Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.

Unemployment is a major problem from a socio-economic perspective and affects the longterm growth in a country as a consequence of reduced tax revenues and reduced production.There are clear differences in unemployment between foreign-born and domestic-born. The focus of the study will be on cultural differences and the municipalities' industrial structure. Factors that we have selected based on theories and statistical analysis to examine unemployment among foreign-born in Sweden's municipalities are the following: small businesses, Sverigedemokraterna, post-secondary education of at least 2 years, population density and foreign-born people born in Europe expressed as a proportion of the total number of foreign-born people in municipalities. A cross-sectional study for all variables for Sweden's 290 municipalities during the year 2018 constitutes regression models that are presented and analyzed. Our hypotheses based on theories and statistical analysis are then compared with the results of the regressions. According to our regression models, the conclusion shows that there is a negative correlation between the variable foreign-born in Europe and the dependent variable unemployment among foreign-born, the variables small business and education also have a negative impact on unemployment among foreign-born. Should there be an increase inany of these factors, unemployment among foreign-born would decrease. The amount of votes on Sverigedemokraterna, on the other hand, has the opposite effect on unemployment among foreign-born. Should the proportion of votes for Sverigedemokraterna change in the municipality, the unemployment level among foreign-born would change in the same direction. Regarding the variable population density, we have in our study obtained different results depending on whether all variables have been estimated in the regression or whether only the variables that estimate the relationships that explain industrial structure are estimated.The study's delimitation to these five factors is linked to human capital theory, discrimination theories, segregation models and matching theory. To counteract the fact that unemployment continues to increase among foreign-born, studies of a similar nature to ours are required to beable to distinguish whether municipalities' industrial structures have an impact on unemployment among foreign-born and how to work to integrate individuals whose cultural norms and values differ from those. and values that prevail in Sweden. This is to create security and trust in each other as cooperation benefits from common norms and values. / Arbetslöshet är ett stort problem utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och påverkar den långsiktiga tillväxten i ett land som en konsekvens av minskade skatteintäkter och minskadproduktion. Det finns tydliga skillnader i arbetslöshet mellan utrikesfödda och inrikesfödda. Fokus i studien kommer att ligga på kulturella skillnader och kommunernas industristruktur. Faktorer som vi utifrån teorier och statistisk analys valt ut för att undersöka arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner är följande: småföretag, Sverigedemokraterna, eftergymnasial utbildning på minst 2 år, befolkningstäthet och utrikesfödda personer födda inom Europa uttryckt som andel av det totala antalet utrikesfödda personer i kommunerna. En tvärsnittsstudie för samtliga variabler för Sveriges 290 kommuner under året 2018 utgör regressionsmodeller som presenteras och analyseras. Våra hypoteser som baseras på teorier och statistisk analys jämförs sedan med resultatet av regressionerna. Slutsatsen visar enligt våra regressionsmodeller att ett negativt samband finns mellan variabeln utrikesfödda inom Europa och beroendevariabeln arbetslöshet bland utrikesfödda, även variablerna småföretag och utbildning har en negativ påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Skulle en ökning ske i någon av dessa faktorer så skulle arbetslösheten bland utrikesfödda att minska. Andelen röster på Sverigedemokraterna har å andra sidan motsatt effekt på arbetslösheten bland utrikesfödda. Skulle andelen röster på Sverigedemokraterna förändras i kommunen så skulle arbetslöshetsnivån bland utrikesfödda ändras i samma riktning. Gällande variabeln befolkningstäthet så har vi i vår studie fått olika resultat beroende på om samtliga variabler skattats i regressionen eller om endast de variabler som skattar sambanden som förklarar industristruktur skattas. Studiens avgränsning till dessa fem faktorer är kopplade till humankapitalteori, diskrimineringsteorier, segregationsmodeller och matchningsteori. För att motverka att arbetslösheten fortsätter att öka bland utrikesfödda krävs studier av liknande karaktär som vår för att kunna urskilja om kommuners industristrukturer har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda samt hur man kan arbeta för att integrera individer vars kulturella normer och värderingar skiljer sig från de normer och värderingar som råder i Sverige. Detta för att skapa trygghet och tillit till varandra då samarbete gynnas av gemensamma normer och värderingar.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa den diskurs som finns kring ekonomiskt bistånd och individer som erhåller försörjningsstöd i Svenska tidningar. Vidare är det av intresse att undersöka vad diskursen kan få för konsekvenser för individerna i fråga. Metoden som användes för att besvara syftet är kritisk diskursanalys. Efter genomläsning av artiklarna kunde tre teman identifieras och analysen delades därmed upp enligt dessa teman; att Malmö är en generös stad som betalar ut höga bistånd, kopplingar till arbetslöshet och arbetsmarknadsprogram samt slutligen kopplingar till utrikesfödda. Temana analyserades enligt Faircloughs tredimensionella modell. Det som arbetet resulterade i är att bidragstagare stigmatiseras. Diskussionen kring vilka begränsningar och möjligheter bidragstagare har är bristande i svenska nyhetstidningar. Detta eftersom artiklarna använder statistik och rapporter för att snarare rikta kritik mot lokalpolitiken, biståndshandläggare eller individerna som erhåller försörjningsstöd. / The purpose of this paper is to examine the discourse in Swedish newspapers  around financial aid and financial aid recipients. Furthermore it is of interest to examine what consequences this discourse could mean for the individuals in question. The method used to answer the purpose of this paper is critical discourse analysis. After reading the newspaper articles three themes were identified. The analysis was split up into three themes which were that Malmö is a generous city, referencing the amount they pay out in financial aid, that the discourse revolved around unemployment and unemployment programs and mentions of foreign-born individuals. Each theme was analyzed with Fairclough’s three dimensional model. The results show that financial aid recipients are stigmatized. There is limited discussion in Swedish newspapers about the limitations and opportunities that financial aid seekers face. This is because the articles in the newspaper are using statistics and official reports to criticize politicians, socialworkes as well as the financial aid recipients.

Bakgrund: En stor del av Sveriges befolkning är utrikesfödda, en faktor som innebär en ökad risk för sämre hälsa för individen. Många av barnen inskrivna i barnhälsovården har minst en utrikesfödd förälder. Detta ställer höga krav på BHV-sjuksköterskors kompetens. Forskning visar att BHV-sjuksköterskor upplever svårigheter med kommunikation med utrikesfödda föräldrar, vilket ger en oro för barnens hälsa. De utrikesfödda föräldrarna å sin sida upplever brister i bemötandet med sjukvården. För att säkerställa en jämlik vård är det av stort värde att få en bild av kunskapsläget kring utrikesfödda föräldrars upplevelser av barnhälsovården.  Syfte: Att beskriva utrikesfödda föräldrars upplevelser av primärvården med fokus på barnhälsovården.   Metod: Litteraturöversikt med 16 kvalitativa intervjustudier från olika länder. Deduktiv ansats med fem teman utifrån Madeleine Leiningers konsensusbegrepp miljö, hälsa, omsorg, människa och begreppet livsvärld.  Resultat: Huvudfynden utgjordes av rädsla för myndigheter, upplevelser av diskriminering och fördomar, upplevelser av dåligt bemötande kopplat till ursprung och svårigheter att navigera i sjukvårdssystemet, språkbarriärer och svårigheter med tolkanvändning. Särskilt rädslan för att barnet skall omhändertas av myndigheterna var stark och spridd över länderna i översikten. Dåligt bemötande kopplade ofta föräldrarna till sitt ursprung. Negativa upplevelser ledde ibland till att föräldrarna undvek hälso- och sjukvården om de kunde.   Slutsats: Gott bemötande är grundläggande för tilliten till vårdpersonal inom BHV. Detta belyser vikten av att lagar och policys som understryker likabehandling och gott bemötande efterlevs. Resultatet av denna litteraturöversikt kan användas som reflektions- och diskussionsunderlag inom de verksamheter som möter denna patientgrupp. / Background: A large part of the population in Sweden is foreign-born, a factor increases the risk of poorer health for the individual. Many children enrolled in child health care (CHC) have foreign-born parents. This places high demands on the competence of CHC-nurses. Research shows that CHC-nurses experience communication difficulties with foreign-born parents, which causes concerns for the childrens' health. The foreign-born parents experience shortcomings in treatment from healthcare staff. To ensure equality in care, it is important to explore the state of knowledge regarding foreign-born parents' experiences of CHC.  Aim: To describe foreign-born parents' experiences of primary care with focus on CHC.  Method: Literature review with 16 qualitative interview studies from different countries. Deductive approach with five themes based on Madeleine Leininger's concept of environment, health, care, human and the construct of worldview.  Results: The main findings consisted of fear of authorities, experiences of discrimination and prejudice, experiences of poor treatment and difficulties in navigating the healthcare system, with language barriers and interpreters. Fear that the child will be taken into care by the authorities was strong and widespread. Parents often linked poor treatment to their ethnicity. Negative experiences sometimes led parents to avoid health care.  Conclusion: Kind treatment is fundamental for trust in healthcare personnel within CHC. This highlights the importance of complying with laws and policies that emphasize equal and kind treatment. The results of this literature review can be used as a basis for reflection and discussion within the units attending to this group.

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på de språkliga hinder somutrikesfödda kvinnor som är analfabeter möter när de försöker integrera sig idet svenska samhället. Genom litteraturgenomgång och empirisk forskningmed kvalitativa intervjuer med sex illitterata invandrare kvinnor, identifieras flera viktiga aspekter som påverkar dessa kvinnors förmåga att lära sig svenska.Studien identifierar dess hinder som inkluderar kulturella skillnader, brist påtidigare utbildningserfarenheter, och det sociala trycket från att anpassa sig tillett nytt språk och en ny kultur. Forskningen undersöker olika strategier för attövervinna dessa hinder. Resultaten pekar på att språket spelar en avgöranderoll för att kommunicera och delta i samhället.För att överkomma dessa hinder föreslår studien strategier som inkluderarsvensk undervisning via modersmålet, digital undervisning och att använda digitala verktyg som kan ökad tillgång till delaktighet i samhället. Slutsatsen betonar vikten av att utforma integrationsåtgärder som tar hänsyn till despecifika behov hos analfabeter och tar sikte på att främja språkkunskaper ochkulturell förståelse för en mer framgångsrik integration i det svenska samhället, vilket i sin tur kan öka deras möjligheter till sysselsättning och social delaktighet. / The qualitative study focuses on the linguistic obstacles that foreign-bornwomen who are illiterate face when they try to integrate into Swedish society.Through a literature review and empirical research with qualitative interviewswith six illiterate immigrant women, several important aspects are identifiedthat affect these women's ability to learn Swedish.The research also examines different strategies to overcome these barriers.The results indicate that language plays a decisive role for integration andparticipation in society. The study identifies these barriers that includecultural differences, lack of previous educational experiences, and the socialpressure of adapting to a new language and culture. To overcome theseobstacles, the study suggests strategies that include Swedish teaching via themother tongue, digital teaching to use digital tools that can increase access toparticipation in society. The results emphasize the importance of designingintegration measures that consider the specific needs of illiterate people andaim to promote language skills and cultural understanding for a moresuccessful integration into Swedish society, which in turn can increase theiropportunities for employment and social participation.

Elderly people with a different cultural background than swedish is now a targeted group that is becoming more relevant in elderly care. The swedish elderly care has also focused much of the work to be carried out according to a salutogenic approach and several development projects in this perspective has been practiced in many parts of the country's municipalities. The purpose of this study was to create a greater understanding of the care managers work with foreign-born elderly people from a salutogenic approach. For us to be able to answer the purpose of the study we collected empirical material through semi-structured interviews from five care managers from two different municipalities in central Sweden. The results are presented and analyzed based on the collected empirical data that we then tied together with the key concepts and previous research. The results showed that the challenges that the care managers encounter in their salutogenic approach is the language deficiencies and demands for action because they differ from the Swedish culture. In the discussion we write our thought about the future development concidering the care managers work with foreign-born elderly. / Äldre med en annan kulturell bakgrund än svenskt är idag en målgrupp som blir allt mer aktuell inom äldreomsorgen. Den svenska äldreomsorgen har även på senare år fokuserat mycket på att arbetet ska utföras genom ett salutogent förhållningssätt och flera utvecklingsprojekt inom perspektivet har utövats i flera delar av landets kommuner. Syftet med föreliggande studie var att skapa en ökad förståelse för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre utifrån ett salutogent förhållningssätt. För att besvara studiens syfte inhämtas studiens empiri genom semistrukturerade intervjuer från fem biståndshandläggare från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet presenteras och analyseras utifrån insamlad empiri som binds ihop med centrala begrepp och tidigare forskning. Resultatet visar till att de utmaningar som biståndshandläggare stöter på utifrån sitt salutogena förhållningssätt är språkbrister och krav på insatser som skiljer sig från den svenska kulturen. Slutligen lyfts en diskussion om framtidens utveckling för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre.

The purpose of the study is to investigate foreign-born outside Europe with a foreign academic degree, their experience of meetings and entry into the Swedish labor market. The method we used to achieve the purpose is a qualitative method in the form of semi structured interviews. The analysis method for the study is thematic analysis where common themes were found and discussed based on the theories and previous research results. The purpose of the study has been answered in the result section according to the following theme: Education- obstacles and opportunities, ethnic discrimination and integration in the labor market. In conclusion, the study results clearly show how important it is to highlight the obstacles and opportunities that characterize this academic group in the labor market. The key factors behind an effective establishment according to our result section are better acceptance of foreign academic degree from employers, less waiting time for validation of education, more experience from Swedish labor market and various contacts and networks. / Studiens syfte är att undersöka utrikesfödda utanför Europa med utländsk akademisk examen, deras upplevelser och erfarenheter av möten med och inträden på den svenska arbetsmarknaden. Metoden som vi använt för att uppnå syftet är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden för studien är tematisk analys där gemensamma teman hittades och diskuterades utifrån teorier och tidigare forskningsresultat som utgångspunkter. I resultatdelen har studiens syfte besvarats enligt följande teman: Utbildning -hinder och möjligheter, etnisk diskriminering och integration på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis så visar studiens resultat klart och tydligt hur viktigt det är att belysa de hinder respektive möjligheter som kännetecknar denna akademiska grupp på arbetsmarknaden. De viktigaste faktorerna bakom en effektiv etablering enligt vad vår resultatdel visar på är: bättre acceptans av examen från hemlandet från arbetsgivarnas sida, mindre väntetid för validering av utbildning, mer erfarenhet från svenskt arbetsliv samt olika kontakter och nätverk.

Bakgrund: Den globala migrationsprocessen ledde till att antalet utrikesfödda personer som söker vård ökade. Språkbarriärer och kulturella olikheter är de vanligast hinder för kommunikation mellan patienter och sjukvårdpersonal. För att tillgodose vård med en god kvalitet till alla grupper av patienter, krävs en fördjupad kunskap om utriksfödda patienters upplevelser av kommunikation med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva utrikesfödda patienters upplevelser av kommunikation i möten med hälso- och sjukvårdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där elva vetenskapliga artiklar analyserats enlygt Evans modell. Resultat: Många utrikesfödda patienter upplever svårigheter i kommunikationen med sjukvårdpersonal, orsakad av språkbarriär och kulturella skillnader. Patienter upplever att informationsutbytet och tolkjänster inte blir tillräckliga och betryggande.Språkbarriärer görofta att missförstånd uppstår från båda sidor och påverkar behandling samt patientsäkerhet negativt.Rrsultat presenteras som tre följande teman: språkbarriär, tolkanvändning, samt känslomässiga perspektiv av kommunikation. Slulsats: Alla patienter med olika kulturell bakgrund har rätt till att bli tillräckligg informerad, kunna meddela sjukvårdpersonal sina tankar, känslor och behov, samt vara delaktiga i sin vård. Sjukvårdpersonal bör öka sin medverkan för att överbrygga språbarriär och underlätta kommunikation med patienter.

Elective participation varies considerably among domestic and foreign born young adults. In 2014, there was a difference of 16,1 percentage among domestic and foreign born men in electoral participation and between women there was a difference of 19,3 percentage. In democracies, political equality is important where all citizens have the same political right. The purpose is to answear how political acts are seen among young adults (18-25 years old) domestic and foreign born and if there are similarities and differences and if the political acts are based on their living conditions. This is a qualitative study because I want to get the respondents’ responses at the individual level through interviews. The study showed no difference among domestic or foreign born to political acts based on their living conditions. The reason for that may be the respondents who were foreign born came to Sweden as children and had taken part in society in the same way as a native born.

Difficulties with the integration of foreign born and especially refugees in the Swedish labor market have further strengthened unemployment in the country. Unemployment is a macroeconomic problem with the fact that it leads to loss of tax revenues and lower productivity which negatively affects a country's growth. Unemployment varies within counties and among population groups of municipalities in Sweden. This is problematic as it creates economic inequality between population groups and municipalities. It also creates social contexts meaning that some areas become resource-strong while others are resource-weak. This has a negative effect on economic welfare in the country. The purpose of this paper is to investigate whether the persistently high unemployment rate among foreign-born in Sweden`s municipalities can be explained by differences in municipal characteristics regarding human capital, cultural distances, and wage levels. Methods used for the study is the fixed effects regression models using a panel data of 290 individuals (all municipalities in Sweden) during the period 2009-2018. Statistical analyzes using figures and tables have been used as well.  The study is based on human capital theory, social capital theory and theory of segregation. The results have shown that human capital related factors and characteristics linked to cultural distances have a significant impact on unemployment among foreign-born, in addition have foreign-born a lower value of human and social capital, which results in lower returns. The conclusion of this paper is that the human capital related factors can explain the higher unemployment rate among foreign-born people to a great extent. The cultural distance affects the value of foreign-born human and social capital and thus return. Therefore, there is a need for more effective integration policies to facilitate the establishment of foreign-born people in the Swedish labor market. Allocating them to the right areas where opportunities to acquire the necessary skills are great is one option. Even by shortening the waiting time for decisions on residence permits, work permits and waiting time for Swedish citizenship is important because this could give the opportunity to the foreign-born people to enter the country s labor market quickly as possible. Time is an important factor for them because it takes time to improve the value of their human capital, social capital, and necessary skills as well. / Svårigheter med integration av utrikesfödda och särskilt flyktingar i den svenska arbetsmarknaden har förstärkt arbetslösheten i landet ytterligare. Arbetslöshet utgör ett makroekonomiskt problem med faktum att den medför förlorade skatteintäkter och lägre produktivitet vilket påverkar negativt landets tillväxt. Arbetslösheten varierar i hög grad mellan län och kommunernas befolkningsgrupper i Sverige. Detta är problematiskt då det bidrar till ekonomisk ojämlikhet mellan befolkningsgrupper och även kommunerna emellan. Därmed skapas sociala kontexter som innebär att vissa områden blir resursstarka medan andra resurssvaga, vilket har en negativ effekt på den ekonomiska välfärden i landet. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den bestående höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges samtliga kommuner kan förklaras av kommunala egenskaper avseende humankapital, kulturella avstånd och lönenivå. Metoden som har används för denna studie är så kallad fixed effects regressionsmodell (FEM) med hjälp av en paneldata av 290 individer (Sveriges samtliga kommuner) under tidsperiod 2009-2018. Olika statistiska analyser har också genomförts med hjälp av figurer och tabeller. Studien har utgått ifrån humankapitalteori, socialkapitalteori och teori om segregering. Studiens resultat påvisar att humankapital relaterade faktorer samt egenskaper kopplade till kulturella avstånd har en signifikant påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Dessutom har utrikesfödda lägre värde på human- och socialt kapital vilket resulterar i lägre avkastning. Slutsatsen som dragits är att humankapital relaterade faktorer kan förklara arbetslösheten bland utrikesfödda i hög grad och att kulturella avståndet påverkar värdet av utrikesföddas human- och socialt kapital och därmed avkastning. Behov av effektivare integrationspolitik är stor för att kunna underlätta utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis vara att allokera dem till rätta områden där möjligheter att förvärva nödvändiga färdigheter är stor. Att förkorta väntetid för beslut om uppehållstillstånd, arbetstillstånd och även väntetid för den svenska medborgarskapet är också avgörande eftersom de utrikesfödda behöver komma in i landets arbetsmarknad så snabbt som möjligt. Vistelsetid i landet är en avgörande faktor för etablering på arbetsmarknaden då det krävs tid för att förbättra sitt human- och socialkapital och även nödvändiga färdigheter och kompetenser.