Global ETD Search

1	Rätts(o)säkerhet i asylprocessen : – En analys av möjligheten till ny prövning enligt 12 kapitlet 19 § utlänningslagen / Upholding the Rule of Law in the Asylum Procedure : – An Analysis of Chapter 12 Section 19 of the Aliens Act Burén, Alice January 2020 (has links) No description available. verkställighetshinder rättssäkerhet Law Juridik
2	Asylsökande som begår brott i Sverige : vad krävs för att de ska uteslutas och vad händer vid ett avslagsbeslut? Racutanu, Madeleine January 2019 (has links) The topic of asylum seekers committing crimes in their host countries has re- ceived plenty of attention in Swedish media and within the political sphere. Some have expressed that committing crimes in Sweden should lead to an asylum seeker’s application being automatically rejected. Currently Swedish law permits the exclusion of asylum seekers who have committed certain crimes in in Sweden, which leads to the asylum seeker not receiving a residence permit. The thesis aims to establish whether it is legally possible to make exclusion easier and how excluded asylum seekers should be dealt with when they cannot be deported. The analysis uses both the traditional legal method and the com- parative method. The latter method aims to shed light on the similarities and differences between the implementation of the relevant articles in the Qualifi- cation and Return Directives in different member states of the European Union. The thesis particularly focuses on Finland due to its administrative law being very similar to that of Sweden. The results are used to highlight discre- pancies in the implementation of the directives and to point out how Swedish legal practitioners may act in order to be able to exclude more asylum seekers who have committed crimes in Sweden. The essay finds that courts rarely deve- lop their arguments as to why a certain crime motivates exclusion, particularly those crimes concerning refugees. Legal practitioners should therefore clarify when and how they implement the exclusion articles. Additionally, legal practit- ioners tend to exclude asylum seekers eligible for subsidiary protection based on court judgements whereas the law allows exclusion at an earlier stage. The thesis also finds that legal practitioners should look towards case law from ot- her EU member states when determining whether or not a crime is serious. The thesis ultimately finds that Swedish legislation cannot be made more strict if it is to be in accordance with the Qualification Directive. Finally, alternatives to Sweden’s current system of issuing temporary residence permits to foreigners who cannot be deported due to the principle of non-refoulement are also asses- sed. The thesis concludes that current Swedish legislation is generous in terms of issuing residence permits and that the Qualification Directive allows for Sweden to take other measures in order to restrict excluded foreigners’ rights. Asylsökande brott uteslutande utvisning verkställighetshinder tillflyktsland skyddsgrundsdirektivet flyktingkonventionen Law Juridik
3	Rätten till asyl : Konflikten mellan mänskliga rättigheter och verkställighetshinder Mattsson, Johanna, Valdemarsson, Elisabeth January 2018 (has links) Asyl är en mänsklig rättighet och återfinns bland annat i Flyktingkonventionen, vilken är en av många konventioner som Sverige undertecknat och därför är skyldig att följa. Den svenska migrationsrätten regleras i utlänningslagen men också till stor del av internationell rätt. Just nu påverkas även möjligheterna att få uppehållstillstånd av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att utreda skyddsgrunderna i Sverige, möjligheten att utesluta personer från det skyddet samt att utreda under vilka omständigheter verkställighetshinder blir aktuella och vilka påföljder verkställighetshinder får för personer som inte kan utvisas. Asyl kan beviljas på grunderna flykting och alternativt skyddsbehövande. Uteslutande kan göras på grund av grova brott som begåtts utanför Sverige. I de fall ett verkställighetshinder uppstår och utvisning inte kan genomföras kan ett tillfälligt uppehållstillstånd beviljas. Beroende på uppehållstillståndets längd ges utlänningen olika rättigheter i samhället. Migrationsrätt exklusion verkställighetshinder asyl Social Sciences Samhällsvetenskap Law Juridik
4	Verkställighetshinder enligt 12 kap. 19§ UtlL : En studie om den allmänna regleringen och religion som skyddsskäl Mathlouthi, Linda, Jovanovic, Tamara January 2021 (has links) I denna studie undersöks den preliminära bedömningen samt de rättsliga instrument som de migrationsrättsliga myndigheterna har att förhålla sig till gällande 12 kap. 19§ Utlänningslagen (2005:716) (UtlL). I uppsatsen redogörs för olika bestämmelser och krav rörande när verkställighetsbeslut blir gällande. Även asylprocessen redogörs för i uppsatsen, liksom vikten av en trovärdighetsbedömning. Studien syftar till att undersöka den allmänna regleringen i 12 kap. 19§ UtlL, och hur den EU-rättsliga regleringen påverkat denna bestämmelse. Förföljelsegrunden religion analyseras särskilt. Denna grund tar sikte på en utlänning som befinner sig utanför sitt hemland och på grund av sin religion känner en välgrundad fruktan för förföljelse. Religionsgrunden kan även åberopas som en ny omständighet efter att ett av- eller utvisningsbeslut har fattas, vilket kan aktualisera 12 kap. 19§ UtlL. Vid bedömningen måste det finnas en giltig ursäkt till varför omständigheten inte har åberopats tidigare och grunden för hinder mot verkställighet måste beaktas. Grunderna kan vara de som avses i 12 kap. 1-3§§ samt 4 kap. 1 och 2§§ UtlL, som samtliga behandlas i denna studie. Kriterierna tydliggöras genom en analys av rättspraxis. Studien avslutas med en diskussion om hur skyddsändamålet uppnås samt hur stor vägledning domarna egentligen ger. verkställighetshinder asylprövning 12 kap. 19§ UtlL Law Juridik
5	Staters förhållningssätt till Human Security i teori och praktik : En jämförande fallstudie om kriterierna för verkställighetshinder till Syrien hos Sveriges och Norges migrationsverk Sjöholm, Cecilia January 2013 (has links) Den här uppsatsen handlar om staters förhållningssätt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security används som referensobjekt i policydokument från Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos ländernas kriterier för verkställighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod är en jämförande fallstudie där verkställighetshinder och utvalda policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och ställningstaganden används kvalitativ textanalys. Fallstudien visar att båda länderna ser sig själva som föregångsländer inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvägagångsätt för verkställighetshinder till Syrien. Sveriges hinder innefattar fler kriterier än att endast hänvisa till individen som referensobjekt. Norge hänvisar främst till risken för kränkning av Europakonventionens artikel 3 medan Sverige hänvisar till konfliktens intensitet, spridning och kontroll av territorium som ett hot mot individen. Slutsatsen är att båda länderna har stora likheter i sitt förhållningssätt till human security i teorin. I praktiken är dock skillnaderna större. Norge hänvisar främst till individen emedan Sveriges verkställighetshinder snarare vilar på andra kriterier. Human security narrow school freedom from fear migrationsverk UDI Syrien verkställighetshinder Political Science Statsvetenskap
6	Verkställighetshinder på grund av religiös eller politisk uppfattning och kravet på giltig ursäkt Stenmark, Mikaela January 2021 (has links) Syftet med denna uppsats har varit att klargöra vad som krävs för att få en ny prövning när det uppstår verkställighetshinder. Fokus har varit politiska och religiösa verkställighetshinder. Vidare har också utretts om det finns undantag från kravet på giltig ursäkt. Därutöver har beviskrav och genuinitet lyfts i uppsatsen. Detta eftersom det är relevanta frågor vid asylskäl som uppstått utanför hemlandet. Den metod som använts har varit den rättsdogmatiska metoden. Resultatet har visat att det inte alltid krävs en giltig ursäkt för att få en ny prövning. Detta ifall det finns risk för skyddsgrundande behandling. Dessutom finns det inga tidsgränser för när en ny omständighet ska anföras. Utredningen har också visat att ändrade förhållanden i sökandens hemland kan ge en ny prövning. verkställighetshinder sur place giltig ursäkt politisk uppfattning religiös uppfattning Law Juridik
7	Verkställighetshinder : Hur verkställighetshinder beaktas i asylprocessen före respektive efter lagakraftvunnet beslut Hassan, Ayman, Anton, Söderlund January 2024 (has links) Asylsökande är en utsatt grupp som kommer till Sverige på grund av ett behov av skydd. Varför individerna är särskilt utsatta kan variera, men det beror ofta på konfliktförhållanden och hot mot enskild i hemlandet. Personerna migrerar i nöd för att bevara sina mänskliga rättigheter. Ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan meddelas om individen inte når upp till kraven för skydd. Om det uppstår nya omständigheter kan beslutet i vissa fall inte verkställas. Uppsatsens syfte är att klargöra hur reglerna om verkställighetshinder tillämpas inom asylrätten vid avvisning- eller utvisning samt efter lagakraftvunnet beslut. Syftet uppfylls genom en rättsdogmatisk metod som innebär en analys av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin för att utreda och fastställa gällande rätt. Utöver utlänningslagen (2005:716) behandlas internationell rätt och EU-rätt. Resultatet av undersökningen visar att utlänningslagen delvis är bristfällig och i behov av en revidering för att bevara de mänskliga rättigheterna. Verkställighetshinder nya omständigheter giltig ursäkt utredningsansvaret 12 kap. 1-3 §§ UtlL 12 kap. 18-19 §§ UtlL Law Juridik
8	Förvar och rätten till frihet för brottsutvisade utlänningar Fauvrelle, Marc Robert January 2018 (has links) Under Swedish law, an alien convicted of an offence punishable by imprisonment may be sentenced to deportation if there is reason to assume that the alien will reoffend, or if the offence is so serious that the alien should not be permitted to stay. Upon release, the alien may be held in immigration detention for the purpose of enforcing the deportation order. While detention is generally subject to maximum time limits, criminal deportees face indefinite detention. This exceptional treatment raises questions about the proper purpose of immigration detention and respect for the right to liberty. This paper investigates and critically analyses the Swedish regulatory framework for the detention of criminal deportees from a human rights perspective. It reveals how the alien’s criminal record and assumptions about the risk for reoffending play adecisive role both in the decision to detain and the length of detention. The right to liberty, which protects the individual against illegal and arbitrary detention, does not prohibit the use of immigration detention for crime prevention purposes, provided it is subsidiary to the primary purpose of enforcing the deportation order. Administrative detention is, however, arguably an inappropriate tool for the prevention of crime. Moreover, the Swedish legislation lacks a coherent and satisfactory basis. A thorough enquiry into the use of immigration detention as a crime prevention measure is necessary, to analyse data on the detention of criminal deportees and examine how criminal law measures could be more appropriately used to counter serious threats to public order, without unnecessary encroachment on the right to liberty. Förvar frihetsberövande rätten till frihet utlänning utvisning brott verkställighetshinder mänskliga rättigheter rättssäkerhet brottsförebyggande utlänningslagen återvändandedirekti- vet Europakonventionen ICCPR rättighetsstadgan EU-rätt folkrätt. Law Juridik
9	Verkställighetshinder i utlänningslagen : En studie om reglering och Migrationsöverdomstolens tillämpning av verkställighetshinder som stadgas i 12 kap. utlänningslagen Al-Ameri, Wahab, Al Zaybak, Haitham January 2020 (has links) Some expulsion decisions cannot be executed due to the existence of deportation impediments, which in this case means that foreigners are in a legal limbo in such a way that they have neither the right to stay nor the opportunity to leave Sweden. The regulation of deportation impediments is found in Aliens Act (2005:716), but it is the application of these regulations that determine how specific cases are assessed, why it is highly relevant to study said cases. The essay deals with political, practical and medical impediments, found in Chapter 12 of the Aliens Act, in order to establish the applicable law, and by analyzing ten court cases from the Migration Court of Appeal, study how the court assesses the Swedish Migration Agency's application of these legal barriers. The provisions being studied are chapter 12 1-3 §§ Aliens Act, concerning political impediments, chapter 12 18 § Aliens Act, concerning practical and medical impediments, and also chapter 12 19 § Aliens act which establishes the possibility of a new trial in a case. The applicable law is established through a legal dogmatic method, and the legal cases from the Migration Court of Appeal are analyzed using a legal sociological method. The study concludes that political impediments are weighed heaviest in comparison to medical and practical impediments, due to the latter two not being derived from international conventions or instruments as opposed to political impediments. Furthermore, it is easier to present evidence when invoking political impediments, as evidentiary requirements are set lower than those for practical and medical impediments. At the same time the individual has an opportunity to be granted a new trial if he or she invokes a new condition that concerns political impediments, while a new trial cannot be granted if the individual invokes medical or practical impediments. The provisions concerning practical and medical impediments should therefore be developed or amended in such a way that they are adapted to the circumstances that may arise in these cases. It is also concluded that the Swedish Migration Agency's investigation and interpretation of these impediments must be more comprehensive. It must be adapted to the conditions referred to in the case, due to the application of these provisions being complex and requiring the Swedish Migration Agency's staff to be well trained and accurate in each individual case. Migration Court of Appeal Swedish Migration Agency law legal limbo leave Sweden refugee Refugee Convention verkställighetshinder utlänningslagen 12 kap. wahab al-ameri Offentlig Rätt Södertörns högskola migrationsöverdomstolen migrationsdomstolen migrationsverket asylsökande migrationsrätt svensk migrationsrätt juridik wahab flykting Kandidatuppsats återvändande uppehållstillstånd Haitham Al Zaybak (2005:716) juridiskt limbo flyktingkonventionen Genèvekonventionen Law Juridik

Search results