Syftet med studien är att undersöka om lärare anser att integrering av flerspråkiga elever kan gynnas av utomhuspedagogik som arbetssätt. I skolklasserna kan det idag finnas flera olika språk och det är av stor vikt att läraren finner metoder för att bemöta alla elever. I läroplanen står det att undervisningen ska varieras och anpassas efter varje individ (Skolverket, 2017) och en sådan variation eller anpassning skulle kunna vara utomhuspedagogik. Studien använder det sociokulturella perspektivet som ramverk, där vi lär i samband med andra. Även John Deweys teori går att applicera på studien då han ansåg att barn lär genom att få göra. Insamlande av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom visar på att utomhuspedagogik i samband med flerspråkiga elever kan bidra till en ökad språkutveckling samt en ökad känsla av delaktighet.

Vi vill med detta examensarbete skapa kunskap om förskollärares attityd till delaktighet i samband med utomhusvistelse. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna som har genomförts har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och frågeställningarna som har använts för att få syn på några förskollärares attityd till delaktighet vid utomhusvistelsen är: hur förhåller sig förskollärarna till delaktighet och vid utomhusvistelse samt hur arbetar förskollärarna med delaktighet vid utomhusvistelsen? Resultaten från intervjuerna visar att förskollärarna till stor del har en gemensam attityd till delaktighet vid utomhusvistelsen. Den gemensamma attityden är att det är förskollärarnas ansvar att skapa möjligheter till att barnen är delaktiga i förskolans verksamhet samt att utomhusvistelsen skapar goda möjligheter för det. Förskollärarna anser att delaktighet är något som barnen ska undervisas i. De ska vidare skapa en gemenskap och trygg miljö där barnen kan få möjlighet att utrycka sig och dela med sig av tankar, idéer och åsikter. Skillnaden mellan informanternas attityder var när det gäller nackdelar och fördelar med utomhusvistelsen. Alla informanter kunde se fördelar men några såg även nackdelar med det. Att barnen kan vara mer fria och skapa mindre grupper att leka i ses av några förskollärare som en fördel, eftersom det skapar förutsättning för delaktighet. En nackdel med utomhusvistelse är enligt några förskollärare att barnen kan skapa exkluderade situationer genom att personalen inte kan uppmärksamma alla situationer.

Syftet med denna studie var att undersöka didaktiska möjligheter som utomhuspedagogiken kan erbjuda undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Den metod som använts för att göra detta är kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med verksamma lärare i årskurs 4-6. Intervjuerna har sedan analyserats för att urskilja olika didaktiska möjligheter utifrån lärarnas syn på utomhuspedagogik i relation till So-ämnena. Sammanfattningsvis ser verksamma lärare flertalet didaktiska möjligheter inom geografi, historia och samhällskunskap. Det ämne där lärarna har svårast att se möjligheter är religionskunskap. Vidare uppmärksammades även att lärare ser en direkt koppling mellan teoretiska delar av undervisningen som sker i klassrummet och praktiska möjligheter som undervisning i en utomhusmiljö erbjuder. Detta möjliggör att man med hjälp av utomhuspedagogiken kan förstärka olika delar av undervisningen genom att konkretisera dessa med hjälp av platser utomhus. / <p>SO</p>

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur förskolepersonal kan använda förskolans utegård som ett verktyg i deras arbete med barn. För att närma oss detta har vi genomfört en fallstudie på en förskola med observationer och gruppintervjuer som metod för insamling av information. Resultatet visar att förskolepersonal använder sig av förskolans utegård utifrån olika syften beroende på om det är verksamhet på förmiddag eller eftermiddag. Under förmiddagen används utegården i huvudsak för att underlätta verksamhet inomhus och för att ge barn möjlighet att utveckla fantasi och lek samt för att tillgodose barns rörelsebehov. På eftermiddagen används utegården mer som en resurs för att genomföra planerade aktiviteter. Resultatet visar även att utegården uppskattas som ett extra rum av förskolepersonal. Utemiljön är ett rum som är viktig för att verksamheten ska fungera bra.

No description available.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärande sker utomhus i verkliga miljöer. Denna kunskapsöversikt ger en överblick över aktuell forskning som behandlar utomhuspedagogik med inriktning mot de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilken inverkan utomhuspedagogik har på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Som metod i undersökningen har vi läst, analyserat och sammanställt åtta vetenskapliga artiklar inom området. Resultaten av denna studie visar att utomhuspedagogik överlag har en positiv inverkan på elevernas lärande. Utomhusundervisning kompletterar klassrumsundervisning och ger eleverna möjlighet att lära sig autentiskt, vilket hjälper de att befästa ämnesspecifika begrepp och se samband. De svårigheter och hinder som lärare upplever med utomhusundervisning är bland annat tidsbrist, stora elevgrupper och bristande kunskap om varför, när och hur utomhusutbildning ska genomföras. / Outdoor education is an approach where learning is done outdoors in real environments. In this knowledge overview, there is a review of current research that addresses outdoor education with focus on the nature-oriented subjects. The purpose of the survey is to investigate the impact of outdoor education on pupils' learning in nature-oriented subjects. As a method in the survey, we have read, analyzed and compiled eight scientific articles in the field. The results of this study show that outdoor education in general has a positive impact on pupils' learning. Outdoor teaching complements classroom teaching and gives students the opportunity to learn authentically, which further helps them to consolidate subject-specific concepts and see relationships. The difficulties and obstacles faced by outdoor education are time shortages, large student groups and lack of knowledge about why, when and how outdoor education is going to happen.

Detta arbete handlar om pedagoger inom grundskolans perspektiv på utomhuspedagogik som ett komplement till elevernas formella lärande och hur de ser på utomhuspedagogikens möjlighet till att främja elevernas utveckling.  Metoden består av semistrukturerade intervjuer med 5 olika respondenter. Pedagogerna som intervjuades berättar att de tycker att utomhuspedagogik fungerar bra som ett komplement till det formella lärandet och på vilka sätt som de tycker att eleverna utvecklas genom utomhuspedagogik. De menar att eleverna bl.a. utvecklar deras sociala kompetens, koncentrationsförmåga och kan även leda till ökad trygghetskänsla. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på hur perspektivet på utomhuspedagogik ser ut i en större skala, då vi tror att resultatet kommer skilja sig när pedagoger som inte har utomhuspedagogik får berätta sin syn på ämnet.

Inledning Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med dokumentation, utvärdering och uppföljning av utomhuspedagogik. Den handlar även om hur utomhuspedagogiska aktiviteter kan kopplas samman med teori och praktik i förskolans verksamhet. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med utomhuspedagogik i förskoleverksamheten. Metod I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades sju respondenter varav en av dessa var en pilotintervju. Resultat Studien visar olika arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att inkludera dokumentation, utvärdering och uppföljning i utomhuspedagogiska aktiviteter. Det framkom även olika förhållningssätt som förskollärarna har i utomhuspedagogiken där de kan vara medsökande och tillföra egna kunskaper i aktiviteter som kan utveckla barnen. Planering och utvärdering av utomhusverksamheten utgör enligt förskollärarna en grund för att utvärdera barns inflytande genom att se vart barnen befinner sig och gå vidare därifrån. Planeringen är även en viktig del i att se hur verksamheten har formats efter målen och för att utvärdera vilken riktning utomhusverksamheten har tagit. Det kollegiala samtalet framträder som en möjlighet till att utbyta erfarenheter mellan varandra och därigenom skapa lärande för förskollärarna. Lotusdiagram lyfts som ett verktyg vilket kan skapa möjlighet till utvärdering genom att förskollärarna med stöd av den kan synliggöra vilka mål som inkluderats tillsammans med barnen och i utomhusverksamheten. Uppföljning med diagrammet kan göras efter en viss tid då förskollärarna ser hur arbetet med något har varit och hur detta sedan kan utvecklas.

I den här studien har vi tagit fram de hinder som begränsar möjligheterna för utomhusundervisning för elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school. Syftet med studien var att synliggöra vilka hinder som kan stå i vägen för utomhusundervisning samt visa på behov av vidare forskning i området. Forskningsfrågan som vi har försökt svara på är: Vad utgör hinder för utomhusundervisning med elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school? Studien bygger på den pragmatiska teorin om hur undervisning genomförs. Forskningslitteratur har analyserats, sorterats och kategoriserats. Materialet som har analyserats är av varierande struktur, såsom doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter utifrån både kvalitativa och kvantitativa metoder. I resultatet presenterar vi hinder i olika kategorier så som litteraturen har framställt dem. De hinder som litteraturen visar på är relaterade till: ekonomi, kultur, läroplan, plats, utbildning, tradition, samarbete, säkerhet, elevers och föräldrars inställning till utomhusundervisning, tid, väder samt lärares inställning. Avslutningsvis kan ifrågasättas huruvida högskolan erbjuder utbildning om utomhuspedagogik och läroplanens implicita framställning av utomhusundervisning, eftersom en lösning på dessa barriärer skulle omfatta flertalet av hinder.

Children's motor development in pre-school outdoor environments - A qualitative study of preschoolers' views on children's motor development in the outdoor environment and their ability to meet this Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om några förskollärares syn på utomhuspedagogiska verksamhetens betydelse för barns motoriska utveckling samt deras möjligheter att främja detta. Studierna baseras på sex stycken kvalitativa-semistrukturerade intervjuer med förskollärare och pedagoger som är verksamma i olika förskolor i Malmö. Studiernas resultat visar att möjlighet att planera rörelseaktiviteter och rörelselekar utomhus har stor betydelse för den utomhuspedagogiska verksamheten. Det vill säga att fler möjligheter till motorisk utveckling innebär bättre fysiska förutsättningar får barn till att delta i olika rörelselekar och därmed lära sig utifrån de leksituationer de deltar i. Ju fler rörelselekar barnen klarar av och lär sig utifrån dessa desto större möjligheter får de att ta sig an nya motoriska utmaningar som de ställs inför. Aktiviteter som möjliggör barns lärande i ämnesrelaterade kunskaper sätts inte i motsats relation till barns möjlighet till motorisk utveckling. Kombination av dessa komponenter underlättar för barnen att ta till sig och skapa egna kunskaper. Planerade rörelseaktiviteter utförs oftast i större barngrupper och är därmed mindre anpassade till det enskilda barns behoven. Med hjälp av planerade aktiviteter utmanas fler barn samtidigt och är lättare överskådlig för förskollärare att se resultat. Däremot under fri lek och i de spontana aktiviteter är det barnens individuella initiativtagande, behov, möjligheter och intresse som styr. Eftersom på förskolegården vistas fler än en avdelnings barn finns det enligt förskollärare behov för planering och organisering av den gemensam verksamhet och kompetens utveckling vilket de tycker inte prioriteras i dagsläget.