Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter matematikundervisning utomhus kan ge för elevernas utveckling och lärande. Syftet var även att undersöka hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till den traditionella inomhusundervisningen i ämnet matematik. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer användes som metoder för att besvara studiens forskningsfrågor. Sex lärare i F-3 intervjuades och två observationer på två olika skolor genomfördes. Resultatet visar att utomhusmatematiken kompletterar matematikundervisningen inomhus genom ett samspel mellan arbetssätt och miljöer. Resultatet visar även på flera positiva effekter med utomhusmatematik så som verklighetsanknytning, motivation, fysisk aktivitet, hälsa, sinnligt lärande, tillåtande miljö och sociala effekter.  De positiva effekter utomhusmatematiken medföljer för elevernas utveckling och lärande bör uppmärksamma fler lärare om dess möjligheter.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare kan använda sig av äventyrspedagogik för att synliggöra ett naturvetenskapligt fenomen. Fokus kommer ligga på förskollärarens kommunikation gentemot barngruppen, samt hur barnen reagerar på och tar emot det naturvetenskapliga fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. För att uppnå vårt syfte så har vi observerat en barngrupp och en förskollärare på en Naturförskola som arbetar utifrån äventyrspedagogik. Empirin som samlats in har analyserats med hjälp av den didaktiska triangeln, det vill säga att fokus har legat på relationerna mellan förskollärare, innehåll och barn. Resultatet visar att förskolläraren använder sig av en mängd material samt olika uppdrag för att fånga barns intresse inom äventyrspedagogiken och på så vis blir det naturvetenskapliga fenomenet synligt. Vidare diskuteras förskollärarens användning av material och vilken betydelse kommunikationen har för barns lärande.

Detta är en litteraturstudie som har för avsikt att undersöka hur utomhuspedagogik kan användas och planeras i grundskolans naturorienterande ämnesundervisning, samt vad den har för betydelse för elevernas lärande. Studien behandlar vad utomhuspedagogik innebär och hur de didaktiska frågorna kan vägleda och stödja läraren i sin planering. Genom systematiska undersökningar har vi samlat in material i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom området som sedan sammanställts och diskuterats i relation till våra frågeställningar. Resultatet visar att undervisning utomhus har positiva effekter på elevernas inlärningsförmåga såsom att använda fler sinnen för att stärka minnet, skapa nyfikenhet och delaktighet. Utomhusundervisning är friare än undervisning inomhus och därav krävs det att läraren är väl förberedd och har en noggrann planering för utomhuspedagogiskt arbete. Genom denna litteraturstudie kan vi även belysa att utomhusmiljön kan användas som ett komplement i undervisningen för att öka elevernas intresse och möjligheter till fördjupat lärande.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lärares syn på problemlösningsarbetet i ämnet matematik i utomhusmiljö. Frågeställningarna i syftet behandlar vilka fördelar respektive nackdelar elever och lärare finner genom utomhuspedagogik samt om problemlösning i utomhusmiljö kan vara motivationshöjande. Studien gjordes genom en kvalitativ metod där elevers syn framkommer genom muntliga intervjuer. Lärares syn framkommer genom öppna enkäter. Av resultatet framkommer både likheter och skillnader mellan respondenternas svar. Sådana likheter är möjligheten till fysisk rörelse och samarbetet som erbjuds eleverna emellan. Resultatet visar på delade åsikter gällande utomhuspedagogiken utifrån båda grupper av respondenter. Å ena sidan kan undervisning utomhus orsaka koncentrationssvårigheter, å andra sidan kan kunskapen befästas ytterligare. Det framkommer dock ingen skillnad ur lärares syn sett till lärandet vid jämförelse av klassrumsundervisning och undervisning i utomhusmiljö. / The purpose of this study was to investigate pupils and teachers views on the problem-solving work in mathematics in an outdoor environment. The question in the purpose discuss what advantages and disadvantages students and teachers find through outdoor education and whether problem solving in the outdoor environment can be motivating. The study was conducted using a qualitative method whereby pupils´ views was emerged through oral interviews. Teachers´ views was emerged through open questionnaires. The result shows both similarities and differences between the respondents' responses. Such similarities were, for example, the possibility of physical movement and the cooperation offered with other pupils. The results show shared opinions regarding outdoor education on both groups of respondents. On one hand, outdoor education can cause difficulties in pupils´ ability to concentrate. On the other hand, knowledge can be further strengthened. However, from teachers´ view regarding pupils learning, there is no difference when comparing classroom teaching with outdoor education.

Uterummet uppges ofta ge goda tillfällen för barns lärande enligt debatt och litteratur. Syftet med denna uppsats är dock att undersöka och beskriva förskolebarns lek utomhus genom exempel från litteraturen och den observerade verkligheten. Undersökningen är gjord i form av en deltagande observation med papper och penna för dokumentationen. Två barngrupper följdes i vardagen utomhus en bit bort från förskolan. Resultatdelen redogör för olika kategorier av lekar och exempel på hur barnens aktiviteter påverkas av utemiljön. Undersökningen fann bland annat att miljön och materialet används på ett fritt och kreativt sätt för att skapa rum och redskap för fantasifull lek. I diskussionsdelen görs bl.a. jämförelser av om bilden i litteraturen bekräftas av den som framkommit genom undersökningen. Några viktiga slutsatser handlar om att man bör finna balans i verksamheten, ta till vara på utevistelsens fördelar utan att överdriva det positiva och se leken som viktig för utomhuspedagogiken.

Syftet med denna undersökning är att få insikt i hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt för att stödja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. För att ge svar på undersökningens två frågeställningar har material samlats in genom kvalitativa intervjuer.  I undersökningens resultat framkommer att samtliga lärare vilka deltog i undersökningen önskar att de kunde bedriva mer undervisning utomhus. Anledningar som anges till att detta inte sker är bland annat ekonomiska aspekter, resursbrist och elevers behov av anpassningar. I resultatet framgår även att begreppet undersökande arbetssätt är svårt att definiera men samtliga lärare använder sig av arbetssättet i sin undervisning och ser många fördelar med kombinationen av teori och praktik. Dessutom framkommer att platsen där undervisningen sker till viss del är av betydelse i samband med utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt. Utöver detta framkommer lärarnas syn på sinnenas inverkan för att eleverna ska befästa kunskaper. Slutsatsen visar att lärarna i denna undersökning skulle vilja bedriva mer undervisning utomhus men att olika faktorer inverkar varför detta inte sker. Samtliga lärare i denna undersökning ser även fördelarna med kombinationen av teori och praktik samt när flera sinnen involveras i lärandet. / <p>NO</p>

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanfatta och analysera forskning kring hur lärare kan använda multimodala arbetssätt för att stötta elevers muntliga kommunikation i engelska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare använda multimodala arbetssätt i sociala samspel för att motivera elevernas muntliga kommunikation i engelska inomhus och utomhus i skolan? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om multimodala arbetssätt, motivation till att lära sig ett språk och talängslan samt utomhuspedagogik.   Vårt resultat visar på att när lärare använder sig av multimodala arbetssätt gynnar detta elevers motivation till engelskinlärning, minskar talängslan vid muntlig kommunikation och främjar språkinlärningen. Vidare har bedrivandet av utomhuspedagogik och ett främjande av social interaktion i undervisningen även detta positiva effekter på språkinlärningen med tydliga resultat på ett långsiktigt lärande.

Målet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vilken påverkan utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena har hos lärarstudenter, lärare och elever. Har utomhusundervisning några positiva eller negativa effekter på kunskapsinlärning? Flera studier har visat att utomhuspedagogik resulterar i positiva effekter hos elever. Till exempel visar flera studier på att användning av flera sinnen bidrar till en ökad kunskap hos eleverna. Kunskapsöversikten har delats upp i tre problemområden, lärarstudenters och lärares kunskap och erfarenheter inom de naturorienterande ämnena, relationer och vetenskapliga erfarenheter hos eleverna samt vilka effekter elever får av utomhusundervisning. För att få svar på dessa frågor användes relevanta forskningsartiklar för problemområdet. I sökningsprocessen har böcker samt forskningsartiklar använts. Sökningsprocessen resulterade i att det finns både lärarstudenter och lärare som saknar inställning och erfarenhet kring varför utomhusundervisning bör bedrivas. I andra delen visade resultatet att elever skapar relationer och vetenskapliga erfarenheter när de får lov att ha utomhusundervisning. Det handlar om att elever bland annat får använda sig av sina fem sinnen när de vistas utomhus. Sista resultatdelen beskriver vilka effekter elever får av utomhusundervisning. Kunskapsöversikten visar att utomhusundervisning påverkar elevers kognitiva utveckling, har en positiv påverkan på den egna självsynen (self- efficacy), ger möjlighet för delaktighet samt bidrar till den fysiska och beteendemässiga utvecklingen.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hur elevens lärande i de naturorienterande ämnena kan påverkas av utomhuspedagogik. Men även effekterna som utomhusundervisning kan ha på eleverna och hur dessa kan påverka det sociala klimatet. För att undersöka detta användes olika metoder, främst sökningar på referensdatabaser. Framförallt utgick sökningarna från Malmö Universitet biblioteks sökfunktion via Libsearch. Relevanta vetenskapliga artiklar och rapporter erhölls, dessa källors referenser har vidare hjälpt till att hitta relevant forskning som har kunnat besvara frågeställningarna. Resultatet visade att det finns flertal positiva effekter på eleverna och deras lärande med utomhuspedagogik. Någon studie visade att det sociala klimatet förbättrades. I jämförande studier mellan inomhus och utomhuspedagogik visade resultaten att kunskapsinlärningen inte utvecklades med någon större skillnad mellan inomhus och utomhusundervisning. Däremot var elevernas upplevelser av utomhusundervisningen mer positiva. Utifrån alla positiva resultat som lyfts fram i denna kunskapsöversikt kanske vår profession uppmuntras till att använda mer utomhuspedagogik i elevernas lärandeprocesser. Med stöd från forskning förespråkas utomhusundervisningen i alla ämnen men främst i de naturvetenskapliga. Detta kan inspirera fler inom professionen att flytta ut från klassrummet och bedriva sin undervisning under bar himmel istället.

No description available.