Sweden is well known for receiving both immigrants and refugees.  People of Chilean heritage, make up the biggest Latin American group in Sweden with approximate 50 000 residents in Sweden being born in Chile or having at least one parent born in Sweden.  Slightly over half of these migrated from Chile. This study will therefore focus on the Chilean integration into a small society, which in this case is Växjö municipality.   This study investigates the extent to immigrants are integrated into Swedish society, and seek to understand the problems and obstacles the Chilean immigrants faces regarding social integration. It is a qualitative field study and using semi-structured interviews to understand and analyze the Chilean immigrants’ integration in Växjö on a micro level. There were ten interviews, with five female and five male participants. The interviews were analyzed by using the social integration theory.                                                      The findings are complex and demonstrate that most of the participants feel part of Swedish society and that most of them see themselves as integrated into the Swedish society. However, the majority of the participants speak very poor Swedish, and do not socialize with Swedish individuals very much. The findings thus contrast the theoretical idea of integration used as an analytical lens, which almost all participants in this study fails to achieve, with their own worldview that they have integrated into Sweden

Lidls nya butik på Norremark i Växjö har uppnått miljöcertifieringen BREEAM:S högsta nivå “outstanding” (Food Supply 2016), vilket visar att de är på rätt väg mot den hållbara butiken. Alla Lidls nybyggda butiker kommer certifieras med BREEAM och alla de äldre butikerna kommer genomgå ett lyft. Lyftet innebär både visuell uppfräschning av konceptet men också miljöfrämjande förbättringar ( Hultén 2017). I studien framgår att Lidl arbetar med CSR (corporate social responsibility) och tar ekonomiskt-, socialt-, miljömässigt- och etiskt ansvar.  Trots hållbarhetsengagemanget uppfattas varumärket inte som grönt av svenska konsumenter, enligt undersökningen “Sveriges grönaste varumärke 2016”, som årligen genomförs av Differ (2016). En annan undersökning genomförd av Råd och Rön (2013), visar att Lidl saknar transparens i sitt CSR-arbete. Därför behöver Lidl bli mer öppna och göra konsumenterna medvetna om hur de arbetar med CSR. Detta för att ändra konsumenternas uppfattning om Lidls varumärke.  En kvalitativ studie har genomförts, med syfte att förtydliga Lidls CSR-arbete och leda kunden till hållbarare köp, genom butikskommunikation. Intervjuer har genomförts med Emelie Hansson, hållbarhetsansvarig för Lidl Sverige, Mattias Tas, byggprojektledare för Lidl Sverige och Peter Skoog, butikschef för butiken på Norremark. Även mini-intervjuer med fem besökare och observation av butiken har skett. För att utforma butikskomponenter till butiken på Norremark i Växjö, finns ett teorikapitel som behandlar butikskommunikation. Utifrån analys av det empiriska materialet genom teorin, framgår att Lidl kan bli tydligare i sin kommunikation genom att ha större skyltar som berättar om Lidls CSR-arbete, låta de ekologiska och svenska produkterna ta mer plats i butiken, bli tydligare i färgkodning och ge miljömässiga budskap större uppmärksamhet. I resultatet presenteras en designlösning i form av fyra butikskomponenter, två sorters skyltar och förtydligad färgkodning. “Näringsblomman” för det ekologiska utbudet av frukt- och grönsaker, “Gröna linjen” för gröna val i kyldiskarna, “Kunskapsgaveln” som kommunicerar hur Lidl arbetar med CSR, “Fyndiga granen” för varor med kort bäst-före-datum och “Infobladen” för att sprida budskap. Designförslagen är framtagna för Lidls butik på Norremark i Växjö, men utformade för att passa alla Sveriges Lidlbutiker.

Youth crime is a current topic in the news and seems to be a serious challenge for several municipalities in Sweden. Therefore, this study investigated the increasing youth crime in Växjö municipality, especially the Teleborg centrum area. The study focused on the role that sense of place plays in relation to youth crime. The selected research method is a qualitative method and semi-structured interviews. Thirteen interviews were conducted and categorized into three categories: one youths who lives near the area Teleborg center, two residents in the area and three Växjö municipality workers, and other relevant individuals. The collected material was analyzed with the help of the concept of sense of place presented in the literature review and the idea of neighborhood decay, as well as Travis Hirschi's theory of social bonds. This study's findings show youth who live near Teleborg center have strong bonds concerning the family, school, and society in general. Therefore, youths who live near Teleborg center are not prone to develop criminal character. The result also shows that sense of place is weak and impacts youths' behaviors, contributing to insecurity and anti-social behaviors in Teleborg Center. Further, the results show the area Teleborg center lacks a strong community that promotes collective action to tackle instability concerns in the area. However, it is important to acknowledge that the results cannot be generalized to the entire population.

Cupmarks are the most common form of rock art in Sweden, yet it has not been studied as much as the figurative rock art. To understand all the rock art from the Bronze Age in Scandinavia, we need to understand the cupmarks. This essay discusses the differences between different cupmark sites and their number of cup marks by comparing their relation to close-by graves and agricultural fields. It also discusses if an excavation can say anything about the cupmark place and its number. The results of this essay showed that no differences could be made between cup mark sites with many cupmarks and those with few, but three different contexts could be made with the help of studying the excavation reports.

The purpose of this essay is to study how the animal life can be taken into account in green structure plans. The purpose is also to study the possibilities of a human need for access to animals and nature in green structure plans. An additional purpose is to study how two municipalities deal with issues concerning a possible urban expansion and a conservation of nature areas. In this case through a comparative study between the city of Kalmar and the city of Växjö, in the shape of partly a text analysis, partly semi-structured interviews. The purpose from a didactic perspective is to study the possibilities with a potential application of the connection between a city’s expansion and animal life in future teaching.   The result of this study shows that both municipalities consider the animal life in their cities. The two municipalities place special emphasis on biodiversity, core areas and the animals’ spreading potential. It also shows that the two municipalities see a social importance with biological diversity, concerning the aim of promoting the well-being of the inhabitants. The results shows that when considering a possible urban expansion and a conservation of nature areas, the two municipalities take biodiversity into account. The process requires clear approaches and that biodiversity is taken into account at an early stage in the issue.The result of this study also shows that urban expansion together with animal life can be put in relation to the curriculum for high school and can with good conditions be used in teaching that concern urban expansion, sustainable development and the relations between human and nature.

Uppsatsen belyser förändring av arbetslöshetspolitiken och de konfliktytor som denna resulterade i mellan 1928 och 1932 i Växjö stad, samt på vilket sätt detta speglar den rikspolitiska utvecklingen. Detta har genomförts genom analys av pro-tokoll från Växjö stads stadsfullmäktige, samfällda drätselkammaren, arbetslöshets- och hjälpkommittén, samt Växjö socialdemokratiska arbetarkommun och två fack-förbund.Studien visar på att det skedde en förändring i vilka arbetsmarknadsåtgärder som genomfördes i staden samt att konfliktnivån ökade mellan företrädarna för de olika politiska partierna.Arbetsmarknadsåtgärderna gick från att förespråka både en understöds- och arbets-linje bestående av nödhjälpsarbeten och kommunala reservarbeten, till att slopa un-derstödslinjen helt; inom politiken och kommunorganen gick utvecklingen från en relativ samsyn till mer och mer polarisering.

I den genomförda studien undersöktes om det finns förutsättningar för en allt mer avfolkad landsbygd att skapa en ny flyttkedja från staden för en bättre social hållbarhet på kommunal nivå. Ingelstad, en mindre tätort i Växjös omnejd, ska tillsammans med Växjö kommun skapa en attraktivare centrumkärna genom förtätning. Att utveckla landsbygden kräver mod och nytänkande. Kan ett progressivt alternativ utmana den rådande stadsbyggnadspraxisen, med en förtätning som tar tillvara landsbygdens värden och förutsättningar?Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna att skapa en attraktiv centrumkärna i ett mindre samhälle och resonera om hur stadsliv kan framkallas på mindre orter likt Ingelstad. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag av ett kvarter i Ingelstad centrum. Gestaltningsförslagets utformning och innehåll bygger dels på teoriersom omfattar vad som kännetecknar ett levande stadsliv och vad som anses vara attraktivt stadsbyggande, dels observationer. Informationen från intervjuerna har utgjort underlag för diskussioner om teorins validitet och reliabilitet samt gestaltningsförslagets utformning och attraktivitet.Studien visar ett samband mellan undersökt teori och intervjuinnehåll, där det presenterade gestaltningsförslaget bör upplevas som attraktivt. Verktygen och teorinuppvisar kännetecken för att uppnå ett attraktivt stadsliv, även om det behövs fler utvärderingar hur de kan appliceras i planeringsprocesser.

Sandviksvägen 38 är ett av många flerbostadshus byggt under åren 1961 – 1975, de så kallade rekordårens bostäder. Byggnaden står inför en omfattande renovering, och då finns det samtidigt goda möjligheter att minska byggnadens energiförbrukning. I studien undersöks och beskrivs ett antal av de åtgärder som kan genomföras. Målet är att föreslå åtgärdspaket för att minska byggnadens specifika energiförbrukning med 20 respektive 50 procent jämfört med dagens användning. Energiberäkningar av åtgärderna har genomförts med programmet VIP-Energy och en enklare form av LCC-analys har genomförts för att undersöka investeringarnas totala energibesparingspotential. Resultatet kan användas som underlag vid en eventuell investeringsberäkning. / Sandviksvägen 38 is one of many apartment buildings built during the years 1961 - 1975. The building faces a major renovation, which provides good opportunities to reduce building energy consumption. The study examines and describes energy saving actions that can be implemented. The goal is to propose actions that reduce the building's specific energy consumption by 20 or 50 percent compared to current use. Energy calculations of the actions have been examined with the program VIP-Energy and a simpler form of LCC-analysis have been performed to examine the actions total energy saving potential. The result can be used as a basis for future investment calculations.

Ragnhilde – mitt barn. Det är namnet på min kortroman om änkemannen Axel Vidar Blom som en kylig vinterdag bär hem en liten flicka från Växjösjön, där hon varit nära att drunkna. Axel bär på en djup sorg efter att hans hustru gått bort fyra år tidigare. Dessa ensamma år har han ägnat sig åt arbete och blivit en mycket framgångsrik affärsman. Sovrummet har varit stängt och tillbommat och han har både ätit, sovit och arbetat i sitt arbetsrum. Med flickan i sin famn väcks något till liv inom Axel. Hon påminner om hans hustru Mathilde och deras längtan efter det barn de aldrig fick. Kärleken och ljuset letar sig in i Axels liv och han bestämmer sig för att flickan ska stanna hos honom. Dagar blir till veckor och Axel anser att flickan har kommit till honom som en gudagåva och han tänker använda all sin makt för att hon ska bli hans barn. Flickan, Ragnhild, kommer från en fattig familj. Hennes mor är sömmerska och sjuk i den svåra influensa som härjade i staden vid den här tiden, ryska snuvan. Fadern målar tavlor och tar till flaskan istället för att sörja för sin familj. Flickans storebror Ragnar är den som försöker hålla samman familjen och hjälpa sin mor som så snart hon blir frisk, vill ha hem sitt barn. Ragnar som förväntas vara vuxen och bidra till försörjningen, men som samtidigt bär tonåringens osäkerhet, ilska och längtan efter ömhet.

Tillgänglighet för hållbara trafikslag är något som blivit aktuellt de senaste decennierna för att ställa om transportsektorn till att bli mer klimatsmart. En kritisk punkt att hantera i städer är järnvägen, som å ena sidan är ett hållbart transportslag för resor mellan städer, men å andra sidan agerar barriär i städerna för övriga trafikslag. Ur historisk synpunkt har den varit en drivkraft bakom industrialismen och urbaniseringen i Sverige, och sitter därmed på betydande kulturvärden mitt inne i städer. Syftet med studien är att undersöka hur järnvägens barriäreffekt har påverkat andra trafikslag mellan år 1900 och idag. I arbetet studeras kartor under tidsperioden, samt översiktsplaner, detaljplaner och relaterade dokument undersökts för två fall: Eskilstuna och Växjö. Med hjälp av en komparativ gatunätsanalys och innehållsanalys har dokumenten studerats och jämförts utifrån forskningsfrågorna som ställts upp. Det teoretiska ramverket bygger på fyra begrepp som har stor betydelse inom arbetets område: barriäreffekt, tillgänglighet, hållbart resande och bilhegemoni. Resultatet och slutsatsen visar på att järnvägens dragning har påverkat gatunätet och tillgängligheten för övriga trafikslag, som nyttjar gatunätet, genom att agera som barriär. Det handlar bland annat om hur kommunerna historiskt har prioriterat olika trafikslag, och att bilen inte krävt nya sträckningar, vilket drabbat övriga trafikslag som fått sämre genhet i nätet och därmed lett till större behov av rörelse för människor. Sedan 1990-talet har synen på planering av trafikslag ändrats, och både i dokument från kommunerna och i gatunätet går det att se att tillgängligheten för gång- och cykeltrafik prioriteras högre än det gjort under stora delar av 1900-talet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur historiska beslut påverkar dagens gatunät, samt till att ge ett underlag för att djupare undersöka kulturmiljö relaterad till järnvägen i städer, vilket är relevant för dagens och framtidens planering.