Den här studien utgår ifrån förskollärares erfarenheter och syn på utevistelsen i förskolan. Undersökningen beskriver hur förskolor realiserar utevistelsen, och synliggör förskollärares tankar och resonemang kring syftet med utevistelsen. Studien visar även hur utevistelse planeras och genomförs, samt redogör för olika faktorer som kan påverka utevistelsen. Förutsättningarna för utevistelsen varierar på förskolor och påverkas av olika ramar och hur möjligheter och handlingsutrymme tas tillvara av pedagogerna.   Att förskolor använder mycket av sin tid till utevistelse är idag allmänt vedertaget, och därmed blir forskning inom området betydelsefull utifrån ett barnperspektiv. Metoden som används i studien är enligt den kvalitativa forskningsprincipen, där fem förskollärare från spridda förskolor i olika kommuner ingår som respondenter. Som forskningsverktyg har ljudinspelade semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer använts. Intervjuerna och observationerna har genomförts i direkt anslutning till varandra under samma dag på var och en av de fem förskolor som ingår i studien.     Resultatet i undersökningen visar ett mönster i att det finns en grundtanke om att utevistelse är någonting bra, och att utevistelsen upplevs som ett viktigt inslag i förskolans verksamhet, både för barnen och för organisationens struktur. I resultatet. redovisas också olika faktorer som påverkar verksamheten utifrån olika ramar. Studien visar också intressanta samband och skillnader mellan den pedagogiska verksamheten och förskolans olika miljöer, och pedagogers individuella synsätt på förskollärares förhållningssätt och roll under utevistelsen. Sammanfattningsvis redovisar resultatet olikheter och likheter kring utevistelse på förskolan som innebär att barnen erbjuds olika förutsättningar till utveckling och lärande beroende på vilken förskola barnet går.

Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur utomhuspedagogiken kan användas inom de samhällsorienterade ämnena samt hur grundskolelärare ser på begreppet utomhuspedagogik.I skolans läroplan Lgr11 finns inte begreppet utomhuspedagogik med och en undervisning i utomhusmiljöer nämns endast på ett ställe inom kursplanerna för de samhällsorienterade ämnena. För att få en bättre bild av hur arbetet med utomhuspedagogik kan tillämpas inom ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap kändes det också viktigt att undersöka hur lärare tolkar på begreppet. Vidare undersöktes också fördelar som lärare uppmärksammat genom sin undervisning.Sökning av forskning inom ämnet har visat att det finns relativt lite forskat kring utomhuspedagogik inom de samhällsorienterade ämnena. I resultatet presenteras dock tydliga förslag på hur undervisningen skulle kunna planeras och genomföras i en utomhusmiljö. Vidare lyfts också flera fördelar som man direkt kan koppla till mål och riktlinjer som finns i kursplanen för respektive ämne. Utomhuspedagogiken kan med andra ord ha en viktig plats inom undervisningen i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap. / <p>so</p>

Syftet är att bidra med kunskap om några förskollärares resonemang om undervisning med särskilt fokus på utomhusundervisning. Genom att använda semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Förskollärarna är överens att de har möjlighet trots olika förutsättningar kring utomhusmiljön, att bedriva undervisning utomhus i förskolan. Utomhus sker mer undervisning riktad mot grovmotoriska rörelser. Bidragande faktorer är även att ljudnivån samt arbetsklimatet blir både lägre och lugnare utomhus. Vid uppdelning i mindre grupper av barngruppen finns möjligheten till att få även ett lugnt klimat för undervisning inomhus. Resultatet har visat att begreppet undervisning är ett ord i förskolan som ännu inte är en självklarhet. Användandet av begreppet i förskolans verksamhet ses som positivt. Pedagogerna anser att de kan använda sig av begreppet och koppla det till verksamheten idag, men det finns spridningar på hur pedagogerna tolkar begreppet undervisning.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och få en ökad förståelse kring hur pedagogerna använder utomhusmiljön i verksamheten, samt se gårdens betydelse för barns lärande, specifikt i och runt omkring sandlådan. Bakgrund: Det har under utbildningens gång vuxit fram ett intresse kring utomhuspedagogikhos oss båda och därför valde vi att ha det som huvudfokus i vår studie. När vi sedan började läsa tidigare forskning såg vi att det ofta vad hela utomhusmiljön, alternativt flera olika platser, som studerats då. Vi tog även del av forskning som beskrev sandlådan som en plats som barn vistas mest vid. Detta blandat med egna tidigare erfarenheter blev grunden till valet av sandlådan som huvudfokus i vår studie. Metod: Vi valde att använda oss av observationer som metod för vår studie. Observationerna genomfördes på två olika förskolor. Resultat: I vår studie har vi kunnat se att pedagoger använder sandlådan som ett redskap för att få barnen att reflektera över sina tankar och tidigare erfarenheter. Det är även en plats där barnen får testa sig fram genom att prova olika tillvägagångssätt för att uppnå det resultat de önskar och därigenom ett lärande.

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur förskollärares syn på ett utomhuspedagogiskt angreppssätt kan bidra till barns matematiska lärande och utveckling, studien visar att Bishops 6 matematiska aktiviteter samt Deweys lärandeteori går att koppla samman med förskollärarnas tänk gällande arbetet med barns matematiserande utomhus. Det framgår även i studien att förskollärare inte alltid medvetet utgår från en specifik lärandeteori, utan snarare använder delar av flera olika teorier.Slutsatserna i denna studie är att endast en förskollärare direkt använder sig av Bishops teorier i sin planering, och utifrån vår tolkning i resultaten tydliggörs det att även resterande förskollärare indirekt använder sig av de matematiska aktiviteterna. Förskollärarna förespråkade även användandet av Deweys lärandeteori där barnen får erfarenhet genom handling, det vill säga lära genom kroppen. Alla förskollärarna var väldigt positiva till och ser många fördelar med att arbeta med barnens matematiserande utomhus då det finns mycket som är till barnens fördel. De lägger även till att det är viktigt att se vardagsmatematiken och ha en viss förkunskap av matematik för att kunna fånga upp tillfällen i förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik i en I Ur och Skur-skola. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom intervjuer med 12 elever i åldern 10-12 år i en I Ur och Skur-skola. Resultatet bygger på en kvalitativ analys, där elevernas upplevelser delats upp i kategorierna lärande, fysiskt och psykiskt välmående samt social utveckling. Resultatet indikerar att eleverna upplever både möjligheter och hinder gällande undervisning genom  utomhuspedagogik. Möjligheterna beskrivs som ökat lärande där undervisningen uppfattas som verklighetsnära och konkret. Vidare upplever eleverna att utomhusundervisningen bidragit till bättre fysisk hälsa, där elevernas sjukfrånvaro minskat och konditionen förbättrats. Undervisningen upplevs även som lustfylld och rogivande vilket eleverna påpekar är en positiv aspekt av utomhuspedagogik. Vidare beskrivs utomhuspedagogikens möjlighet som utökade kompisrelationer där eleverna beskriver hur de utvecklat nya relationer med klasskamrater genom förhållningssättet. De hinder som eleverna beskriver är att undervisningen utgår från en grundläggande nivå, där eleverna saknar en utmaning som bidrar till en vidareutveckling. Avslutningsvis påvisar resultatet ett samband mellan lärande och emotionella aspekter, där lärandet alltid beskrivs genom en emotionell känsla. Eleverna diskuterar lärandet i form av att de upplever glädje, lugn och gemenskap

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt till planerad undervisning utomhus samt om miljö och material kan ha en påverkan på detta. För att ta reda på hur förskollärare talar om sitt eget förhållningssätt utfördes fem semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Studien utgår ifrån tidigare forskning och relevant litteratur kring författarnas problemområde. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet detta framträder i utförandet av studien samt i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har författarna genomfört analysen med utgångspunkt i perspektiven kultur, miljö, kommunikation, interaktion, material och artefakter. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt till att planera för undervisning utomhus men att det finns faktorer som påverkar att den planerade undervisningen verkligen genomförs. Respondenterna talar om miljö och material som både fördelar och nackdelar till att planerad undervisning utomhus sker. Utifrån studiens resultat önskar författarna bidra till en diskussion och reflektion i professionen där förskollärare ges möjlighet att få syn på sitt eget förhållningssätt och hur hen ställer sig till att bedriva planerad undervisning utomhus.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar på användning av utomhusmiljön med tillhörande frågeställningar som besvaras. Den teoretiska utgångspunkten som används i studien är den konstruktionistiska teorin. Undersökningsmetoden som tillämpas är en webbenkät som innefattar kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ. Webbenkäten var riktad till verksamma förskollärare runt om i Sverige. Det var 114 respondenter som deltog i studien. Resultatet visar att 61% av förskollärarna arbetar på förskolor utan pedagogiska inriktningar. Av alla respondenter som deltog var 23 % förskollärare med utbildning inom utomhuspedagogik, men 54% hade fritidsintresse kopplad till utomhusvistelse. Deras uppfattningar om och användning av planerade aktiviteter utomhus kan påverka barns tillgång till utomhusvistelse. Resultatet visar även att det sker planerade aktiviteter utomhus, men i olika utsträckning beroende på landsdel.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens beskrivningar om, och i så fall på vilket vis använder utemiljön för att stimulera barns lärande och utveckling. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av fyra förskollärare som arbetar i olika förskolor i kommunen. Denna undersökning använder olika begrepp som ett hjälpmedel för undersökning. Studien talar om hur pedagogerna stimulerar undervisning i utemiljö. Finns det en undervisning utomhus? På vilket sätt kan lärare stimulera barns lärande i utemiljö? Undersökningen stödjer sig i det teoretiska perspektivet som genomfördes ur det utvecklingspedagogiska perspektivet. Teorin framträder hur pedagogen ska kommunicera med barnen, så att barnen får möjlighet att tala och tänka och förstå sin omgivning. Pedagogik i förskolan blir verklighet när barnen lekar, det blir på så sätt ett möte som sker mellan barn och lärare för att utveckla barns kunnande och förmågor. Resultatet visar att förskollärare ser naturmiljön som en utmanade plats för lärandet. Resultatet visar också att barnen utvecklar sin kreativitet och fantasi i mötet med naturmaterial såsom stenar, stubbar, pinnar och kottar. Studiens slutsats att en bättre kommunikation mellan barn och lärare påverkar barns inlärning och uppfattning till olika fenomen i vardagen. Att ge barn förutsättningar att tänka och uttrycka sig utifrån deras tidigare upplevelser och erfarenheter är ett sätt som kan vara utgångspunkt för varje lärandesituation. Slutligen vill jag säga att undervisningen kan ske inomhus eller utomhus beroende på förskollärarens förhållningssätt.