This essay explores the conversation about female sexual pain in Sweden and in publishedswedish sexual education during a couple of decades in first half of the 20th century. Byexamining all published journals by RFSU (Swedish Association for Sexual Education) duringthe 1930s to the 1950s, the view on pain, how to prevent and relieve it, can be highlighted. In atime when the concept and conversation of sexuality was changning and exploring newgrounds, former hidden or silenced problems were discussed and medicalized. It shows sex andsexuality isn’t always easy. The main perspective to the examination is medicalization andpsychologization, to show how the use of language and perception of pain evolves over timeand which factors are presented as causes to the pain. Women are expected to feel pain duringtheir first intercourse, since the hymen is broken and allows the penis to enter, also initiatingher sexual life. It is not possible to penetrate before the hymen has broken or been removedsurgically. Vaginismus, menstrual pain and other reccuring pains are on the other hand physicalpains explained by phychological reasons. Fear of pregnancy or pain, or former unpleasantsexual experiences involving pain creates cramps that prevent intercourse or even makes itimpossible. In conclusion, the author argues that RFSU psychologizes pain and therefore demedicalizes it as a physical issue, by making physical pain a result of psychological causes andrecommends it should be treated thereafter.

<p><em>Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen. Validering är en outforskad intervention som behöver utvärderas vidare inom området parbehandling. Att erbjuda parbehandling för par där kvinnan har vaginism är utmanande.</em></p> / <p><em>Vaginismus is a sexual problem that occurs in women. In previous evaluated studies it has been regarded as a problem belonging to the woman. The field of science is limited and the knowledge about the role of couple interaction for the maintaining factors of the problem and couple satisfaction is unknown. The aim of the study was to design a couple treatment where the communication skill validation, is learned, investigate if there where an interest for participating, and evaluate if treatment affect relationship satisfaction and individual well-being. The study has a single-subject design where one couple completed the treatment. The result shows that there was a limited interest for participating and no visible effect of the intervention. Validation is an unexplored intervention that needs to be evaluated further in the area of couple treatments. To offer couple treatment for couples where the woman has vaginismus is challenging. </em></p>

Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen. Validering är en outforskad intervention som behöver utvärderas vidare inom området parbehandling. Att erbjuda parbehandling för par där kvinnan har vaginism är utmanande. / Vaginismus is a sexual problem that occurs in women. In previous evaluated studies it has been regarded as a problem belonging to the woman. The field of science is limited and the knowledge about the role of couple interaction for the maintaining factors of the problem and couple satisfaction is unknown. The aim of the study was to design a couple treatment where the communication skill validation, is learned, investigate if there where an interest for participating, and evaluate if treatment affect relationship satisfaction and individual well-being. The study has a single-subject design where one couple completed the treatment. The result shows that there was a limited interest for participating and no visible effect of the intervention. Validation is an unexplored intervention that needs to be evaluated further in the area of couple treatments. To offer couple treatment for couples where the woman has vaginismus is challenging.

The purpose of this study is to examine how women with genital pain experience health care in terms of information, availability, treatment and resources. Through interviews with women with vulvovaginal pain these experiences are further compared to the Swedish guidelines and criteria’s regarding equal health care. Applying critical theories of gender and power to the material enables to examine if discourses of female bodies and diseases affect women’s right to health and health care. The analysis shows that women with genital pain are in general dissatisfied with the quality of the health care given to them. Discourses about women's bodies, pain and diseases contribute to the normalization and elimination of female genital pain in the health care system and in the society as whole. The conclusions are that a more fundamental and accurate effort on gender equality is needed to determine how gender and normative male standards in medicine affect women's access to a satisfactory health care on equal terms.

Enligt forskning har kvinnor en högre rädsla för brott än män. En förklaring är att kvinnors rädsla för sexuella brott ökar rädslan för alla typer av brott. Andra faktorer som har visat sig påverka rädsla för brott är fysisk och psykisk ohälsa. Dessa faktorer och teorin om att kvinnors rädsla för brott påverkas av rädsla för sexuella brott kan innebära att smärtsjukdomar som vulvodyni och vaginism som innebär svår smärta vid penetration och / eller beröring av slidan gör att kvinnor som lider av det kan uppleva en högre rädsla av brottslighet än andra kvinnor. Studiens syfte var att undersöka om vulvodyni har en inverkan på kvinnors rädsla för brott. Deltagarna bestod av 243 kvinnor (medelålder= 24,58, SD= 5,15) med (n=129) och utan (n=114) vulvodyni. Resultaten av studien indikerar att vulvodyni påverkar rädsla för brott och gör kvinnor som lider av den mer rädda för brott än de utan vulvodyni. Kvinnor med vulvodyni har också en högre rädsla för sexualbrott som våldtäkt och sexuella trakasserier. Vulvodyni visar på en unik association till rädsla för brott vid kontroll över andra variabler som tidigare forskning visat samband med rädsla för brott. Rädsla för sexualbrott visar också associationer med rädsla för andra brott hos kvinnor med och utan vulvodyni. Mer forskning om ämnet behövs för att se hur kvinnor med vulvodyni resonerar om sin rädsla för brott. / According to research, women have a higher fear of crime than men. one explanation is that women's fear of sexual offenses increases the fear of all types of crime. Other factors that have been shown to affect fear of crime are physical and mental health. The factors and the theory that women's fear of crime is affected by fear of sexual offenses could mean that pain diseases such as vulvodynia and vaginism that involve severe pain when penetrating and/or touching the vagina make women who suffer from it to have a higher fear of crime than other women. The purpose of the study was to investigate if vulvodynia has an impact on women's fear of crime. The study sample consisted of 243 women (mean age=24,58, SD= 5,15) with (n= 129) and without (n=114) vulvodynia. The results of the study indicate that vulvodynia affects fear of crime and makes women who suffer from it more afraid of crime than those without. Women with vulvodynia also have a higher fear of sexual offenses such as rape and sexual harassment. Vulvodynia also demonstrates having a unique compound to fear of crime proud control for other variables. Fear of sexual crime also shows associates of fear to other types of crimes for women with and without vulvodynia. More research on the subject is needed to see how women with vulvodynia reason about their fear of crime.

Bakgrund: Vulvasmärtor är något som drabbar kvinnor världen över. Den tidigare forskningen pekar tydligt på hur smärtproblematiken påverkar de drabbade kvinnornas livskvalité och vardagsaktiviteter. Denna studie har belyst vardagsaktiviteter för kvinnor med vulvasmärtor utifrån den Biopsykosociala modellen, Model of Human Occupation, Doing, Being, Belonging och Becoming samt Occupational injustice. Modellerna och begreppen belyser flera dimensioner av görandet, hälsan och aktiviteter. Syftet: Var att belysa hur kvinnors erfarenheter av vulvasmärtor påverkar aktiviteter i vardagen. Metod: Genomfördes utifrån en kvalitativ design med en induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer. Insamlat material analyserades i en tematiskanalys. Deltagarna rekryterades genom ett typiskt urval och bestod utav sju kvinnor med vulvasmärta från en ideell förening i Sverige. Resultat: Från intervjuerna presenterades fem olika teman: “Vulvasmärta och socialt utanförskap”, “Utmaningar med samlag”, “Vulvasmärta och dess psykiska konsekvenser”, “Den proaktiva kampen mot vulvasmärta”, “Att förstå och övervinna vulvasmärta”. Slutsats: Påvisade hur mycket vulvasmärtan begränsat kvinnorna och påverkat deras psykiska och sexuella hälsa negativt. Resultatet visade att kvinnorna till stor del blir påverkad i aktiviteter i vardagen. Implikationer: Denna studie indikerar att arbetsterapi är en användbar resurs för att stödja kvinnor med vulvasmärta och främja självständighet och välbefinnande i vardagen. Resultatet bidrar till att utveckla vården och samhällets attityder kring den sexuella hälsan och öppnar upp för vidare diskussion och utveckling gällande stödet för kvinnor med vulvasmärta. / Background: Vulvar pain is something that affects women worldwide. Previous research clearly indicates how the pain problem affects the affected women's quality of life and everyday activities. This study has highlighted everyday activities for women with vulvar pain based on the Biopsychosocial Model, the Model of Human Occupation and Doing, Being, Belonging and Becoming and Occupational injustice. The models and concepts highlight several dimensions of doing, health and activities. Aim: To shed light on how women's experiences of vulvar pain affect activities of daily living. Method: A qualitative design with an inductive approach and semi-structured interviews was used. Collected material was analyzed in a thematic analysis. The participants were recruited through a typical sample and consisted of seven women with vulvar pain from a non-profit association in Sweden. Results: Five themes emerged from the interviews: "Vulvar pain and social exclusion", "Challenges with sexual intercourse", "Vulvar pain and its psychological consequences", "The proactive fight against vulvar pain", "Understanding and overcoming vulvar pain". Conclusion: Demonstrated how much vulvar pain limited women and negatively affected their mental and sexual health. The results showed that women are largely affected in everyday activities. Implications: This study indicates that occupational therapy is a useful resource to support women with vulvar pain and promote independence and well-being in everyday life. The results contribute to the development of health care and societal attitudes towards sexual health and open up for further discussion and development regarding the support of women with vulvar pain.

Syfte: Det saknas kunskap om samband mellan vaginism och bruxism. Syftet med studien var att studera förekomst av orala parafunktioner och bruxism hos kvinnor med vaginism i jämförelse med kvinnor utan vaginism. Studien syftar även till att undersöka eventuella skillnader kring smärta, stress och somatiska besvär mellan grupperna. Metod: En enkätstudie där en modifierad version av DC/TMD axel II, delades ut till patienter som sökt barnmorska. Resultat: Bland de 26 svarande fanns en tendens till ökade dagliga parafunktioner som att pressa tänder under vaken tid, vilket kunde ses i deltagargruppen med vaginism i jämförelse med kontrollgruppen. Smärta som skulle kunna relateras till TMD och parafunktioner var mer frekventa samt mer uttalade i deltagargruppen med vaginism. Deltagargruppen med vaginism hade även en antydan till mer stress, oro samt somatiska besvär.Konklusion: Den viktigaste slutsatsen utifrån utförd studie är att det inte tydligt skiljer sig mellan en grupp individer med vaginism och en kontrollgrupp avseende bruxism. Deltagargruppen med vaginism har en tendens till mer förekommande orala parafunktioner. TMD smärta är mer förekommande i deltagargruppen med vaginism vilket eventuellt kan vara en orsak av ökade parafunktioner. Båda grupperna hade förekomst av psykosociala riskfaktorer för bruxism, dock var de något mer frekventa i experimentgruppen. Det finns ingen tidigare forskning kring sambandet mellan vaginism och bruxism varvid denna studie med endast ett fåtal deltagare skulle kunna ses som en pilotstudie, vilken kan bidra till att öppna upp för interdisciplinär forskning i ämnet. / Aim: There is a lack of knowledge regarding the relationship between vaginismus and bruxism. The purpose of the study was to investigate the occurrence of bruxism and oral parafunctions in women with vaginismus in comparison to women without vaginismus. The study also aimed to investigate possible differences in pain, stress and somatic disorders between the groups.Method: The survey was executed with a modified version of DC/TMD Axis II, and was distributed to patients seeking care from a midwife.Results: Among the 26 respondents, there was a tendency for increased parafunctions, such as clenching teeth during awake time in the vaginismus group of participants. Pain that could be related to TMD and parafunctions were more frequent and more apparent in the group with vaginismus. The group with vaginismus also had a hint of more stress, anxiety and somatic problems.Conclusion: The most important conclusion from the study is that there is no clear difference between a group of individuals with vaginismus and a control group regarding TMD. The group with vaginismus had a tendency of more oral parafunctions. TMD pain is more common in the group with vaginismus, which might be caused by increased parafunctions. Both groups had psychosocial risk factors for bruxism, however, they were somewhat more frequent in the experimental group. There is no previous research on the relationship between vaginismus and bruxism, this study with only a few participants could be seen as a pilot study, which could help open up interdisciplinary research on the subject.