Bakgrund: Tidigare forskning har mer fokus på hur familjemedlemmen påverkas när de drabbas av en hjärntumör. Om vilka symtom som uppstår, samt vilka behandlingar och biverkningar som familjemedlemmen kommer att gå igenom under sjukdomsförloppet. Det framkommer även att familjemedlemmen är i stort behov av hjälp från anhöriga, men att fokuset alltid är på familjemedlemmen.  Syftet: Beskriva anhörigas erfarenhet av att vårda sin familjemedlem i hemmet, när familjemedlemmen har drabbats av en hjärntumör.  Metod: Studien bygger på en systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Det identifierades tre olika teman där det framkom hur viktigt det är med stöd och information till anhöriga. Anhöriga fick ge upp mycket av sin fritid och att någon i relationen måste visa sig som den starka. Det framkom att anhöriga fick ta mycket ansvar eftersom att familjemedlemmen inte klarar av att göra någonting i vardagen på grund av biverkningarna. Slutsats: Det var viktigt för anhöriga att fokusera på nutiden och inte framtiden, för att få ut så mycket som möjligt av tiden med familjemedlemmen. Men det var något som var väldigt svårt för de anhöriga, därför är det viktig att dem får det stöd dem behöver. Det framkom att det är viktigt att sjukvården ser helheten och ger ordentlig information och stöd, så möjligheten av att klara av att vårda sin familjemedlem i hemmet ökar.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av demenssjukdom förväntas öka i takt med att populationens livslängd blir allt längre. Demenssjukdomar skapar förändringar i hjärnan som gör att patienterna har svårigheter att samtala, tolka sin verklighet och minnessvårigheter. Vårdpersonalen förväntas ge en god och säker omvårdnad till varje enskild patient. Delaktighet anses vara en grundförutsättning för den personcentrerade vården, där vårdpersonalen har en viktig uppgift i att göra patienterna delaktiga genom att ge vård som är tillrättalagd efter patientens specifika behov. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman och fjorton underteman. Huvudtemana var: Kommunikation – en utmaning för vårdpersonal, Andliga och existentiella frågor – en utmaning för vårdpersonal, Kunskap och erfarenhet bygger bra vårdpersonal, och Den känslomässiga vårdpersonalen. Konklusion: Kommunikationsproblem, tidsbrist och brist på utbildning leder till att vårdpersonalen känner en känsla av otillräcklighet i samband med vården av patienter med demenssjukdom. Vårdpersonalens välbefinnande förbättras genom att de känner stöd från kollegor, chefer och ett öppet arbetsklimat. / Background: The number of people afflicted with dementia is expected to increase due to the longer life expectancy of the population. Dementias create changes in the brain causing the patients to have difficulties speaking, interpreting their reality and remembering. Health professionals are expected to provide each patient with good and safe care. Involvement is considered a prerequisite for the person-centred care, where the nurses have an important task in making the patients involved by providing care personalised after the patients’ specific needs. Aim: The aim was to describe health professionals’ experiences of caring for patients with dementia. Method: A literature review with a qualitative approach based on twelve scientific articles. Results: From the analysis four main themes and fourteen subthemes emerged. The main themes were: Communication – A Challenge for Health Professionals, Spiritual and Existential Questions – A Challenge for Health Professionals, Knowledge and Experience Makes Good Health Professionals, Anxiety of Prioritising and The Emotional Health Professionals. Conclusion: Communication problems, lack of time and lack of education leads to nurses having a feeling of insufficiency regarding their care of patients with dementia. The nurses’ well-being is improved by them feeling supported by colleagues, bosses and an open working climate.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem över hela världen. Enligt World Health Organizations (WHO) dör 800 000 människor årligen av suicid, det motsvarar ungefär 11 suicid per 100 000 invånare. I Sverige sker det ca 1500 suicid per år, vilket motsvarar ca fyra suicid per dag. Efter ett suicidförsök är det vanligt att personer kommer in akut och behöver bli inlagda på en somatisk avdelning för fortsatt vård, det leder till att sjuksköterskor som inte har någon erfarenhet av psykiatrisk vård ofta vårdar suicidnära patienter. Patienter som genomfört ett suicidförsök har både positiva och negativa upplevelser av den vård som bedrivits. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna CINHAL Complete och PsycINFO. Metoden som användes är i enlighet med Friberg (2017). Analysen utfördes genom färgkodning för att kunna identifiera skillnader och likheter i studiernas resultat. Analysen framställdes utifrån ett huvudtema och fem subteman. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med färdigheter, utbildning och kunskap för att kunna vårda suicidnära patienter. I resultatet framkom även att tidsbrist och hög arbetsbelastning påverkade mötet med suicidnära patienter negativt. I mötet med den suicidnära patienten upplevde sjuksköterskan känslor som lidande, rädsla, ilska och medlidande. Det framkom också att vården som bedrivits var främst inriktad på patientens fysiska behov. Diskussion: Sjuksköterskan påvisade olika upplevelser kring bemötandet av den suicidnära patienten. Bemötandet påverkades negativt av diverse faktorer såsom trosuppfattning, brister i vårdsverksamheten och brist på kunskap. I mötet med den suicidnära patienten var det viktigt att sjuksköterskan reglerade sina upplevda känslor för att inte påverka vårdandet av patienten. Resultatet har diskuterats utifrån Phil Barkers tidsvattenmodell, som lyfter vikten av sjuksköterskans förståelse av patientens livshistoria och hjälpa patienten att uppnå en förbättring genom att se patienten ur ett helhetsperspektiv. / Background: Suicide is a public health problem worldwide. According to the World Health Organizations (WHO) 800 000 people die annually from suicide, which corresponds to about 11 suicides per 100 000 inhabitants. There is roughly 1500 suicides in Sweden every year, which corresponds to about four suicides per day. After a suicide attempt, it is common for the person to get admitted as an emergency matter and need to be treated in a somatic ward for a continued care, which leads to nurses who have no experience in psychiatric care often care for suicidal patients. Patients who have performed a suicide attempt have both positive and negative experiences of the provided care. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal patients in somatic care. Method: A literature review based on thirteen scientific articles obtained from the databases CINHAL Complete and PsycINFO was used. The method used is in accordance with Friberg (2017). The analysis was performed by color coding to identify differences and similarities in the results of the studies. The analysis was prepared on the basis of one main theme and five subthemes. Results: Nurses felt that they did not have enough skills, education and knowledge to care for suicidal patients. The results also showed that lack of time and high workload had a negative impact on the meeting with suicidal patients. During the meeting with the suicidal patients, the nurse experienced feelings such as suffering, fear, anger and compassion. It also emerged that the care being performed was mainly focused on the physical needs of the patient. Discussion: Nurses demonstrated different experiences regarding the treatment of the suicidal patient. The response was adversely affected by various factors such as belief, lack of care and lack of knowledge. In the meeting with the suicidal patient, it was important that the nurse regulated her perceived feelings so as not to affect the care. The results have been discussed based on Phil Barker's time-water model which highlights the importance of the nurse's understanding of the patient's life story and help the patient achieve an improvement by seeing the patient from a holistic perspective.

I det patientnära arbetet exponeras sjuksköterskor dagligen för kroppsvätskor. Det medför en risk för överföring av blodburna smittor såsom humant immunbristvirus (HIV), acquired immunodeficiency syndrome (AIDS), hepatit B och hepatit C (HBV och HCV). Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskans vilja att vårda patienter med blodburen smitta skiljer sig från patienter utan en blodburen smitta. Syftet med litteraturöversikten är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans vilja att vårda patienter med blodburen smitta. I litteraturöversikten inkluderas åtta kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. I artikelgranskningen analyseras likheter respektive skillnader enligt Fribergs analysmetod (2017 ss. 141-152). I resultatet identifieras 10 faktorer i 4 kategorier som inverkar på sjuksköterskans vilja att vårda patienter med blodburen. I kategorin Känsla av oro och rädsla att själv bli smittad uttrycker sjuksköterskor en underliggande oro och rädsla av att själv bli smittad. Kategorin Kunskapsnivå, utbildning och yrkeserfarenhet belyser att en hög kunskapsnivå inom området påverkar sjuksköterskans vilja att vårda patienter med blodburen smitta. Kategorin Ålder, civilstatus och familjestatus visar att äldre sjuksköterskor har en större motvilja att vårda denna patientgrupp jämfört med yngre sjuksköterskor. Den sista kategorin, Patientens smittväg och typ av blodburen smitta visar att en del sjuksköterskor har en motvillighet att vårda de patienter som har blivit smittade genom ett intravenöst missbruk. Litteraturöversikten visar att det land sjuksköterskan befinner sig i har en inverkan i deras vilja att vårda patienter med blodburen smitta.

Det finns över 200 miljoner flickor och kvinnor över hela världen som är könsstympade. Migrationen ökar och i vårt mångkulturella samhälle kommer barnmorskor i sitt arbete att möta flickor och kvinnor som är könsstympade. Beroende på vilket land som den könsstympade kvinnan kommer ifrån och vilka traditioner det finns kring gynekologisk vård, graviditet och förlossning, ser det olika ut för hur hon väljer att söka vård. Forskning visar att könsstympade kvinnor upplever bristande kunskap och information vid möte med barnmorskor i vården. Barnmorskor är i stort behov av aktuell information för att kunna ge god och säker vård till kvinnor som blivit utsatta för könsstympning. En målsättning för hälso- och sjukvården är att öka kunskapen om kulturella traditioner som könsstympning och hur det kan påverka vården av kvinnor som barnmorskor möter i sitt arbete. Syftet med studien är att beskriva barnmorskans erfarenhet och kunskap av kvinnlig könsstympning samt upplevelsen av att vårda könsstympade kvinnor. Metoden som har använts är en integrativ systematisk litteraturstudie. Resultatet består av fyra huvudteman, Utbildning och erfarenhet, Okunskap och kunskap, Att vårda könsstympade kvinnor, och Barnmorskans roll. Varje huvudtema består av underrubriker. I diskussionen framkommer det bland annat att barnmorskor ställs inför situationer i mötet med den könsstympade flickan och kvinnan som kräver medicinsk kunskap men också inför etiska och moraliska frågeställningar.

Bakgrund: Idag lever ungefär 780 000 personer med substansmissbruk. Vilket också betyder att patienter som kommer till sjukhus kan ha substansmissbruk, detta gör att sjuksköterskor som jobbar på sjukhus ibland vårdar dessa patienter. För att vårda patienter med substansmissbruk krävs kunskap, medicinsk- och omvårdnadsmässig kunskap. Sjuksköterskans roll i vårdandet är lindra patienters lidande samt identifiera patientens behov. Metod: Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet byggs upp med hjälp av 10 vetenskapliga artiklar. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultat: Fyra teman presenteras: Känsla av etiskt dilemma, Misstro och misstänksamhet, Egna säkerheten samt Känsla av bristande kunskap. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att lita på patienter med substansmissbruk samt att medicinera dessa patienter. Sjuksköterskorna upplever sig osäkra för sin egen säkerhet när de vårdar denna patientgrupp då dessa patienter har tendens att påvisa aggressivt beteende. Sjuksköterskorna upplever att denna osäkerhet och svårighet grundar sig i känsla av bristande kunskap. Konklusion: Sjuksköterskorna är i mer behov av kunskap för att kunna tillgodose en god vård för patienter med substansmissbruk. / Background: Today, approximately 780 000 people live with substance abuse. Which also means that patients who come to hospital may have substance abuse, this means that nurses who work in hospitals sometimes care for these patients. To care for patients with substance abuse requires knowledge, medical- and nursing knowledge. The nurse’s role in care is to alleviate patients suffering and identify the patient’s needs. Method: This study is a literature review with both a qualitative and quantitative method. The result is built up with the help of 10 scientific articles. Aim: To investigate nurses' experience of caring for patients with substance abuse. Findings: Four themes are presented: Sense of ethical dilemma, Distrust and suspicion, Own security and Sense of lack of knowledge. The nurses experience difficulties in trusting patients with substance abuse and in medicating these patients. The nurses feel insecure about their own safety when caring for this patient group as these patients have a tendency to show aggressive behavior. The nurses feel that uncertainty and difficulty is based on a feeling of lack of knowledge. Conclusion: The nurses are in more need of knowledge in order to be able to provide good care for patients with substance abuse.

Bakgrund: Inom vården är psykiatri och somatik något som helst skiljs åt. Trots försök att separera de två, går det inte att undvika att patienter med psykiatriska diagnoser även blir somatiskt sjuka. För sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård, kan vårdandet av patienter med psykiatrisk diagnos bli problematiskt. Orsaken till detta är att det ofta uppstår diskriminering och stigmatisering kring psykiskt sjuka människor. Denna studie kommer att belysa problematiken ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Med hjälp av en integrerad analys har ett resultat formats för att kunna svara på studiens syfte. Resultat: Resultatet visade sig mynna ut i tre kategorier; Svårighet att kommunicera, Rädsla och Brist på kunskap. Slutsats: Ökad tillgång till utbildning inom psykiatri kan minska rädsla och stigmatisering gällande patienter med en psykiatrisk diagnos och därmed öka vårdkvaliteten.

Bakgrund: Allmänsjuksköterskor möter i sitt arbete patienter med psykisk ohälsa, oavsett vilket område de arbetar inom. Patienter med psykisk ohälsa är en stigmatiserad grupp av människor, där sjuksköterskans inställning påverkar hur de bemöter dessa patienter. Syfte: Hur upplever sjuksköterskan det är att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt med både kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra teman; Betydelsen av erfarenhet och kompetens att bemöta psykisk ohälsa, Att kunna möta patienterna, Påfrestande arbetsförhållanden och Brister i organisationen samt rädsla för våld och negativa attityder. Konklusion: Otillräcklig utbildning i kombination med brist av tid, bristande kommunikation och brister i organisationen påverkar sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Palliativ vård kommer beröra majoriteten av människor under livets gång. De flesta kommer vara anhörig till patienter som mottar palliativ vård. Anhöriga belyser samspelet med sjuksköterskor där deras erfarenheter talar för att sjuksköterskor ibland försöker skydda dem från information kring sin närstående. Palliativ vård upplevs påfrestande för patienter och anhöriga vilket ställer krav på sjuksköterskor i yrkesrollen. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kan vägleda kring vårdandet av patienter som mottar palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda palliativt. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie av Evans. Resultat: Sjuksköterskorna erfor tvivel kring sin kompetens samt otillräcklig utbildning kring palliativ vård vilket skapade en känsla av otillräcklighet. Att vårda erfors emotionellt ansträngande. Det behövdes tillvägagångsätt för att klara det emotionella i yrket samt i mötet med patienter och anhöriga. Palliativ vård erfors påfrestande dock även betydelsefullt. Det var av vikt att skapa en medvetenhet i vårdandet samt att skapa en meningsfull vård som främjade vårdrelationen. Slutsats: Sjuksköterskorna önskade mer tid för patienter samt mer utbildning kring palliativ vård. Det efors av vikt att vara engagerad i vårdandet även fast det kunde vara emotionellt påfrestande. Att vårda palliativt var utmanande dock samtidigt meningsfullt. / Background: Palliative care will affect the majority of people during life. Most people will be relatives to patients that will experience palliative care. Relatives describe the interaction with nurses where their experience speaks for that nurses is trying to protect them from information about patients. Palliative care is perceived as stressful for patients and relatives, which set demands on nurses in their professional role. Nurses experience could guide the nursing of patients who are receiving palliative care. Aim: Nurses experiences of nursing in palliative care. Method: A qualitative systematic literature study by Evans. Result: The nurses doubts about their competence and that the education in palliative care is insufficient, which creates feelings of inadequacy. Caring was considered emotionally stressful. Approaches were needed to cope with the emotional in the profession and in meetings with patients and relatives. Palliative care was stressful but was also considered significant. It was important to create awareness and meaningful care that encouraged the caring relationship. Conclusion: Nurses wanted more time and education for the patients about palliative care. It was important to be engaged in caring even though it could be stressful emotionally. Palliative care was challenging yet meaningful.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter med trycksår har olika upplevelser av att leva med trycksår, vårdas med trycksår och faktorer som påverkar patienters delaktighet i det förebyggande och vårdandet av trycksår. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med trycksår. Metod: En allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde brist på resurser, hög arbetsbelastning och tidsbrist som verkar som ett hinder i vårdandet av patienter med trycksår. Bristande kompetens var även befintlig bland sjuksköterskor och patienter vilket även påvisades som ett hinder i vårdandet. Bristande samarbete bland sjuksköterskor och patienter resulterade i en bristfällig följsamhet hos en del patienter vilket även påverkade vårdandet av patienter negativt. Slutligen påvisades även en emotionell påverkan hos en del sjuksköterskor i vårdandet av patienter med trycksår. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde flertal hinder i vårdandet av patienter med trycksår, i och med detta bör riktlinjer, arbetsförhållanden och utbildning kring vården relaterad till trycksår ses över för att möta dessa hinder och säkerställa en mer patientsäker vård. / Background: Previous research shows that patients with pressure ulcers have different experiences of living with pressure ulcers, being cared for with pressure ulcers and factors that affect patients' participation in the prevention and care of pressure ulcers. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences with caring for patients with pressure ulcers. Method: A general literature review where eight qualitative articles and four quantitative articles were analyzed. Results: The results showed that nurses experience a high workload and a lack of time and resources that acts as an obstacle in the care of patients with pressure ulcers. A lack of competence and knowledge was also existing among nurses and patients, which was also shown as an obstacle in caring of patients with pressure ulcers. Lack of cooperation among nurses and patients resulted in a lack of adherence among some patients, which also negatively affected the care of the patients. Finally, an emotional impact was also demonstrated by some nurses in the care of patients with pressure ulcers. Conclusions: It transpired that nurses experience several obstacles in the care of patients with pressure ulcers and as a result, guidelines, working conditions and education regarding pressure ulcer care should be reviewed to meet these obstacles and ensure more patient-safe care.