighet i fokus. På skolan har det i observationer visat sig att elevernas sociala relationer förändrats under Covid-19 pandemin och konflikter på skolan har ökat. För att stärka elevernas delaktighet och relationer har skolans lekbod varit i fokus, där eleverna har varit högst delaktiga i vilket material som köpts in och även som lekbodsvärdar. Utvecklingsarbetet är inspirerat av aktionsforskning och bygger på ett genomförande i olika steg utifrån planera, agera, observera och reflektera, samt nya frågor som uppkommit under studiens gång. Resultatet visar att lärare med små medel kan ge förutsättningar för elevers sociala interaktioner. Genom att eleverna har fått önska material och förslag på lekar, så har utomhusverksamheten både i skolan och på fritidshemmet bidragit till ett ansvarstagande bland eleverna. Eleverna känner sig delaktiga, bland annat genom att utveckla lekboden. Samtliga lärare i fritidshem såg positivt till studien, då eleverna utvecklade nya sociala relationer i leken och att eleverna var delaktiga och hade inflytande över lekboden. Aktionerna har genomförts på min arbetsplats under 5 veckor.

Sammanfattning: Vår uppsats undersöker utomhuspedagogik och på vilket vis förskollärares förhållningssätt och förståelse av begreppet påverkar undervisningen. Både förskolans läroplan samt Barnkonventionen understryker att barn ska få möjlighet till att vistas i olika utomhusmiljöer för att lära sig att respektera miljöerna. Barn ska få tillgång till utevistelse för att ges möjlighet till fysisk aktivitet. Förskolegården, närmiljön och förskollärarens förhållningssätt är en stor del av förskolans utomhusundervisning och är därför betydande att undersöka. Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares förhållningssätt till utomhuspedagogik. Vi vill även undersöka vilken förståelse och kunskap som finns kring begreppet utomhuspedagogik samt vad som påverkar utövandet av undervisningen. Studiens syfte är uppdelat i fyra frågeställningar. Den metod som använts är kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjuerna har genomfört både fysiskt på plats samt digitalt via Microsoft Teams. Intervjuguide har använts för att ha vissa frågor att utgå ifrån under intervjuerna. Resultatet av studien är att förskollärarens förhållningssätt påverkar undervisningsmöjligheterna mycket. Förståelsen för begreppet utomhuspedagogik var skilda mellan förskollärarna men majoriteten av förskollärarna var överens om att det handlade om planerad undervisning utomhus. Många faktorer påverkar utevistelsen samt vilka undervisningsmöjligheter som finns. Faktorerna är väder, tillgång till större ytor, gårdens utformning, material som finns att tillgå samt förskollärarens inställning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn interagerar med förskolans utomhusmiljö med fokus på det sociala samspelet. För att samla in empiri har en kvalitativ ansats, i form av observation med kartläggning och barnsamtal, tagits. Resultatet i studien visar att barnen ser utomhusvistelsen som en tid att leka tillsammans med andra barn och valet av miljö där leken ska utspela sig lockar barnen.

Genom detta arbete vill vi utveckla vår förståelse för lärarstudenters upplevelser av vilka förutsättningar utbildningens NO-kurser skapar för framtida utomhuspedagogiskt arbete inom dessa ämnen. Denna vilja grundas i ett personligt engagemang för hur vi inom skolan kan stödja elever som idag växer upp i en eskalerande klimatkris samt i tidigare forskning som visat att lärares möjligheter till detta till stor del utvecklas under lärarutbildningen. Studiens syfte är specifikt att skapa förståelse för en grupp lärarstudenters uppfattningar om hur utbildningens kurser inom NO skapat förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Arbetets data samt metod består till största del av en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med kvalitativa inslag i form av två 30 minuters intervjuer. Genom dessa ämnade vi besvara frågeställningen: Vilka möjligheter och hinder upplever sig lärarstudenter ges genom utbildningens NO-kurser till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning? Utifrån enkätens svar, samt intervjuerna som medförde fördjupad förståelse för vad som i vissa fall kan ligga bakom enkäten resultat, är en av våra slutsatser att studenterna i undersökningsgruppen behöver ett större underlag av teoretiska och praktiska kunskaper om utomhuspedagogik. Det tycks oss som att den uppfattade bristen på förankring, dels i forskning som ger stöd till varför de ska välja arbetssättet och dels i styrdokumentens olika delar, kan ligga till stor grund för studenternas angivna osäkerheter. Utifrån pragmatiska och sociokulturella antaganden om goda premisser för lärande drar vi slutsatsen att dessa studenter, för att vilja och våga välja utomhuspedagogik i sin NO-undervisning, behöver presenteras för samt erfara tydligare kopplingar mellan teori och praktik. I intervjuerna uppdagades även efterfrågan av förtydliganden gällande följder av didaktiska val som förankras genom erfarenheter samt interaktiva moment, exempelvis via Learning studies. En slutsats är att om studenterna än mer får erfara dessa följder, både i rollen som elev och lärare, samt lära i samspel med och av varandra kan förhoppningsvis de kunskaper som förmedlas genom utbildningen ytterligare befästas.

AbstractUtemiljön påstås inom utomhuspedagogiken inte bara vara en inspirationskälla, eller en plats för barnens eget upptäckande och lek, utan en plats för aktivt lärande. Med utevistelsen som ett verktyg kan läroplansmålen uppfyllas, men är det en pedagogisk utevistelse med didaktisk planering som bedrivs och kan kallas utomhuspedagogik eller hur används utemiljön för barns utveckling och lärande i förskolor? Hur bedrivs uteverksamheten på förskolor? Hur används utemiljön för barns utveckling och lärande i förskolor? Vad definieras som utomhuspedagogik av förskollärare? Mitt syfte är att spåra utomhusvistelsens kopplingar till lärandet i förskolor genom granskning av vad förskollärare säger om bedrivandet av utomhuspedagogik i verksamheten. Examensarbetet har genomförts som en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer som är utförda med förskollärare från tre olika avdelningar på två olika förskolor som är belägna på två orter. Jag hämtar uppsatsens teoretiska begrepp från didaktiken för att kunna belysa det som förskollärare säger om utevistelse och utomhuspedagogik samt hur didaktiken som metod används för barns lärande i utemiljön. Med ett fokus på de didaktiska begreppen om lärandets var och vad samt utförandet av didaktisk planering och utvärdering av lärandet i utemiljön.Analysen av de semistrukturerade intervjuerna visar att uteverksamhet på förskolegården bedrivs med oplanerade och spontana lärandesituationer utan didaktisk planering. Materialet på förskolegården används inte som undervisningsmaterial och med pedagogiska beskrivningar. I utemiljön utanför förskolegården planeras det av förskollärare mer utifrån ett didaktiskt perspektiv men inte med ett tydligt lärandeobjekt då undervisningen sker utifrån barns intresse. Förskollärarna definierar utomhuspedagogik som lärandesituationer i utemiljön. Då det inte görs en uppföljning av aktiviteter är min tolkning att förskollärarna inte vet om det skett någon kunskapsöverföring till barnet och kan betraktas som en lärandesituation med en koppling till läroplanen. Min tolkning är att förskollärarna inte använder didaktiken som metod och verktyg för utomhusundervisning till att uppnå läroplansmålen. Nyckelord: didaktik, förskola, förskolegård, lärandet, miljö, undervisning, utemiljö, uteverksamhet, utevistelse, utomhuspedagogik

Vid vårt förra självständiga arbete (SAG), skrev vi om utomhuspedagogik i NO för F-3 elever. Vår uppfattning var att det behövs fler studier ur ett elevperspektiv och därför föll det sig naturligt att det var detta vi skulle ta oss an i examensarbetet. Syftet var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 2 har om utomhusundervisning kopplat till NO.Frågorna vi sökte svar på var;• Vilka inställningar har eleverna till utomhusundervisning i NO?• Vad har enligt eleverna behandlats i NO-undervisningen utomhus?• Vilka erfarenheter har eleverna av växelverkan inomhus och utomhus i NO?Studien är kvalitativ och bygger på 6 gruppintervjuer med sammanlagt 20 deltagande elever i årskurs 2. Analysen har ett fenomenologiskt perspektiv och utgår från elevernas uttalade inställningar, uppfattningar och erfarenheter till utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. Pragmatismen har valts som teoretiskt ramverk, eftersom utomhusundervisning kan härledas till ett pragmatiskt synsätt på lärande där teori och praktik vävs samman.Resultatet visar bland annat att elevernas inställning till utomhusundervisning främst är positiv. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att utomhusundervisning bidrar till en verklighetsförankring i undervisningen, ökad rörelse och ökad kommunikation. Resultatet visar också att elevernas uppfattning om utomhusundervisning påverkas av väderlek. Uttalade aktiviteter och ämnesinnehåll som behandlats genom utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena är bland annat växtarter, djurarter, kroppen och kroppens funktioner. Resultatet visar även att elevernas uttalade erfarenheter av NO-undervisning i växelverkan inomhus och utomhus är varierade.

Vårt examensarbete grundar sig i vad lärarstudenter har för uppfattningar om utomhuspedagogikens inverkan på skolundervisningen och på elevers lärande i de naturorienterande ämnena. Urvalet i studien består av lärarstudenter, då vi anser att de flesta forskningarna om utomhuspedagogik utgår från ett lärarperspektiv. Därav är vi intresserade av att lyfta studenternas åsikter om just utomhuspedagogik. Arbetet har utgått från en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på lärarstudenter. Enkäterna har kodats och sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Vid kodningen av datan har läroplansteorin och Carlgrens (2014) kunskapssyn samt Skolverkets (2019) fyra kunskapsaspekter varit i åtanke. I statistikprogrammet har stapeldiagram, frekvenstabeller och korstabeller skapats för att på ett enkelt sätt kunna redovisa för resultatet av vår undersökning. I vår undersökning har flera respondenter svarat att de anser att elevernas lärande gynnas av att de får möjlighet att använda sig av alla sina sinnen genom praktiskt lärande. I resultatet framgår att utomhuspedagogisk undervisning kan användas i skolans undervisning och på så sätt öka elevers motivation och intresse för ämnet. Detta genom att de får använda sig av konkreta upplevelser via sina sinnen och i en miljö som gynnar utvecklandet av deras färdigheter. Lärarstudenterna nämner även några nackdelar med att bedriva utomhuspedagogik där bland annat, stora elevgrupper, tidsbrist och otillräckliga kunskaper diskuteras.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på fyra pedagogers uppfattningar om fenomenet utomhuspedagogik. Vi har undersökt deras uppfattningar om fördelar och svårigheter med att bedriva utomhuspedagogik i NO-undervisningen. Vi har med vår studie även försökt få en djupare förståelse för vad det är som avgör om man väljer att använda utomhuspedagogik i sin undervisning eller inte. Då vi syftar till att se den enskilda pedagogens uppfattning av fenomenet utomhuspedagogik har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk ansats för att analysera vår insamlade data. Resultatet av vår studie visar att de intervjuade pedagogernas uppfattning av utomhuspedagogik är mycket lika varandra och stämmer väl med den bild som andra studier visat. Deras uppfattning om utomhuspedagogik är positiv men trots detta har utomhuspedagogik inte en framträdande roll i deras undervisning.