Denna studie undersöker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 för att sedan ställa detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet är att söka svara på om rapporteringen och attityderna följs åt i märkbar riktning för att därav kunna peka på media som opinionsbildare i frågan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret är sällsynt är det intressant att undersöka hur media skildrar det nationellt sett och därav också påverkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg. Detta följs vidare av en diskussion om medierna lyckas presentera en representativ bild av vargen och samtidigt följa pressetiska och demokratiska normer. Studiens resultat pekar på en relativt god spridning i hur medierna framställer vargen samt att attityder till varg i relativt hög grad tenderar att följa samma mönster som medierapporteringen.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt. Istället kommer jag fram till att man måste respektera allt liv. Jag har också undersökt vem det är som ska ta denna moraliska hänsyn och funnit att det är den som har förmågan att skilja på rätt och fel, den moraliska agenten , som ska göra det. Jag går också igenom vad den moraliska agenten har för ansvar. Iden andra delen av uppsatsen tillämpar jag det jag kommit fram till på den svenska vargen och det aktuella problemet med licensjakt. Utifrån det jag kommit fram till i min tidigare analys av djurens moraliska ställning, menar jag att det inte finns någon godtagbar etisk grund för licensjakt på den svenska vargen. Jag tror heller inte att jakten får den avsedda effekten att öka viljan bland vargmotståndarna att leva sida vid sida med vargen.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam.

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem.

<p>Ulf Lundell is one of the most famous songwriters and authors in Sweden. He has written fifteen works of fiction and they’ve all same theme – a lonely man trying to look into his own past life. They are all built on a character, writing from an I-perspective, having a bit of Lundells own biography in there’s personality.</p><p> The aim of his thesis is to find out how Ulf Lundell presents him self in his fictive characters, and will trace the authors development from a psychological point of view. The theoretic starting points are Lacans Freudian concepts “idealego”, “egoideal” and “the superego”, describing the psychological alteration at the author.                   </p><p>The examination contains an analysis of Lundells novels <em>Jack</em>, <em>En varg söker sin flock</em> and <em>Värmen</em>, and throws light on the relationship between the author and his characters, and how it developes and changes with Lundells literary development. In this consideration are narrative theories a basic factor.  </p><p>This work will also try to illustrate what has inspired Lundell in creating his fiction figures, and finally how he creates his own lived life on these literary characters.</p>

Sveriges vargförvaltning som är en del av viltförvaltningen har genom årengenomgått flertalet förändringar. En av de största reformerna genomfördes år 2010då regeringen beslutade att införa så kallade Viltförvaltningsdelegationer vid samtligalänsstyrelser. Trots att syftet med dessa är att nå acceptans och samförståndmisslyckas detta och förvaltningsarbetet består fortfarande av konflikter och måletuppfylles därmed inte. Tidigare forskning gällande Viltförvaltningsdelegationernavisar att jaktsidan är överrepresenterad och att koalitioner som stöder vargjakt ärbetydligt större än de som önskar att bevara den svenska vargstammen.Den här uppsatsen tar avstamp i tidigare studier och undersöker utfallen av deregelförändringar som ägt rum inom svensk vargförvaltning, vilket är det mestkonfliktfyllda området inom viltförvaltningen. Ett skifte gällande vilka aktörer som fårdelta samt vilken instans som beslutar i överklaganden genomfördes 2016 ochformellt har miljöintresset stärkts, detta till följd av en dom från högstaförvaltningsdomstolen. Med hjälp av IAD-ramverket har frågor ställts till textmaterialoch domar har granskats, både från allmän domstol och från Naturvårdsverket somtidigare var överklagandeinstans. Vilka är då utfallen? Uppsatsen visar att reformeninte alls varit till den fördel för vargens varande i Sverige som det formella regelverketger en fingervisning om. En tydlig diskrepans finns mellan Naturvårdsverketsbedömningar (vilka gällde för 2016) och allmän domstols beslut, som gäller idag.Trots att EU:s art- och habitatdirektivet ska beaktas i större utsträckning efterreformen dömer allmän domstol i högre utsträckning till jaktintressets fördel än vadNaturvårdsverket gjorde när de prövande överklaganden.

Betesskador kostar Sveriges skogsbruk stora summor varje år orsakade av älgbland annat. Vargens återkomst och mänsklig jakt har stor påverkan på älgpopulationen och trots en minskad älgstam så visade studier på att betesskadorna var oförändrade och till och med ökade. Studiens syfte var att utreda om man med hjälp av befintlig statistik från älgbetesinventeringar, avskjutningsstatistik för älg samt varginventering bekräfta att betesskadorna borde minskat i områden med vargrevir. Någon statistisk signifikans kunde inte bekräfta att betesskadorna minskade inom vargrevir och en trolig förklaring var stora mellanårsvariationer i älgbetesinventeringen samt för få variabler.Största anledningen till betesskador verkade mera bero på skogsbruket och skogens sammansättning och inte på hur mycket älg det fanns, trots stor predation och jakt så minskade inte betesskadorna.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg.</p><p>Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde.</p><p>Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen.</p><p>I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning.</p><p>Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv.</p><p>Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet. Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden.</p><p>När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen. Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss.</p> / <p>Abstract</p><p>With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves.</p><p>The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo. Both occasions are separated in time and have 14 years in between.</p><p>During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf.</p><p>The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”.</p><p>Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.</p>

Sammanfattning Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg. Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde. Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen. I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning. Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv. Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet. Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden. När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen. Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss. / Abstract With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves. The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo. Both occasions are separated in time and have 14 years in between. During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf. The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”. Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., 2007. / Härtill 5 uppsatser.