Malmborn, M. Att synliggöra barn som bevittnar våld i nära relation. En kvalitativ studie om hur barn som bevittnar våld i nära relation framställs i rättsfallsreferat. Masteruppsats i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2024.  Syftet med studien är att granska barns delaktighet och aktörskap i rättsfall som anmälts till tingsrätten, hovrätten, och Högsta domstolen under perioden 1 januari 2020 till och med 13 mars 2022. Ett delsyfte är att undersöka vilken diskurs som är mest framträdande i rättsfallen. Frågan om barn som bevittnar brott lyftes redan år 2020 i Regeringens proposition 2020/21:170 men blev inte en lag fören den 1 juli 2021 (SFS 2021:397). Det är även denna lag som studien tar avstamp från. Lagen främjade barns rättsliga position och gjorde det olagligt att utsätta barn för att bevittna våld/brott i nära relation. Rättfallsreferaten analyseras med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkt som är diskurspsykologi. För att uppnå syftet används den kvalitativa metoden diskurspsykologi. Analysen utgår från två teman för att skapa förståelse vilka är barns delaktighet och aktörskap. Analysen sätter sig även in i två diskurser som är omsorgsdiskursen och delaktighetsdiskursen. Studien har studerat barns delaktighet vilket resulterat i upptäckten att barn inte alltid får komma till tals, inte får den information de behöver för att vara delaktiga och att om barn är delaktiga så är deras utsaga inte alltid avgörande för fastställandet av beslutet. Barns aktörskap skildras främst i form av att barnets närvaro nämns men även genom aktivitet hos barnet. Det kan handla om att göra motstånd, sträva efter att få sin röst hörd eller att agera för att skydda sitt liv. Omsorgsdiskursen tar sig uttryck genom att den kan riskera att bli hämmande för barnet om ett för starkt fokus läggs på föräldraperspektivet och deras åsikter om barnets bästa istället för att göra barnet delaktigt. Delaktighetsdiskursen påvisas genom att det finns en del olika verktyg som kan användas för att skapa delaktighet hos ett barn. Det existerar en komplexitet i samverkan mellan diskurserna då barns rättigheter exempelvis i framställandet av barn som besitter ett stort behov av omsorg även ska ses som att vara en kompetent och delaktig aktör. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på hur komplext det sociala arbetet med barn som bevittnar våld i nära relation är och dokumentationens övergripande makt över barn i rättsprocesser. / Malmborn. M., to reveal children who witness domestic abuse. A qualitative inquiry of how children who witness domestic abuse is portrayed in legal case reports. A master’s thesis in Social Work, 30 Higher Education credit. Malmö university: Faculty of Health and Society, The Department of Social Work, 2024.  The purpose of the study is to review how children who witness domestic abuse is portrayed in legal cases reported to the District Court, the Court of Appeal and the Supreme Court during the period of January 1st, 2020, to March 13th, 2022. The issue of children witnessing crimes was already raised in 2020 in the Government's bill 2020/21:170 but did not become law until July 1, 2021 (2021:397). It is also this law that the study is based on. The act promoted children's legal position and made it illegal to expose children to witnessing violence/domestic abuse. The legal case reports were analyzed using the study’s theoretical starting point which is discursive psychology. The qualitative methods discursive analysis and discursive psychology is used to achieve the purpose of the study. The analysis emanates from two topics to obtain a comprehension of the empiricism which is children's participation and agency. The analysis also familiarize itself with two discourses which is the discourse of care and the discourse of participation. The study studied children's participation, which led to the discovery that they are not always allowed to speak, do not get the information they need to participate and if children are involved, their statement is not always decisive for determining the decision. Children’s agency is first and foremost depicted by the child's presence being mentioned but also through an act of the child. It could be an act of resistance, an aspiration to be heard or an act to protect one's life. The discourse of care appears to be a potential risk of inhibiting the child if excessive focus is put on the parent perspective and their views on what’s best for the child instead of involving the child. The discourse of participation is demonstrated through a few different tools which can be used to create participation with a child. There is a complexity to the cooperation between the discourses since children's rights for instance in the determination of children who have a great need for care also should be seen as a competent and participating part. In conclusion does the result of the study indicate how complex the social work with children who witness domestic abuse is and how the documentations overall governance of children in legal processes.

Våld i nära relation är ett utbrett och komplext problem i dagens samhälle. En del av våldet som ofta glöms bort är det våld som sker i äldres nära relationer och detta ses ofta som en egen kategori: våld mot äldre. Äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relation är speciellt ett problem som riskerar att förbises. Denna uppsats har undersökt hur konstruktioner av våld i nära relation samt äldres våldsutsatthet görs i svenska kommuners policydokument i arbetet mot våld i nära relation. Syftet har varit att analysera dessa konstruktioner utifrån ett intersektionellt perspektiv för att se om intersektionen mellan kön och ålder synliggörs i policydokumenten, alltså om den äldre kvinnans dubbla utsatthet ryms i dessa dokument. För att analysera policydokumenten användes Carol Bacchis policyanalysmetod What’s the problem represented to be?. Metodens teoretiska grund med avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har även varit en del av uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta kommunerna framställer våldet som ett könsneutralt problem. Undersökningen visar även att äldres våldsutsatthet till viss del förstås som en del av problemet våld i nära relation. Dock ses våld mot äldre i första hand som en konsekvens av den sårbarhet som ökad ålder kan innebära. Den äldre kvinnan var i princip obefintlig i policydokumenten, det saknas således ett intersektionellt perspektiv där den specifika risken med att vara just kvinna och äldre framkommer.

Bakgrund: Våld i nära relationer, särskilt mot kvinnor, är en global hälsoutmaning. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt och utförs av en partner. Nästan en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för våld i nära relation. När dessa kvinnor söker vård är det sjuksköterskornas ansvar att rapportera händelsen. Studier visar att sjuksköterskor behöver bättre förutsättningar för att hantera dessa kvinnor och deras behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor på akutmottagning som utsatts för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt genomförd med en kvalitativ metod med induktiv ansats där tolv artiklar undersöktes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier; att vara rustad och faktorer som hämmar som tillsammans byggdes upp av fyra subkategorier. Slutsatser: Bristen på kunskap, handledning och tid upplevdes som viktiga faktorer som påverkade arbetet med dessa kvinnor. För sjuksköterskor är tillgången till kunskap avgörande för att bygga upp självförtroende och kunna ställa relevanta frågor under mötet. Bristen på tydliga riktlinjer ledde till känslor av osäkerhet, medan tidsbegränsningen påverkade relationen mellan sjuksköterskan och kvinnan. / Title: The Nurse's Experiences of Meeting Women Who Have Been Subjected to Intimate Partner Violence – A Qualitative Literature Review Background: Intimate partner violence, particularly against women, is a global health challenge. It can be physical, psychological, or sexual and is perpetrated by a partner. Nearly one-third of the world's women have experienced intimate partner violence. When these women seek care, it is the responsibility of nurses to investigate and, if necessary, report the incident. Studies indicate that nurses need better support to address the needs of these women. Aim: To describe nurses' experiences of encountering women at emergency departments who have experienced intimate partner violence. Method: A literature review was conducted using a qualitative approach with an inductive approach, examining twelve articles using Friberg's five-step analysis.Results: The results presented two main categories; To be equipped and inhibiting factors. Which together were built up by four subcategories. Conclusions: The absence of knowledge, guidance, and time emerged as significant factors affecting encounters. Access to knowledge is crucial for nurses to build confidence and ask relevant questions during encounters. The lack of clear guidelines led to feelings of uncertainty, while time constraints affected the relationship between the nurse and the woman.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem som finns världen över. Våldet som sker kommer i olika former och har negativa konsekvenser för den våldsutövande, våldsutsatta och för samhället. Det är av stor vikt att utöka de preventiva och återfallsförebyggande insatserna för våldsutövare. Genom ökad kunskap om riskfaktorer hos våldsutövare kan personal inom människovårdande yrken lättare identifiera de individer som behöver vård och stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan orsaka en ökad risk att individer utövar våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och totalt 14 vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av analys i kapitlet ”Att göra en litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning” . Resultat: De huvudteman som framkom under analysen var ”Sårbarhet i form av hjärnskada, psykisk ohälsa och barndomstrauma”,” Bristande anknytning och svårighet att reglera känslor” och ”Alkoholkonsumtion samt behov av makt och kontroll”. Resultatet visade att huvudtemana kan vara faktorer som orsakar en ökad risk att individer utövar våld i nära relation. Slutsats: Faktorer som ökar risken att individer utövar våld i nära relation kommer sällan ensamma. För att möjliggöra ett effektivt arbete med våldsutövare är det av stor betydelse för personal inom människovårdande yrken att ha kunskap om dess komplexitet där samverkan mellan olika aktörer är av betydelse. Med fördjupad kunskap om eventuella riskfaktorer får yrkesutövare inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten en bredare förståelse som kan gynna arbetet med våldsutövare. / Background: Domestic violence is a major social problem that exists worldwide. The violence that occurs comes in various forms and has negative consequences for the perpetrator, the victim of violence and for the society. It is of great importance to expand preventive and relapse prevention efforts for perpetrators of violence. Through increased knowledge of risk factors in perpetrators of violence, staff in human care professions can more easily identify the individuals who need care and support. Aim: The aim of the study was to describe factors that may cause an increased risk of individuals practicing domestic violence. Method: A literature review was conducted and a total of 14 scientific articles were analyzed based on Friberg's description of analysis in the chapter "Making a literature review of quantitative and qualitative research". Results: The main themes that emerged during the analysis were "Vulnerability in terms of brain damage, mental illness and childhood trauma", "Lack of attachment and difficulty regulating emotions", "Alcohol consumption and the need for power and control". The results showed that the main themes can be factors that cause an increased risk of individuals practicing domestic violence. Conclusion: Factors that increase the risk of individuals practicing domestic violence rarely occur alone. In order to enable effective work with perpetrators of violence, it is of great importance for staff in human care professions to have knowledge of its complexity. With in-depth knowledge of possible risk factors, professionals in healthcare and social services gain a broader understanding that can benefit work with perpetrators of violence.

SAMMANFATTNING Introduktion Mäns våld mot kvinnor har under lång tid varit ett utbrett samhällsproblem. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att identifiera och erbjuda stöd vid våldsutsatthet. Kunskap om bemötande vid våld i nära relation ökar kvinnors benägenhet att berätta om sin utsatthet.  Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvård hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation.  Metod En litteraturstudie med deskriptiv design och en kvalitativ ansats som grundar sig på tio orginalartiklar. De inkluderade artiklarna var publicerade mellan 2014-2024 och har analyserats tematiskt. Den teoretiska referensramen i arbetet utgörs av Hildegaard Peplaus interaktionsteori. Huvudresultat Resultatet synliggjorde våldsutsatta kvinnors upplevelser av faktorer som varit stödjande respektive hämmande i vårdens bemötande. Syftet besvarades i huvudkategorierna stödjande och hämmande faktorer, vilka innehöll fem respektive fyra underkategorier. Huvudkategorin stödjande faktorer täckte underkategorierna avlastning, tillit, information, samhörighet och tillgänglighet. Huvudkategorin hämmande faktorer täckte underkategorierna hotad integritet, bristande engagemang, diskriminering samt förminskande och skuldbeläggande.  Slutsats De primära resultaten i studien visade att hämmande faktorer har påverkat kvinnors relation till vården negativt och att stödjande faktorer har påverkat relationen positivt, vilket ökat kvinnors möjlighet att ta emot stöd. Kvinnor har genomgående beskrivit att raka frågor, initiativtagande och individanpassat stöd varit framgångsfaktorer i vårdens bemötande. / ABSTRACT Introduction Men's violence against women has long been a widespread social problem. The healthcare system has a responsibility to identify and offer support in cases of intimate partner violence. Knowledge of how to respond to intimate partner violence increases women's inclination to talk about their vulnerability. The aim The purpose of the literature study was to describe experiences of treatment from healthcare in women who were exposed to intimate partner violence. Method A literature study with descriptive design and qualitative approach based on ten original articles. The included articles had been published between 2014 and 2024 and have been analyzed thematically. The theoretical frame of reference in the work is Hildegaard Peplau's interaction theory.  Results The results showed female victims of intimate partner violence's experiences of supporting as well as inhibiting factors, in the treatment from healthcare. The aim was answered in the main categories supporting and inhibiting factors, which contained five, respectively, four subcategories. The main category supporting factors covered the subcategories unburdening, trust, information, affinity and availability. The main category inhibiting factors covered the subcategories threatened integrity, lack of commitment, discrimination, diminishing, and victim blaming. Conclusion The primary results showed that inhibiting factors have negatively affected women's relationship with healthcare and that supporting factors have positively affected the relationship, increasing women's ability to receive support. Throughout, women have described forward questions, taking initiative, and inividualized support as success factors in the treatment from healthcare.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska konsekvenserna av våld i nära relationer förbarn som bevittnar det, samt vilka insatser och stöd som erbjuds till dessa barn.Genomförandet av studien involverade en kvalitativ systematisk litteraturgenomgångdär elva relevanta artiklar valdes för att besvara studiens syfte. Resultaten visar att våld inära relationer är ett bekymmersamt samhällsproblem som har allvarliga konsekvenserför barnen som utsätts för det. Utöver de omedelbara fysiska och emotionella skadornakan barnen också uppleva långsiktiga effekter på sin hälsa, välbefinnande ochlivschanser. Studien pekar på behovet av att förbättra systemprocesser och samarbetemed externa organisationer för att erbjuda ett omfattande stödnätverk för barn ochfamiljer påverkade av våldet. Studiens slutsats betonar behovet av ökad medvetenhetom de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av våld i hemmet för barn. Det ärviktigt att erbjuda tillräckligt stöd för att främja deras välbefinnande och framtidautveckling. Detta kräver en framåtblickande strategi för att förbättra situationen för barnsom bevittnar våld i hemmet.

Protecting children from domestic violence is essential for ensuring their safety and well-being. School nurses are uniquely positioned to identify risks and exposure to domesticviolence through mandatory health examinations without the childrens guardians. This qualitative study with thematic content analysis design explores the role of school nurses inearly detection of domestic violence and their collaboration with social services when violence is identified. Data were collected through five semi-structured interviews with schoolnurses, analyzed using trauma theory and the theory of institutional logics. The results highlight the crucial role of school nurses in childrens lives by identifying and addressing domestic violence. Through regular health check-ups and the use of health surveys, they candetect early domestic violence and provide support, which is critical for childrens safety andwell-being. This study contributes to the discourse on preventive measures and collaborative approaches in safeguarding childrens well-being amidst domestic violence. / Att skydda barn från våld i nära relation är avgörande för att säkerställa deras säkerhet och välbefinnande. Skolsköterskor har en unik position för att identifiera risker och exponering för våld i nära relation genom obligatoriska hälsoundersökningar och att de möter barn utan vårdnadshavare. Denna kvalitativa studie med tematisk innehållsanalysutforskar skolsköterskans roll i tidig upptäckt av våld i hemmet och deras samarbete med socialtjänsten när våld identifieras. Data samlades in genom fem semistruktureradeintervjuer med skolsköterskor, analyserade med hjälp av traumateori och institutionella logiker. Resultaten belyser skolsköterskornas avgörande roll i barns liv genom att identifiera och hantera våld i nära relationer. Genom regelbundna hälsokontroller och användning av hälsoundersökningar kan de upptäcka tidigt våld i hemmet och ge stöd, vilket är avgörande för barns säkerhet och välbefinnande. Denna studie bidrar till diskussionen om förebyggande åtgärder och samarbetsaspekter för att säkerställa barns välbefinnande om våld förekommer.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som drabbar många kvinnor varje år. Detta orsakar stora konsekvenser för deras hälsa och kan även leda till deras död. I distriktssköterskors uppgift ingår att arbeta hälsofrämjande för att lindra lidande, förebygga ohälsa samt att upptäcka våld i nära relation. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktsköterskors erfarenhet av att fråga och agera vid våld i nära relation i mötet med kvinnor i primärvård. Metod: En kvalitativ studie tillämpades med öppna frågor. Vid analysen av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskor saknar tydliga rutiner för att möjliggöra att frågan om våld i nära relation ställs, men att de ändå frågar vid tecken på eller misstanke om våld. De aspekter som skapar en känsla av trygghet för vid dessa svåra möten är stöttning av kollegor och chefer. Essensen av fenomenet byggs upp av tre kategorier: Vad påverkar att fråga eller inte fråga om våld i nära relation; Förutsättningar som möjliggör att frågan ställs samt Att agera efter att frågan ställs. Konklusion: Det behövs tydligare rutiner samt ytterligare kunskap för att möjliggöra för distriktssköterskor att i större omfattning fråga om våld i nära relation. / Background: Intimate partner violence is a global health issue that effects many women and their well-being each year and it can also cause their death. A district nurse’s task is to promote health, prevent suffering and to identify intimate partner violence.  Aim: The purpose of the study was to describe district nurses' experience of asking and acting on intimate partner violence in the meeting with women in primary care.  Method: A qualitative study was applied with open questions. A qualitative content analysis was used in the analysis of the material.  Findings: The result showed that district nurses lack clear routines to enable the question of IPV to be asked, but they do ask when signs of intimate partner violence are present. The aspects that make district nurses feel safe in those difficult meetings are support from colleagues and managers. The essence of the phenomenon is built up by three categories: What affects asking or not asking about intimate partner violence; Conditions that enable the question to be asked and Acting after the question is asked.  Conclusion: Clearer routines and knowledge are needed to enable district nurses to ask more extensively about intimate partner violence.

Våld i nära relation är ett utmanade samhällsproblem och präglas av komplexa känslomässiga relationer. Studiens syfte är att undersöka hur förtroende för och stöd från myndigheter samt privata sociala relationer kan ha påverkat kvinnor som lever eller har levt med våld i nära relation. Syftet berör även hur kvinnorna upplevde våldet och relationen till våldsutövaren. För att uppnå syftet har studien genomförts med kvalitativ metod, genom intervjuer med åtta kvinnor. Empirin har analyserats med hjälp av teorierna Sociala band, Socialt kapital, Livsvärld och system samt Beroende och medberoende. Sammanfattningsvis visade resultatet att stöd från både privata sociala relationer och myndigheter har varit avgörande för kvinnornas situation. Förtroendet som presenteras i resultatet påverkades genomgående av stöd och kunskapsnivån hos både privata sociala relationer och myndigheter. Upplevelserna som fångats upp via intervjuerna har även bidragit med en ingående förståelse av våldet och relationen till våldsutövaren, vilket har format kvinnornas upplevda stöd och förtroende. / Domestic violence is a challenging societal problem and is characterized by complex emotional relationships. The aim of this study is to investigate how trust in and support from authorities as well as private social relationships have influenced women who are or have been living with domestic violence. The purpose also includes how the women experienced the violence and their relationship with the perpetrator. To achieve this aim, the study was conducted using a qualitative method, through interviews with eight women. The empirical data has been analyzed using the theories of Social Bonds, Social Capital, Lifeworld and System, as well as Dependency and Codependency. In summary, the results showed that support from both private social relationships and authorities has been crucial for the women's situations. The trust presented in the results was consistently influenced by the level of support and knowledge of both private social relationships and authorities. The experiences captured through the interviews have also contributed to an in-depth understanding of the violence and the relationship with the perpetrator, which has shaped the women's perceived support and trust.

The purpose of this essay has been to understand the experiences of people who are victims of domestic violence and especially a part of psychological violence called gaslighting. This is to achieve a deeper understanding for the phenomenon and to see if gaslighting can manifest itself in different ways. The qualitative research has been conducted by analyzing life stories through autobiographical literature. The qualitative content analysis was done using the normalisation process as theoretical view, where the concepts of internalisation, isolation and adaptation have been used.  The results of the study show that gaslighting essentially consists of confusing the victim and making them doubt themselves and their world view. It is a process that usually goes on for a long time. The experiences of gaslighting occur in different contexts, but mainly at home behind closed doors. Furthermore, the results show that the gaslighter can use several different methods to create self-doubt. These include crazy-making, silent-treatment, threats to leave the relationship and insults.