Sammanfattning Denna kunskapsöversikt kommer att handla om utomhuspedagogikens påverkan på undervisningen inom ämnet biologi och vad forskningen säger om det. En kartläggning kommer också att genomföras för att förtydliga de aspekter som påverkas av utomhuspedagogikens följder.  Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka forskningen som belyser utomhuspedagogik inom ämnet biologi samt synliggöra vilka för- och nackdelar som finns kring utomhuspedagogik enligt forskningen kopplat till biologiämnet. ● Vad karaktäriserar forskningen om utomhuspedagogik inom ämnet biologi?  ● Vad kännetecknar forskningen kring lärarnas uppfattning om utomhusundervisning inom ämnet biologi? ● Vilka effekter visar forskningen med utomhuspedagogik inom ämnet biologi? Valet av metod som kunskapsöversikten vilar på är litteraturstudier där forskningen exemplifieras i de olika artiklarna om utomhuspedagogikens påverkan inom ämnet biologi. De texter som kommer att granskas i litteraturstudien har noga valts ut utifrån urvalskriterier som svarar mot det syfte och de frågeställningar som är framtagna för kunskapsöversikten.  Det resultat som forskningen visar är att utomhusundervisningen har en positiv påverkan på elevers kunskapsinhämtning inom ämnet biologi. Forskningen påvisar direkta och indirekta faktorer som påverkar elevernas utveckling och inlärning. De direkta faktorerna pekar på en förbättrad ämneskunskap för eleverna då de tar emot fakta vid utomhustillfällen bättre, eftersom fakta sätts in i sammanhang och i en verklig kontext. Till skillnad från de direkta faktorerna pekar de indirekta faktorerna på en förbättrad inlärning med hjälp av utökad psykosocial förmåga, bättre hälsa och koncentrationsförmåga. Dock pekar det mesta på att alla elevers kunskapsinhämtning förbättras inom ämnet biologi om undervisning sker utomhus regelbundet.  I diskussionen ställs de olika artiklarna mot varandra utifrån de styrkor och svagheter som visas. Under avsnittet metoddiskussion argumenteras det för metodval som översikten har valt att utgå ifrån samt dess fördelar och nackdelar. Vidare kommer översikten att förklara de implikationer som den nya informationen kan ha för läraryrket och varför det är viktigt att förhålla sig till den. Förslag till vidare forskning kommer även att presenteras för att synliggöra de områden som kräver ytterligare undersökning. I översiktens sista avsnitt kommer generella slutsatser kring forskningens resultat att presenteras och diskuteras övergripande.

Denna studie avsåg att få insyn i och analysera hur lärare upplever att utomhuspedagogiken påverkar elevernas deltagande och deras förmåga att befästa kunskap. Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Hur påverkas elevernas interaktioner av utomhuspedagogik? Hur upplever läraren att utomhuspedagogiken påverkar hur elever befäster kunskaper? På vilket/vilka sätt upplever läraren att utomhuspedagogiken kan vara ett komplement till klassrumsundervisning? Metoden som användes var semistrukturerade online-intervjuer med två verksamma lärare från naturskolor, två verksamma lärare från grundskolan, en verksam förskollärare samt en professor inom utomhuspedagogik. Urvalsmetoden var ett målstyrt urval och avgränsades till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som användes i denna studie var en tematisk analys som identifierade huvudteman: deltagande och befästa kunskap.    Studiens resultat visade att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken bidrog till fler interaktioner mellan elev-elev och lärare-elev. Vidare så visar studiens resultat att lärarna upplevde att elevernas förmåga att befästa kunskap förbättrades. Slutligen så visade studiens resultat att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken kompletterade ordinarie klassrumsundervisning då den gav eleverna en koppling mellan det teoretiska, praktiska och fysiska lärandet. En intressant upplevelse hos lärarna som tyvärr inte kunde analyseras inom ramen för denna uppsats var att hälften av lärarna upplevde att utomhuspedagogiken gynnade elever som var i behov av en kombination av utomhus – och inomhusundervisning. Detta kan möjligtvis vara en intressant vidare forskning.

Detta arbete kommer att handla om lärares syn på utomhusundervisningsens påverkan på elevers utveckling kopplat till ämnet biologi, men även lärares syn på elevers eventuella individuella faktorer som påverkar utomhusundervisning. Syftet med arbetet är att undersöka lärares förhållningssätt kring elevernas kunskapsinhämtning och eventuella individuella faktorer som kan uppstå när det gäller utomhusundervisning inom biologiämnet i årskurserna 1–6. Den teori som detta arbete vilar på är hermeneutiken vars grund ligger i tolkning. Då hermeneutikens centrala begrepp är tolkning och syftet med detta arbete är att synliggöra lärarnas uppfattningar kring utomhusundervisning är kvalitativa intervjuer den metod som använts. Dessa intervjuer är av semistrukturerad karaktär. Resultatet som framkom i denna studie var att lärarna ser positiva följder med utomhusundervisning inom tre olika områden. Det handlar om utveckling kring elevernas hälsa, motivation och kunskaper, där eleverna får bättre kunskaper inom området men även att de befästs bättre. Det framkom även i resultatet att elevernas individuella faktorer påverkar undervisningen utomhus dock sätter det inte stopp för den utan det handlar om att läraren behöver anpassa undervisningen för att göra den tillgänglig för alla. En lärare måste vara flexibel och anpassningsbar samt väl förberedd för att inte låta elevernas behov och individuella faktorer sätta stopp för undervisningen.

Matematik brukar anses av många elever vara ett svårt ämne som är kopplat med det formella lärandet. Att använda utomhuspedagogik i fritidshemmet för att utveckla barnens matematiska förmågor är ett sätt att uppnå fritidshemmets kompletterande uppdrag med matematik. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med tre fritidspedagoger och en fritidslärare, som vi kallar för fritidshemslärare i vår studie, undersöka deras uppfattningar kring användningen av utomhusmatematik i fritidshemmet. Vi använder oss av utomhuspedagogikens centrala syn på lärande och John Deweys pragmatiska lärandeteori. Båda betonar vikten av det platsbaserade lärandet genom kroppsliga och sinnliga erfarenheter. Resultatet visar att alla fritidshemslärarna delar samma positiv syn på utomhuspedagogik där närmiljön används som lärmiljön, men bara de som har längre erfarenhet av yrket som ser fler lärandemöjligheter för utomhusmatematik. Ett platsrelaterat perspektiv för utomhusmatematik saknas hos den fritidsläraren som inte har intresse för matematik och den fritidspedagogen som är utbildad med tidigare utbildning då utomhuspedagogik var ett obekant begrepp.

Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik påverkar barns lärande, samt hur forskare ser på utomhuspedagogik och dess för- och nackdelar.  Studien består av två delstudier. Delstudie ett är en intervjustudie som Denise Edin har genomfört. Denna utgår från följande frågeställningar: ”Hur definierar lärare begreppet utomhuspedagogik?”, ”Hur anser förskollärare att barns lärande påverkas av utomhuspedagogik? Vilka för- och nackdelar finns med utomhuspedagogik?” och ”I hur hög utsträckning anser förskollärare att utomhuspedagogik har en medveten didaktisk planering?”. Delstudie två är en textanalys som Madeleine Sjöberg har genomfört. Denna utgår från följande frågeställningar: ”Hur definierar forskare begreppet utomhuspedagogik?”, ”Vilka för- och nackdelar anser forskare finns med utomhuspedagogik?” och ”Anser forskare att det finns några svårigheter med utomhuspedagogik?”.   Resultatet av de båda delstudierna kommer att jämföras för att synliggöra eventuella likheter och skillnader för att sedan tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv innebär att fokusera på vikten av sociala samspel för lärande och utveckling. Genom att delta i samtal och aktiviteter tillsammans med andra kan man ta till sig av de kunskaper och erfarenheter som andra har. Studiens resultat visar att respondenterna i intervjustudien har en relativt samstämmig syn på begreppet utomhuspedagogik och anser att utomhuspedagogik har en positiv inverkan på barns lärande. Detta lyfts även fram av forskarna i de analyserade texterna. De understryker dessutom att utomhuspedagogiken kan bidra till att barnen lättare minns vad de lärt sig om upplevelsen knyts till en speciell plats i autentisk miljö.

Utevistelsen är ett naturligt inslag och en del av den dagliga rutinen i förskolan. Hur förskolornas gårdar ser ut och vad de används till skiljer sig dock mellan olika förskolor. Den centrala frågan för vår studie handlar om förskollärares personliga erfarenheter om hur utemiljön används i förskolans utbildning. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om olika uppfattningar som förskollärare kan ha om förskolans utemiljö och hur den används i utbildningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som är yrkesverksamma i förskolan. Resultatet analyseras med hjälp av pragmatiska och sociokulturella perspektiv på lärande. Tidigare forskning som presenteras i denna studie visar på utemiljöns positiva effekter på barns utveckling. Forskningen framhåller också hur pedagogernas förhållningssätt och agerande i utemiljön påverkar barns möjligheter till lärande. Resultatet av studien visar att förskollärarna har olika uppfattningar om förskolans utemiljö beroende på gårdens utformning och var förskolan ligger. Det framkommer hur utemiljön kan användas i lärandesyfte, både genom att ta med undervisningsmaterial ut och genom att utforska naturen och det som utemiljön erbjuder. Men även vad det är som gör att utevistelsen inte alltid har ett planerat syfte.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur utomhuspedagogik kan främja elevers lärande i ämnet svenska. Det traditionella sättet att undervisa på i svenska skolor har varit och är fortfarande inne i klassrummet, så även i ämnet svenska. För att besvara syftet undersöker vi därför hur lärare som arbetar med utomhusundervisning i årskurserna F-3 resonerar kring utomhuspedagogik som undervisningsform med speciellt fokus på ämnet svenska. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med lärare användes som metod. Den insamlade datan analyserades sedan i enlighet med grundad teori. De teoretiska perspektiv som används som ramverk för studien är både det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. I resultatet av studien synliggörs flera positiva aspekter som kan främja elevers lärande i svenska genom utomhuspedagogik. Det mest framträdande var den språkliga utvecklingen som sker naturligt genom att befinna sig utanför klassrummet där elever på ett utforskande sätt upptäcker, samtalar och resonerar över det som de tillsammans upplever. Elevernas språkutveckling gynnas av att undervisas i utomhusmiljö där ord och begrepp tränas automatiskt och mer spontant. En annan framträdande upptäckt i resultatet var att intresset för utomhuspedagogik hos de deltagande lärarna i studien var en avgörande del i att de använde sig av utomhuspedagogik som undervisningsform med sina egna elever. I resultatet av studien har även en del eventuella svårigheter med utomhuspedagogik kommit fram. Dessa svårigheter berörde bland annat elevers koncentration, elevers säkerhet och väderförhållanden.

Undervisningens syfte i naturkunskap är att ge eleverna förståelse för sig själva och omvärlden de lever i (LGR11 rev. 2019). Vår skyldighet som blivande lärare är att se till att alla elever lyckas, därför ligger det i vårt intresse att hitta samt tillämpa arbetssätt som främjar undervisningen i ämnet. Det finns omfattande forskning som redogör för att utomhuspedagogik är ett främjande komplement för att uppnå en framgångsrik undervisning i naturkunskap. Kunskapsöversiktens syfte är att lyfta lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap, vad de ser för möjligheter samt hinder med detta. Kunskapsöversikten är avgränsad till endast nordisk forskning och inkluderar studier med lärare verksamma i grundskolan. För att uppnå syftet granskades artiklarna utifrån följande frågeställningar:  - Vad ser lärare för möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap?  - Vad ser lärare för hinder med utomhuspedagogik i naturkunskap? Kunskapsöversikten innefattar sex vetenskapliga artiklar med fokus på lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap. Urvalet grundar sig på systematiska litteratursökningar genom databassökningar i två olika sökmotorer, samt genom manuell sökning. Utifrån forskningsfrågorna formulerades sökord som tillämpades vid databassökningen. Urvalet begränsades sedan utifrån inkluderingskriterier som var anpassade efter översiktens syfte. Därefter genomfördes en kartläggning för att styrka artiklarnas relevans för vår frågeställning och syfte. Resultatet av kartläggningen belyser likheter respektive skillnader i lärare syn på utomhusundervisning i naturkunskap. Lärarna betonar flera möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap som de menar gynnar elevers lärande. Konkretisering med autentiska upplevelser, affektiva känslor och rumsliga möjligheter lyfts som gemensamma faktorer i lärarnas utsagor. De framhäver även hinder för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Dessa berör aspekter som lärarkompetens, måluppfyllelse samt organisatoriska aspekter. Det framkommer att lärare saknar tydlig struktur och vägledning för att kunna utforma en framgångsrik utomhuspedagogisk undervisning som kompletterar den traditionella lärandekontexten inomhus. Vidare forskning erfordras för att kunna tillgodose lärares behov av resurser och vägledning.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken betydelse en skolas geografiska plats har för genomförandet av utomhuspedagogik i NO samt hur den utformas på de olika platserna. De pedagoger som intervjuats arbetar på skolor i stad och på landsbygd och undervisar i årskurserna F-6. Vilka ämnesområden inom NO som möjliggörs i de olika miljöerna kommer även att undersökas. För att besvara arbetets forskningsfrågor intervjuades sex pedagogersom arbetar i land och stad. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för synen på utomhuspedagogik som metod för NO-undervisning är David Allan Kolbs teori kring upplevelsebaserat lärande. Resultatet visar att utomhuspedagogik i NO påverkas av skolans geografiska plats men att faktorer som elevgruppens behov och tidigare erfarenheter samt resurser i vissa fall tycks vara av större betydelse. Resultatet visar även att det inte finns några större skillnader i vilka NO-områden som möjliggörs beroende på om pedagogen arbetar i stad eller land. Det innebär således att pedagoger, trots skolans geografiska plats, kan erbjuda eleverna NO-utomhuspedagogik.

Arbetet baseras på vad lärare ser för hinder samt möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik i matematik. Vilka fördelar eller nackdelar som finns med metoden och vilken nytta eleverna kan få av utomhuspedagogik i matematik. Syftet med denna undersökning är att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare upplever hinder och möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik inom matematik i årskurserna 4-6. Metoden som har använts för att utföra undersökning är kvalitativa intervjuer som senare har transkriberats och analyserats för att få ett resultat som besvarar undersökningens syfte samt frågeställningar. Resultatet från studien visar att lärarna själva är hindren men även möjligheten för om utomhuspedagogik används inom matematiken. Även om resultatet visar att eleverna tycker att utomhuspedagogik i matematik är roligt samt skapar förståelse för matematiken är det inte alla lärare som använder sig av det, vissa använder det inte alls. Resultatet visar att utomhuspedagogik i matematik har sina hinder men att de framförallt konstrueras av läraren medan en mer positiv inställning till utomhuspedagogik kan generera förståelse för matematikens existens.