Den här studien har undersökt kunskapsöverföring i syftet att skapa en större förståelse för hur organisationer och medlemmar av virtuella team kan tänkas agera för att stimulera denna process. Ämnet är relevant då allt fler företag idag verkar globalt och utnyttjar möjligheten att genom teknologi låta sina anställda samarbeta såväl internt som mot kunder via globalt sammansatta, virtuella team. Studien fokuserar i relation till kunskapsöverföring på begreppen samhörighet, social identitet, förtroende och motivation samt hur dessa påverkar kunskapsöverföringen inom virtuella arbetsgrupper. Detta sker framför allt genom att undersöka och analysera hur medlemmar inom dessa arbetsgrupper upplever att faktorerna påverkar möjligheten till effektiv kunskapsöverföring. Studien är kvalitativ och bygger på en abduktiv ansats, där empiri har samlats in via intervjuer genom personer från olika organisationer och virtuella team. Resultatet visar att personer verksamma inom virtuella team upplever att de faktorer som undersökts påverkar samt samverkar i förhållande till kunskapsöverföring.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur teamledare försökt möjliggöra för bibehållandet av effektivitet i team vid de abrupta förändringar som covid-19-pandemin och virtuellt hemifrån-arbete har inneburit för organisationer, specifikt en tjänsteproducerande och säljande organisation. Med utgångspunkt i teamledarens roll ämnar studien finna nyckelfaktorer samt kartlägga effektiva teamledare och deras virtuella arbetsprocess genom förändringen. Tidigare forskning kring virtuella team och virtuellt ledarskap finns det gott om, men att med kort varsel och på obestämd tid förlägga hela eller delar av en organisation virtuellt, som dessutom möts av omfattande samhälleliga förändringar är däremot ett outforskat område som studien ämnar att bidra med kunskap till. Studien, som är av kvalitativ typ, tog form genom grundad teori och genomfördes med semistrukturerade intervjuer som sedan låg till grund för det teoretiska arbetet. I studiens resultat​ identifieras vikten av individanpassning som informanterna beskriver i sina upplevelser. På grund av den rådande samhällssituationen som covid-19-pandemin bidragit med visar studien på hur teamledarna har fått individanpassa en rad andra olika förhållningssätt som inte hade förekommit om hemifrån-arbetet under rådande situation varit ett faktum. Teamledarna har även stött på behovet att ytterligare individanpassa feedback och coaching för varje teammedlems arbete och prestation, detta i relation till varje persons unika behov som till stor del påverkas av den privata situationen. Studiens slutsats bygger på en anpassning utifrån skiftande behov och ett axlande av fler arbetsrelaterade uppgifter hos teamledaren, som i annat fall hade hanterats av andra delar av organisationen. Vikten av god sammanhållning och en öppen och ärlig kommunikationsform visade sig också vara grunden till samtliga teamledares gynnsamma resultat vad gäller effektivt virtuellt arbete i den plötsliga omställning som gjorts. Nyckelord: Covid-19, effektiva team, hemifrån-arbete, situationsanpassat ledarskap, teamledare, virtuella team

Det ökade användandet av virtualitet inom multikulturella team är ett fenomen som de senaste åren har studerats i större takt med ökandet av de samhällsförändringar som världen upplever. Trots det virtuella arbetslivets utbredning finns det fortfarande få kvalitativa studier om globala virtuella teams förmåga och hantering av kulturell mångfald. Denna studie bidrar därför med ett intresseväckande och nytt sätt till att undersöka effektiviteten i globala virtuella team där ledarskap, kommunikation och nationell kultur är variabler som tas hänsyn till. Utifrån semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från ett anonymt företag visar studiens resultat ett samband mellan ledarskapet och kommunikationens möjligheter till att påverka ett teams effektivitet. Kommunikationens innehåll visar sig även väga mer än frekvensen av kommunikation. Vidare konstateras det att en tydlig ledare med kunskap om den multikulturella spridningen är ytterligare förutsättningar för effektiviteten.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om virtuella team, genom att undersöka medarbetares och ledares upplevelser av att arbeta inom sådana team. Uppsatsens resultat förväntas kunna bidra till en ökad kunskap om virtuella team som verkar inom samma tidszon samt hur tillit och kommunikation förhåller sig inom virtuella team. Uppsatsen innefattar nio semistrukturerade intervjuer som genomförts med både ledare och medarbetare för att besvara frågeställningarna och genom det uppnå syftet. Att skapa en stark tillit mellan individerna i ett virtuellt team är det som anses svårast. Resultatet visade dock att virtuella team i dagens arbetsmiljö inte har samma problematik som de tidigare haft. Slutsatsen som drogs var att under premissen att virtuella team arbetar inom samma tidszon så påverkas arbetet inte i någon större utsträckning. / The aim of the study is to contribute with knowledge about virtual teams by investigating co-workers and leaders’ perception of working in such teams. Nine semi-structured interviews with co-workers and leaders were made in this qualitative case study. In line with previous studies, the result reveals that creating trust is considered the most difficult for the individuals within virtual teams. Virtual teams in today's working environment do not have the same problems as they used to have. It was concluded that if virtual teams work within the same time zone, the work is not affected to a great extent.

Studien undersöker utmaningar inom arbetsteam efter en övergång till virtuella arbetsteam inom mediebranschen. Vidare undersöker studien vilka effekter en omställning till virtuella team kan få på arbetsprocesser, arbetsteam och anställda. Studien syftar till att öka förståelsen för hur en övergång från traditionella arbetssätt till virtuella arbetssätt inom mediebranschen påverkar arbetsprocesser samt anställda inom dessa arbetsteam. Studien har genomförts med en induktiv ansats med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Det empiriska materialet för studien utgörs av tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från fyra svenska företag verksamma inom mediebranschen. Respondenterna arbetar som grafisk designer, produktionsledare, web content producer, user experience designer, service designer samt kundansvarig. Resultatet visar att övergången till digitala arbetssätt och virtuella team i varierande grad påverkat arbetsprocesser, arbetsteam samt individer verksamma inom dessa. Mer specifikt visar resultatet att effekter och utmaningar av varierande grad återfanns inom kommunikation, samarbete i arbetsprocesser samt effektiviteten i arbetsprocessen. Resultatet visar också att den virtuella arbetsmiljön påverkat gränserna mellan det professionella och det privata livet, arbetsmotivation samt psykosociala aspekter.

In an increasingly digital world, virtual work becomes more common every year. Additionally, virtual work has suddenly become the reality for a large part of the world’s population due to the coronavirus pandemic. Therefore, a study on virtual teamwork is currently of high relevance. The purpose of this study is to gain a deeper understanding and provide knowledge on enablers and constraints for communication, collaboration and belongingness in virtual teams as well as ICTs impact on the virtual teamwork. The study has a phenomenological research design with a qualitative approach. Empirical data has been collected by studying three transnational, virtual teams by conducting six semi-structured individual interviews. The sample was selected through a strategic selection. A thematic analysis has been conducted to compile and analyze the data, which thereafter has been set in relation to the theoretical framework of the study. The enablers found in the results were flexibility and availability for communication, clearly defined roles, high level of both task- and relationship based communication as well as depth of relationships, trust and shared understanding for collaboration, and responsibility, seeing into team members homes and virtual social team activities for belongingness. Additionally, ICTs were found as a main enabler for all themes. The identified constraints were time dispersion for all three themes, as well as virtuality as a whole. Additionally misunderstandings was identified for collaboration and lack of natural and spontaneous social conversation for belongingness. Furthermore, the findings implicate that ICTs with characteristics of richer type in relation to media richness are preferred most of the time to enable a better virtual work climate regards to communication, collaboration and belongingness. However, some criteria for media richness cannot be fully utilized in virtual teams due to time dispersion. Lastly, findings implicate that the choice of ICT based on previous experience, rather than linked to suitability, might hinder an optimal model of ICT usage for a well-functioning virtual team. / I en allt mer digitaliserad värld blir virtuellt arbete vanligare varje år. Virtuellt arbete har dessutom hastigt blivit verklighet för en stor del av världens befolkning på grund av coronapandemin. Därför är en studie om virtuellt teamarbete av hög relevans i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och ge kunskap om möjliggörare och begränsningar för kommunikation, samarbete och tillhörighet i virtuella team samt ICTs inverkan på virtuellt teamarbete. Studien har en fenomenologisk forskningsdesign med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirisk data har samlats in genom att studera tre transnationella, virtuella team genom genomförandet av sex semi-strukturerade, individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut genom ett strategiskt urval. En tematisk analys har genomförts för att sammanställa och analysera data, som sedan satts i förhållande till det teoretiska ramverket för studien. De möjliggörande faktorer som hittades i resultaten var flexibilitet och tillgänglighet för kommunikation, tydligt definierade roller, hög nivå av både uppgifts- och relationsbaserad kommunikation och relationsdjup, förtroende och delad förståelse för samarbete, samt ansvar, att få en inblick i teammedlemmarnas hem och virtuella sociala teamaktiviteter för tillhörighet. Dessutom identifierades ICT som en övergripande möjliggörare. De identifierade begränsningarna var tidsskillnader för alla tre teman samt virtualitet i helhet. Utöver detta var missförstånd identifierat för samarbete och brist på naturlig och spontan social interaktion för tillhörighet. Dessutom visar resultaten på att ICTs med egenskaper av rikare typ i förhållande till media richness oftast föredras för att möjliggöra ett bättre virtuellt arbetsklimat när det gäller kommunikation, samarbete och tillhörighet. Vissa kriterier för media richness kan dock inte utnyttjas fullt ut i virtuella team på grund av tidsskillnader. Slutligen visar studiens resultat på att val av ICT baserat på tidigare erfarenhet, snarare än kopplat till lämplighet, kan hindra en optimal modell för användning av ICT för ett väl fungerande virtuellt team.

Syftet med studien har varit att undersöka projektledares upplevelse av kommunikationen i virtuella projekt inom IT-branschen. Datainsamling genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt nio projektledare. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Av resultatet framgår att projekten inom IT-branschen till stor del är virtuella och att kommunikationen mellan projektdeltagarna och även mot beställare till stor del sker virtuellt. Den formen av kommunikation har både för- och nackdelar, men för att för att underlätta det för deltagarna att kommunicera virtuellt är ett fysiskt första möte essentiellt för en effektiv kommunikationsmiljö. Ett sådant möte har inte bara fördelen av att deltagarna lär känna varandra, och därför får det lättare att sedan kommunicera virtuellt, utan det är också ett bra tillfälle att se till att alla deltagare får en gemensam målbild och för att skapa en känsla av grupptillhörighet (s.k. teambuilding). Medan virtuella möten har fördelen att de ofta är mer effektiva och tar mindre resurser i anspråk, har de nackdelen av att kommunikationen många gånger begränsas till text och tal, medan det är svårare att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk. Samtidigt är text och tal de viktigaste kommunikationsformerna, men det finns med språket alltid en risk för misstag vid tolkningar. Studiens främsta upptäckt är att dålig kommunikation har sin orsak i misstolkningar av information. För att råda bot på detta finns tekniker med kontroll av att informationen nått fram, vilka bör användas för att säkerställa en effektiv kommunikation. / The purpose of the study has been to investigate project managers' experiences of communication in virtual projects in the IT industry. Data collection was conducted through qualitative semi-structured interviews with a total of nine project managers. The collected material has been analyzed using thematic analysis. The results show that projects in the IT industry are largely virtual and that communication between the project members and also towards clients is largely virtual. This form of communication has both advantages and disadvantages, but in order to facilitate virtual communication, a physical first meeting is essential for an effective communication environment. A physical meeting has not only the benefit of the participants getting to know each other, and therefore makes it easier to communicate virtually, but it is also a good opportunity to ensure that all participants share a common goal and to create a sense of group belonging (socalled team building). While virtual meetings often have the advantage of being more efficient and consume less resources, they have the disadvantage of difficulties to read facial expressions and body language. The communication is often limited to text and speech. On the other hand, text and speech are the most important forms of communication, but with textual and oral language there is always a risk of misinterpretation. The study's main finding is that poor communication has its cause in misinterpretation of information. In order to counteract this, there are techniques to verify that the information has been obtained, which should be used to ensure effective communication.

Covid-19 is a virus that has been rapidly spreading throughout the entire world from the start of 2020 and continued even during 2021. In a little bit over a year Sweden had more than one million confirmed cases of Covid-19. This virus has caused companies to start working remotely, by distance, to minimize the spread of the virus, which has forced employees and managers to adapt to the new way of working. The quick change to working remotely, in virtual teams, can cause challenges that require managers to adapt or change their leadership to effectively handle the transition. In this study, the purpose is to examine leadership and how managers experience the way of managing by distance. This study will also seek an understanding of which challenges and changes in the leadership that are the main consequences and also how managers have changed their way of working with motivation, communication and monitoring during remote work. To conduct the study a qualitative research method has been applied where only one company has been studied to get a deeper understanding of this phenomenon and to collect data ten semi-structured interviews were conducted and six questionnaires were sent. The company in this study is anonymous, which means that when the company is mentioned it will be by a fictitious name. The findings showed that the leadership’s main challenges were the social distance, the lack of natural encounters, the sensitive conversations and to see employees’ well-being as well as their body language. Based on the empirical evidence, the focus of motivation was perceived to be more focused on maintaining relationships and to look after the employees' health and well-being. It seems that the communication has increased in view of regular meetings and reconciliations, but also to maintain the social contact. The reconciliations are used to create an overview, not to micromanage or exercise control but instead the managers rely on trust and competence. Their leadership also seems to have become more present and more engaged with the employees. Finally, this study concludes that some aspects that managers perceive as important in their leadership are reinforced when working remotely. These are for example communication, to be present and building relationships. Additionally, there are also aspects that are not as important (development) at the same time as new aspects (well-being) are highlighted more during leadership by distance. / Covid-19 är ett virus som har haft en snabb spridning över hela världen från början av 2020 och fortsättningsvis även under 2021. Inom lite mer än ett år hade Sverige mer än en miljon bekräftade fall av Covid-19. Viruset har gjort att företag behövt börja arbeta hemifrån för att minska smittspridning, vilket tvingat medarbetare och chefer att ställa om till det nya arbetssättet och virtuella team. Att arbeta på distans kan medföra några utmaningar som ställer krav på chefer att anpassa eller förändra sitt ledarskap för att effektivt hantera omställningen. I denna studie är syftet att undersöka ledarskap och hur chefer upplever att det är att leda på distans. Studien söker även efter en förståelse för vilka utmaningar och förändringar i ledarskapet som är de huvudsakliga konsekvenserna och även hur chefer förändrat sitt sätt att arbeta med motivation, kommunikation och översyn under distansarbetet. För att genomföra studien har en kvalitativ forskningsmetod applicerats där endast ett företag har undersökts för att få en djupare förståelse för fenomenet och för att samla in data har tio semistrukturerade intervjuer genomförts och sex frågeformulär skickats. Företaget i denna studie är anonymt, vilket betyder att när företaget nämns är det med ett fiktivt namn. Resultatet visade att ledarskapets främsta utmaningar var den sociala distansen, avsaknandet av naturliga möten, känsliga samtal och att se medarbetarnas välmående samt deras kroppsspråk. Utifrån respondenterna uppfattades motivationens fokus vara mer inriktat på att vårda relationer och även att se över medarbetarnas hälsa samt välmående. Det verkar som att kommunikationen har ökat med tanke på de regelbundna mötena och avstämningarna men också för att den sociala kontakten ska bibehållas. Avstämningarna används för att få en överblick, de använder sig inte av mikromanagement för att utöva kontroll utan istället förlitar sig cheferna på förtroende och medarbetares kompetens. Ledarskapet verkar ha blivit mer närvarande med ökad delaktighet med medarbetarna. Avslutningsvis drar denna studie slutsatsen att några aspekter som chefer upplever som viktiga i deras ledarskap förstärks under distansarbete. Dessa är exempelvis kommunikation, att vara närvarande samt bygga relationer. Vidare finns det även aspekter som inte är lika viktiga (utveckling) samtidigt som nya aspekter (välmående) lyfts mer vid ledarskap på distans.

Bakgrund Under år 2020 drabbades världen av Covid-19-pandemin. Många företag fick i och med detta rekommendationer att arbeta på distans (FHM, 2020). Detta har inneburit att team har övergått till att bli virtuella team och kontorsarbete har övergått till att bli distansarbete. Chefers ledarskap sattes nu inför utmaningar att kunna hantera den nya situationen och att utöva ledarskap på distans. Situationen har gjort att cheferna fått ändra sitt ledarskap till att likna ett situationsanpassat ledarskap. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur en chefs ledarskap har förändrats med tiden, men främst förändringar som uppstått när Covid-19 drabbade världen. Studien undersöker hur ledare utövar sitt ledarskap i virtuella team på distans. Den har även belyst medarbetarnas syn på förändringen i chefens ledarskap. I studien har företrädesvis frågor ställts om ledarskapets förändring när det gäller: Hur övergång, kommunikation och samspel förändrats i ledarskapet i det virtuella teamet. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes med nio olika chefer från olika företag och branscher. Enkäterna utfördes av 32 medarbetare för att komplettera intervjuerna. Resultat Utifrån det empiriska resultatet kunde studiens författare se att övergången till distansarbete har varit väldigt olika för cheferna. Cheferna hade fått göra en anpassning i sitt ledarskap efter situationen de befann sig i. Cheferna hade alla satts på prov i sitt ledarskap för att anpassa sig efter den nya situationen och miljön, det som främst var skillnaden som cheferna upplevde är kontakten till sina medarbetare. Slutsatser Sammanfattningsvis har ledarskapet varit mer stödjande än styrande. Eftersom alla organisationer ser olika ut har de stått inför olika utmaningar beroende på deras situation. Studien visar på att ett mer stödjande beteende använts generellt. Det har vid några tillfällen visat sig att en styrande ledarstil har varit användbar men det går inte att säga vilken ledarstil som är bäst anpassad för team som går över till virtuella team under en pandemi eftersom alla organisationer står inför olika situationer och utmaningar. / Background In 2020, the world was affected by the COVID-19-pandemic. As a result, many companies were recommended to work remotely (FHM, 2020). This has meant that teams have transitioned to becoming virtual teams and office work has transitioned to teleworking. Managers' leadership has faced challenges in being able to handle the new situation and to exercise leadership remotely. The situation has led managers to change their leadership to resemble situational leadership. Purpose The purpose of the study is to create an understanding of how a manager's leadership has changed over time, but mainly changes that occurred when Covid-19 hit the world. The study examines how leaders exercise their leadership in virtual teams at a distance. It has also highlighted employees' views on the change in the manager's leadership. Method The study is based on a qualitative method with interviews and surveys. The interviews were conducted with nine different managers from different companies and industries. The surveys were conducted by 32 employees to complete the interviews. Result Based on the empirical results, the researchers were able to see to the study that the transition to teleworking has been very different for managers. The managers had had to adapt their leadership to the situation they were in. The managers had all been put to the test in their leadership to adapt to the new situation and the environment, which was mainly the difference that the managers experienced is the contact with their employees. Conclusions In conclusion, leadership has been more supportive than governing. Because all organizations look different, they have faced different challenges depending on their situation. The study shows that more supportive behaviour has been used in general. It has been shown on a few occasions that a governing leadership style has been useful, but it is not possible to say which leadership style is best suited for teams that transition to virtual teams during a pandemic because all organizations face different situations and challenges.

Since the end of 2019 the world have been struck by the virus Covid-19 which have resulted in adjustments around the world such as working from home. Now it’s been over a year since the pandemic started and companies around the world are now wondering what to expect when the restrictions of working home dissolves. The aim of this study is to investigate how managers at the international company Parker Hannifin operating in the manufacturing industry have experienced the conversion of being a leader to become an E-leader due to Covid-19. We also want to investigate which possibilities and limitations managers experience with leading virtual teams. The aim is also to capture their thoughts of what’s important to bring to the future when it comes to continue leading virtual teams. To answer these questions inspiration was found about leadership and E-leadership, leading virtual teams, work-life balance, communication and teleworking. The empirical material in this qualitative study was collected through semi-structured interviews because the purpose of this study was to catch the experiences but also leave room for the respondents to tell more stories about the phenomenon in the interviews. The result shows that our respondents have experienced the conversion into becoming an E- leader easier than they thought. It also shows some disadvantages regarding increased virtual meetings and lack of spontaneous social interactions due to Covid-19. This comes with some challenges for the E-leader to face in the future. In the result some advantages appear such as more effective communication and cooperation. Furthermore, some complements are added into the E-leadership that is necessary to lead virtual teams such as soft values. Our study also discusses that a transformative and situation-based leadership is to prefer in times like these during Covid-19.