<p>Med den här uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ovan nämnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lärare i allmänhet och biologilärare i synnerhet.</p><p>Studien utgår från två frågeställningar som jag genom intervjuer med två representanter för utomhusdidaktik och två representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.</p><p>Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus på de didaktiska frågorna. Ett undantag är var-frågan som är av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar även att utomhusdidaktik berör många fler ämnen än biologiämnet.</p><p>En viktig slutsats är att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan båda hjälpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förståelse hos eleverna.</p>

<p>In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one “all weather” (Friluftsfrämjandet) preschool. All the preschools were often out and then they used the natural materials like stones, sticks, leaves and fir cones when they were in the forest or in the play yard. During wintertime they used the snow too stamp and looked at the pattern that showed under the shoes. Did the pattern vary depending on shoe type? It is important that the pedagogues work on the supposition of the child and their interests and curiosity. When they are using different things that the children recognizes it is easier for them to go from the concrete to the abstract. The children’s learning and development occur in interaction with the pedagogue and the other children. All of these take place in the everyday consistency that the children can relate too. This is supposed to lead to lifetime learning (Lpfö 98). One of my conclusions is that it is a difference between the preschools in what they consider the important mathematical activities. There is a difference in whether they focus on counting, geometry, or pattern. </p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön. Flertalet betonar den sinnliga upplevelsen för konkret lärande, där kopplingen mellan teori och praktik är tydlig. Den empiriska studien omfattar en kvantitativ och en kvalitativ metod, genom enkäter från fyra olika lärarlag och tre intervjuer med pedagoger undervisande i skolår 1-6. Resultatet visar att pedagogerna som ingick i undersökningen använder sig av naturutomhusmiljön som ett pedagogiskt klassrum, framförallt bland de tidigare skolåren 1-3, men förekomsten i skolår 4-6 var större än väntat. Pedagogerna i undersökningarna såg fördelar och möjligheter med användandet, bland annat den konkreta upplevelsen som kunskapsbefästare och kopplingen mellan teori och praktik. De svårigheter som framkom berörde praktiska hinder, men fördelarna överväger svårigheterna, och därför borde användandet av naturutomhusmiljö bland pedagoger vara större.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p> </p><p>Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats. Deras svar har jag sedan jämfört med mina skriftliga källor. Resultaten från enkäterna överensstämmer mestadels med de fakta som jag har fått från litteratur och internetkällor. Lärarna uttrycker dock fler problem med utomhuspedagogiken vilket är naturligt eftersom de verkar i verkligheten, medan skriftliga källor i första hand vill inspirera till utomhuspedagogik. Sammanfattningsvis kan svaren utläsas som att man bör använda sig av utomhuspedagogik inom NO-ämnena. Man kan använda sig av utomhuspedagogik i samtliga ämnen, det är bara fantasin och möjligtvis gruppstorleken som sätter gränser. Att säga att utomhuspedagogiken är ett måste, är väl lite att ta i, men rätt använt är utomhuspedagogiken betydligt mer än bara utelek. Utomhuspedagogiken är ett bra komplement till undervisningen i klassrummet som ger möjligheter till att arbeta med skolans alla kursplaner och socialt samspel, samtidigt som eleverna får frisk luft, motion och tränas i att själva söka sin kunskap.</p><p> </p><p>Nyckelord: Utomhuspedagogik, undervisning, skola, natur</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p> </p><p>Nowadays there is a lot of talk about outdoor education. Outdoor education means to move the education out of the classroom, to let the pupils learn from, and in, their surroundings. My question is if outdoor education is an important methodology when you work with pupils 9-11 years old, or is it only outdoor playtime? To answer that, I have sent questionnaires to teachers who work in year 3-5 over most parts of Sweden. I sent out 105 questionnaires, and got 40 answers. Afterwards I have compared the teachers’ answers with my written sources. The outcome of the questionnaire corresponds in most cases with the facts that I got from literature and internet sources, even if the teachers can see more problems with outdoor education. This seems naturally as they work in the real world, and books mostly want to inspire teachers to work with outdoor education. In summary the result shows that you ought to use outdoor education in science subjects. You can use outdoor education in all subjects, only your imagination and maybe the size of your group will set the limits. You cannot say that you have to use outdoor education, but correctly used the outdoor education is much more than just outdoor playtime. Outdoor education is a good complement to the education within the classroom. It provides opportunities to work with all the curriculums and with social teamwork. In addition the pupils get fresh air, exercise and learn how to search their own knowledge.</p><p> </p><p>Keywords: Outdoor education, teaching, school, nature</p>

<p>Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön.</p><p>Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak.</p> / <p>My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school.</p><p>The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment.</p><p>Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that.</p><p>The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken roll</p><p>utomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jag</p><p>undersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärare</p><p>uppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen.</p><p>Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inom</p><p>didaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olika</p><p>didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelse</p><p>genom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut.</p><p>Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsar</p><p>utomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter.</p><p>Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tas</p><p>dess potential till vara.</p> / <p>The purpose of this essay is to contribute knowledge about which role</p><p>outdoor education can have in teaching in primary education. I examine</p><p>what outdoor education implies from a didactic perspective.</p><p>Through qualitative interviews with four teachers, I find out how teachers</p><p>perceive their use of outdoor environment in their teaching.</p><p>I reach the conclusion that outdoor education offers unique opportunities</p><p>within the different areas of didactic and it has the ability to get a total</p><p>impression of the didactic questions, what, how and why. The teachers</p><p>justify outdoor activities by referring to how children learn, rather than what</p><p>should be taught. The results show a focus on experiences in the woods,</p><p>which limits the opportunities of outdoor education for various authentic</p><p>starting points. By being aware of the didactic purpose of outdoor education</p><p>it is possible to take care of its potential.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att utreda ”om” och ”i vilken utsträckning” som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ’Skollagen’, ’Läroplanen för de frivilliga skolformerna’ (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ’Skola för bildning’ (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs. ’granskande’) utifrån de för modern svensk pedagogisk forskning centrala teoretiska perspektiven eller ”synerna”; kunskap, lärande, elev och lärare. Förutom denna textanalys innefattar arbetet även en enkätundersökning som med delat kvantitativa och kvalitativa frågor undersökt vilken kännedom om och syn på Experiential Learning som finns hos ett antal läraraspiranter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Undersökningen insinuerade att få överhuvudtaget hört talas om konceptet, men att de tycker att det verkar vara aktuellt för såväl sin framtida undervisning som den svenska skolan i allmänhet. Arbetets slutgiltiga analys visade på stor samstämmighet mellan EL och den svenska skolan i både undervisnings- och människosyn – även om det läggs olika stor emfas vid olika saker. Utmärkande var här synen på ett aktivt lärande, tillsammans med tanken om individen i centrum. Förutom de dokument som ligger till grund för den svenska skolan, var ett fåtal källor kring EL tongivande. Urvalet styrdes i hög utsträckning av rådande utbud, varvid en rad Internetreferenser också blev aktuella. Tankarna bakom EL uppkom på 20-talet i det forna Tjeckoslovakien och har utvecklats till en form av alternativ pedagogik med ett aktivt inlärningssätt och en holistisk lärosyn. Konceptet kan sägas vara en syntes mellan utomhusaktiviteter och drama. Det situationella lärandet står därvid i centrum för undervisningen, som söker inkludera såväl teoretisk och praktisk, som emotionell och social utveckling. Synen på kunskap kan utifrån detta definieras som progressiv och alla former av personliga kompetenser bejakas och eftersträvas i undervisningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i gruppform, men utgår från individen i det att denne ges möjlighet att själv välja det sätt som denne vill närma sig det aktuella undervisningsmaterialet. Metodiken relaterar således i hög grad till begreppet lärstil och dess strävan är att inkludera så många sinnen som möjligt i undervisningen. Konceptets utbildningsteoretiska grund är i mångt och mycket gemensam med den ideologi som styr dagens svenska skola – där återfinns teorier och tankar från bland annat; John Dewey, Jean Piaget och L.S. Vygotskij.</p>

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd. Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet? Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att… Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus. Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.