Multiple view geometry is the foundation of an important class of computer vision techniques for simultaneous recovery of camera motion and scene structure from a set of images. There are numerous important applications in this area. Examples include video post-production, scene reconstruction, registration, surveillance, tracking, and segmentation. In video post-production, which is the topic being addressed in this dissertation, computer analysis of the motion of the camera can replace the currently used manual methods for correctly aligning an artificially inserted object in a scene. However, existing single view methods typically require multiple vanishing points, and therefore would fail when only one vanishing point is available. In addition, current multiple view techniques, making use of either epipolar geometry or trifocal tensor, do not exploit fully the properties of constant or known camera motion. Finally, there does not exist a general solution to the problem of synchronization of N video sequences of distinct general scenes captured by cameras undergoing similar ego-motions, which is the necessary step for video post-production among different input videos. This dissertation proposes several advancements that overcome these limitations. These advancements are used to develop an efficient framework for video analysis and post-production in multiple cameras. In the first part of the dissertation, the novel inter-image constraints are introduced that are particularly useful for scenes where minimal information is available. This result extends the current state-of-the-art in single view geometry techniques to situations where only one vanishing point is available. The property of constant or known camera motion is also described in this dissertation for applications such as calibration of a network of cameras in video surveillance systems, and Euclidean reconstruction from turn-table image sequences in the presence of zoom and focus. We then propose a new framework for the estimation and alignment of camera motions, including both simple (panning, tracking and zooming) and complex (e.g. hand-held) camera motions. Accuracy of these results is demonstrated by applying our approach to video post-production applications such as video cut-and-paste and shadow synthesis. As realistic image-based rendering problems, these applications require extreme accuracy in the estimation of camera geometry, the position and the orientation of the light source, and the photometric properties of the resulting cast shadows. In each case, the theoretical results are fully supported and illustrated by both numerical simulations and thorough experimentation on real data.

Virtual Reality (VR) and Augmented Reality (AR) Head Mounted Display (HMD) or Head Worn Display (HWD) technology represents low-cost, wide Field of Regard (FOR), deployable systems when compared to traditional simulation facilities. However, given current technological limitations, HWD flight simulator implementations provide a limited effective Field of View (eFOV) far narrower than the normal human 200[degrees] horizontal and 135[degrees] vertical FOV. Developing a HWD with such a wide FOV is expensive but can increase the aviator's visual stimulus, perception, sense of presence and overall training effectiveness. This research and experimentation test this proposition by manipulating the eFOV of experienced pilots in a flight simulator while measuring their reflexive motor response and task performance. Reflexive motor responses are categorized as information, importance and effort behaviors. Performance metrics taken include runway alignment error (RAE) and vertical track error (VTE). Results indicated a significant and systematic change in visual scan pattern, head movement and flight control performance as the eFOV was sequentially decreased. As FOV decreased, the average visual scan pattern changed to focus less on out-the-window (OTW) and more on the instruments inside the cockpit. The head range of movement significantly increased below 80[degrees] horizontal x 54[degrees] vertical eFOV as well as significantly decreasing runway alignment and vertical track performance, which occurred below 120[degrees] horizontal x 81[degrees] vertical eFOV.

In remote or teleoperational tasks involving humans and robots, various aspects of the remote display system may greatly influence the individual's interactions with the teleoperated entity. This dissertation examined various configurations of display systems on several measures of operator performance, physiological states, and perceptions of the task. Display configurations included altering the camera placement (attached to the robot or placed overhead), screen orientation (horizontal or vertical), and screen size (small or large). Performance was measured in terms of specific task goals, accuracies, strategies, and completion times. Physiological state was assessed through physiological markers of arousal, specifically heart rate and skin conductance. Operator perception of the task was measured with a self-reported perception of workload and frustration. Scale model live simulation was used to create a task driven environment to test the display configurations. Screen size influenced performance on complex tasks in mixed ways. Participants using a small screen exhibited better problem solving strategies in a complex driving task. However, participants using the large screen exhibited better driving precision when the task required continual attention. These findings have value in design decisions for teleoperated interfaces where the advantages and disadvantages of screen size must be considered carefully. Orientation of the visual information seems to have much less impact on the operator than the source of the information, though it was an important factor of the display system when taken together with screen size and camera view. Results show strong influence of camera placement on many of the performance variables. Interestingly, the participants rated a higher frustration in the overhead condition, but not a higher task load, indicating that while they realized that the task was frustrating and perhaps they could have done better, they did not recognize the task as overloading. This was the case even though they took longer to complete the task and experienced more errors related to turning in the overhead camera condition. This finding may indicate a potential danger for systems in which the operator is expected to recognize when he or she is being overloaded. This type of performance decrease due to added frames of reference may be too subtle to register in the operator's self awareness

Ray tracing is a graphical technique that provides realistic simulation of light sources and complex lighting effects within three-dimensional scenes, but it is a time-consuming process that requires a tremendous amount of compute power. In order to reduce the number of calculations required to render an image, many different algorithms and techniques have been developed. One such development is the use of tree-like data structures to partition space for quick traversal when finding intersection points between rays and primitives. Even with this technique, ray-primitive intersection for large datasets is still the bottleneck for ray tracing. This thesis proposes the use of a specific spatial data structure, the K-D tree, for faster ray casting of primary rays and enables a ray-triangle culling technique that compliments view frustum and backface culling. The proposed method traverses the entire tree structure to mark nodes to be inactive if it is outside of the view frustum and skipped if the triangle is a backface. In addition, a ray frustum is calculated to test the spatial coherency of the primary ray. The combination of these optimizations reduces the average number of intersection tests per ray from 98% to 99%, depending on the data size.

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar endast 23% respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill skapa oss en uppfattning om hur läsförståelsen utformar sig i årskurserna 1-3. Studiens frågeställningar är: “Vilka strategier använder lärare i sin undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3?” och “Hur kan lärares undervisning förstås utifrån läsundervisningsmodeller?”. Först presenteras läsförståelse och lärarens undervisning i förhållande till styrdokument och hur läsundervisningen ser ut i skolan idag. Därefter redovisas tidigare forskning kring studiens område och efter detta presenteras de tre modellerna (SVR, RT och Snows modell) som ligger till grund för analysen av studiens empiri. Observationer genomfördes på 3 lärare och intervjuer genomfördes med nio lärare. Empirin sammanställdes och analyserades fram till ett analysschema och teman kunde sedan skapas. Med dessa teman gjordes sedan en analys och även en diskussion där empirin kopplas till tidigare forskning. Analysen visar att lärarna använder sig av en variation av läsförståelsemodellerna och en framträdande strategi är användningen av bildstöd. Resultatet av studien visar att lärarna lägger fokus på anpassningar, motivation och socialisering, dessa är nyckelfaktorerna till Snows modell. Detta möjliggör att eleverna lyckas med sin läsförståelse. Till slut framförs didaktiska implikationer med eventuellt nya fortsatta forskningsfrågor.

Communication is central to all teaching, not least to enable the conditions for a democratic education. This study therefore aims to focus on the discursive shifts in how children and educators are positioned in preschool curricula (Skolverket, 1998; 2018) regarding communicative contexts. Discourse analysis makes it possible to express the changes, continuities, and possible shifts in power relations. This becomes particularly relevant when we are facing a possible editing of the curriculum, which is expected to bring changes in preschool (Regeringskansliet, 2023). From a contemporary historical perspective, it is therefore relevant to present how the view of communication and children's rights is communicated in the curricula.    By examining power relations and how they appear in the different curricula, this contributes to creating insight into how expectations of preschool teachers' professional practice are performed. Power relations affects the view of communication and children's democratic opportunities for influence.    An important difference between the two curricula is that the one from 1998 is more open to the interpreters of the educators, while the one from 2018 is goal-oriented and defines what the educators are expected to do. The older curriculum focuses on care and children's knowledge development, while the newer curriculum is more focused on children's opportunities to express themselves and gain influence. In the 1998 curriculum, the child appears as an active learning subject with ability to independently seek knowledge, while in the 2018 curriculum, the child appears as a subject which the educator leads forward and is responsible for. / Kommunikation är centralt för all undervisning och inte minst för att möjliggöra förutsättningar för en demokratisk utbildning. Denna studie ämnar därför fokusera på de diskursiva skiftningarna i hur barn och pedagoger positioneras i förskolans läroplaner (Skolverket, 1998; 2018) avseende kommunikativa sammanhang. Diskursanalysen möjliggör att synliggöra förändringar, kontinuiteter och eventuella skiften i maktrelationerna. Detta blir särskilt relevant när vi står inför en eventuell editering av läroplanen vilket förväntas medföra förändringar i verksamheten (Regeringskansliet, 2023). Ur ett nutidshistoriskt perspektiv är det därför relevant att presentera hur synen på kommunikation och barns rättigheter att kommuniceras i läroplanerna. Genom att kritiskt granska maktrelationer och hur de framträder i de olika läroplanerna, bidrar detta till att skapa insyn på hur förväntningar på förskollärarnas yrkesutövning. Genom att kritiskt granska maktrelationer påverkar synen på kommunikationen och barns demokratiska möjligheter till inflytande. En viktig skillnad mellan de två läroplanerna är att den från 1998 är mer fri och öppen för pedagogernas tolkning, medan den från 2018 är mer målinriktad och definierar vad pedagogerna förväntas göra. Den äldre läroplanen fokuserar på omsorg och barns kunskapsutveckling medan den nyare är mer inriktad på barns möjligheter att utrycka sig och få inflytande. I 1998 års läroplan framstår barnet som ett aktivt lärandesubjekt med förmågan att självständigt söka kunskap, medan i 2018 års läroplan framstår barnet som ett subjekt vilket pedagogen leder framåt och har ansvar för.

Wide-field photometry is prone to various degradations, such as atmospheric ex- tinction, varying point spread functions, and aliasing in addition to classical noise sources such as photon, sky background, readout, and thermal noise. While space- borne observations do not suer from atmospheric eects, varying star images over a large sensor and aliasing may seriously impede good results. A measure of the achievable precision of ground-based dierential photometry with the prototype photometer for the BRITE satellite mission is reported, using real sky observa- tions. The data were obtained with the photometer attached to a paramount tracking platform, using the Image Reduction and Analysis Facility Software (IRAF) image reduction and analysis methods as well as the author's own Matlab Code. Special emphasis is placed on the analysis of varying apertures for vary- ing point spread functions, which shows that the accuracy can be improved by taking into account the statistics for each star instead of using a xed aperture. In addition a function is dened, which describes the expected error in terms of instrumental magnitudes, taking into account Poisson distributed noise and mag- nitude independent noise, mainly aliasing. This function is then t to observed data in a two-dimensional least squares sense, providing a calculated aliasing error of 7 millimagnitudes. This function is furthermore rewritten in terms of the stan- dard magnitude B. A maximum magnitude can then be determined for a certain precision, which shows that the Bright Target Explorer (BRITE) can reach a pho- tometric error of 1 millimagnitude for stars with magnitude B &lt; 3:5, assuming the worst case duty cycle of 15 minutes. / <p>Validerat; 20110211 (anonymous)</p>

Syftet med studien var att undersöka röstinmatningens potential som skrivverktyg för elever i skrivsvårigheter i en stöttande skrivmiljö där stöd för skrivstrategier ges. En fråga ställdes om hur de två skrivmetoderna röstinmatning respektive tangentbord skulle påverka skrivande av faktatext. Skrivandets komplexitet beskrevs utifrån teorin ’The Simple View of Writing’. Studien utformades som en fallstudie av fyra fall som valdes utifrån låga resultat på avkodningstest och lärares bedömning av att skrivsvårigheter förelåg. Två elever gick i årskurs 4 och två i årskurs 5 och varje individ producerade, med stöd av en planeringsmall, tre faktatexter med röstinmatning och tre med tangentbord. Kvalitativ datainsamling i form av observationer och intervjuer kombinerades med kvantitativ analys av elevtexterna. Resultatet visade att röstinmatning inte gav generellt längre eller mer korrekta texter i dessa fall, vilket ansågs bero på den höga kognitiva belastning som den komplexa skrivprocessen innebar. Skrivstrategin ansågs mer framgångsrik.

Studiens syfte är att undersöka om kartläggningsmaterialet LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 3. I studien har sekundärdata för en elevgrupp på drygt 50 elever som genomfört kartläggningsmaterialet LegiLexi följts under treårstid. Sekundärdata från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3 har också samlats in. Elevgruppen har gjort LegiLexi i årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Data har samlats från samtliga tre årskurser i form av poäng från samtliga deltest som eleverna genomfört i LegiLexi. Dessa testresultat har sedan redovisats i tre multipla linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i årskurs 3. Resultaten i studien visar även att 19% respektive 23% av eleverna i årskurs 3 inte klarade läsförståelseprovet för nationella proven. Majoriteten av dessa elever har inte haft något specialpedagogiskt stöd under årskurs 2. Detta visar att baserat på deras resultat på nationella proven har en liten grupp elever inte fått stöd för sina lässvårigheter i årskurs 2.Det är av största vikt att svensk skola systematiskt arbetar med något tillförlitligt kartläggningsmaterial utöver det som Skolverket har gjort obligatoriskt. Om skolan ska ge rätt stöd i rätt tid, bör det vara betydligt tidigare än i slutet av årskurs 3 då nationella proven sammanställs. Att arbeta systematiskt med ett tillförlitligt kartläggningsmaterial är viktigt för att skolan ska kunna sätta in specialpedagogiska insatser för rätt elever och så tidigt som möjligt. Studien visar att LegiLexi kan användas som ett kartläggningsmaterial för att identifiera elever tidigt i skolan som är i behov av specialpedagogiskt stöd/anpassningar. Att tidigt identifiera elevers svårigheter och att sätta in specialpedagogiskt stöd kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och förhindra skolmisslyckanden.