The work place is becoming more flexible and an increasing number of employees report to a leader in another location or country. The borders between different countries, work places and cultures are diminished to a greater extent than before. Working from a distance means new opportunities in terms of competence development, flexibility in working hours, tasks and resources, a larger platform for various career opportunities and an expanded network. The purpose with this study is to examine how leaders can create a successful virtual team and motivate remotely. The qualitative study is carried out through interviews with leaders and employees within Nielsen Nordic. The result shows that the distance leader needs to be clear in terms of communication, responsibilities and expectations and allow the employees to “lead themselves”. The leader should encourage knowledge sharing and interaction in the team. Regular physical meetings are crucial for creating good relationships and effective cooperation. To create a motivated team the leader should e.g. involve the employees in decisions, work with feedback and understand the individual motivational factors. / Arbetsplatsen blir i högre utsträckning mer flexibel och fler och fler har en chef på annan ort eller i annat land. Gränserna mellan olika länder, arbetsplatser och kulturer suddas ut i större utsträckning än tidigare. Att arbeta på distans innebär bl.a. nya möjligheter vad gäller kompetensutveckling, större flexibilitet i arbetstid, arbetsuppgifter och resurser, en större plattform för olika karriärmöjligheter och ett utvidgat nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer kan skapa ett framgångsrikt virtuellt team och motivera på distans. Studien är kvalitativ och har utförts genom intervjuer med chefer och medarbetare på Nielsen i Norden. Resultatet visar att distanschefen måste vara tydlig vad gäller kommunikation, ansvar och förväntningar samt till stor del låta medarbetarna ”leda sig själva”. Chefen bör även uppmuntra kunskapsutbyte och interaktion i teamet. Regelbundna fysiska möten är avgörande för att skapa en god relation och ett effektivt samarbete. För att skapa ett motiverat team bör cheferna bl.a. involvera medarbetarna i beslut, arbeta mycket med feedback samt sätta sig in i medarbetarnas individuella drivkrafter. / Kristina Solbreck

I början av år 2020 blev världen medveten om viruset covid-19 som orsakade en pandemi. Människor och företag har behövt anpassa sig till följd av den rådande situationen för att minska smittspridningen vilket har gjort att anställda tvingats till att arbeta på distans. Tidigare forskning har visat att det finns utmaningar att arbeta med agila metoder på distans där team eller delar av team arbetar distribuerat. Dock berör dessa forskningar till största del agila utvecklingsprojekt där IT-företag är verksamma globalt. Denna studie har undersökt hur arbetet bedrivs på distans där alla teammedlemmar arbetar distribuerat till följd av andra orsaker än att mjukvaruutvecklingen sker globalt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda som ingår i teams upplever arbetet med agila utvecklingsprojekt som bedrivs på distans till följd av rådande pandemi. Därför har följande två frågeställningar formulerats “På vilka sätt upplever anställda som ingår i teams att interaktionen gentemot kollegor fungerar under den rådande pandemin?” och “Hur upplever anställda att arbetet på distans fungerar när de arbetar distribuerat till följd av covid-19?”. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med mjukvaruutvecklare som arbetar med Scrum inom ett medelstort IT-företag beläget i västra Sverige. Majoriteten av respondenterna har ingått i samma teams under flera år och har därför en bra relation till sina kollegor. Resultatet visade att arbetet med agila utvecklingsprojekt som bedrivs på distans till följd av pandemin har fungerat bra. Respondenterna har inte upplevt några svårigheter med att överföra Scrum till distans vilket kan bero på att de arbetat inom samma teams en längre tid. För att kunna utföra arbetet krävs det interaktion och kommunikation, något som respondenterna upplever som väl fungerande även på distans. Dock har den informella kommunikationen inte kunnat ersättas fullt ut av digitala verktyg, något som tidigare forskning lyft fram som en begränsning när team arbetar distribuerat. / At the beginning of 2020, the world became aware of the covid-19 virus that caused a pandemic. People and companies have had to adapt as a result of the current situation in order to reduce the spread of the virus, which has forced employees to work remotely. Previous research has shown that there are challenges in working with agile methods remotely where teams or parts of teams work distributed. However, these researches largely concern agile software development projects in which IT companies operate globally. This study has examined how the work is conducted remotely where all team members work distributed as a result of other reasons than the global software development. The purpose of this study has been to investigate how employees who are part of teams experience the work with agile development projects that are conducted remotely as a result of the current pandemic. Therefore, the following two research questions have been formulated as “In what ways do employees who are part of teams feel that the interaction with colleagues works during the current pandemic?” and “How do employees feel that remote work functions when they work distributed as a result of covid-19?”. To investigate this, eight semi-structured interviews were conducted with software developers working with Scrum within a medium-sized IT company located in western Sweden. The majority of the respondents have been part of the same team for several years and therefore have a good relationship with their colleagues. The results showed that the work with agile development projects conducted remotely as a result of the pandemic has functioned well. The respondents have not experienced any difficulties intransferring Scrum in regards to distance work, which could depend on the fact that they have worked within the same team for a long period of time. In order to be able to perform the job, both interaction and communication are required, something that the respondents experienceas working well even remotely. However, informal communication has not been able to be fully replaced by digital tools, something that previous research highlights as a limitation when teams work distributed.

The COVID-19 pandemic has ensued a wave of work teams making the shift from the office to working entirely virtually. At the centre of this shift are the people. The people are at the heart of any team, and thus this thesis sets out to create a greater understanding of how the leaders and members of three project teams have fared with the shift from working collocated toovirtually. Three interviews consisting of one leader and two team members were conducted per team, totalling nine interviews. The empirical findings were analyzed through the lens of a theoretical framework with a focus on uncovering why, how, and what implications the effects of virtuality have on various team processes. The results show that most challenges pertain to the increased autonomy of team members created by using ICT, and that the role of leadership has been heavily affected with a clear preference for task-focused leadership with relationshipand trust-building not being deemed critical. Multiple team processes have all been affected to a greater or lesser extent, with team members finding themselves having to deal with new requirements being imposed on them as part of the shared leadership that is taking form. / COVID-19 pandemin har lett till att flera teams har gjort övergången från att arbeta på kontor till att arbeta helt virtuellt. I centrum för detta skifte är människorna. Människorna är kärnan i alla team, och därför avser denna uppsats att skapa en större förståelse för hur ledarna och medlemmarna i tre projektgrupper har påverkats av denna övergång från samlokalisering till virtuellt arbete. Totalt utfördes nio stycken intervjuer, tre per team som i sin tur bestod av en ledare och två medlemmar. De empiriska resultaten analyserades genom en teoretisk ram med fokus på att avslöja varför, hur och vilka konsekvenser effekterna av virtualitet har haft på olika teamprocesser. Resultaten visar att de flesta utmaningar är relaterade till den ökade autonomin hos medlemmarna som skapats genom användningen av IKT. Ledarskapets roll har påverkats kraftigt där en tydlig preferens för uppgiftsfokuserat ledarskap har utkristalliserat sig, med relations- och förtroendeskapande inte av hög prioritet. Flera teamprocesser har påverkats i större eller mindre utsträckning, i synnerhet de krav som ställs på medlemmarna som en del av det delade ledarskapet som tar form.

Bakgrund: En av vår tids största omställningar är digitaliseringen. Den digitala innovationen har varit avgörande och öppnat möjligheter för kommunikation och samarbete hos företag runt om i världen. Virtuella team har kommit att blivit en stor del av dagens arbetssituation. Digitaliseringen har skapat större utmaningar för ledare att engagera och motivera medarbetare. För att främja varje individs begåvning, kreativa idéer, drivkraft samt prestationer finns det ett ramverk, kallat performance management som främjar denna typ av arbetskraft. En viktig aspekt av performance management anses även vara “lärande”. Så långt det är praktiskt möjligt bör lärande och arbete integreras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka digitaliseringens påverkan på digitalt teamledarskap, arbete med performance management samt organisatoriskt lärande. Metod: Studien använder både kvalitativ och kvantitativ data men har främst ett kvalitativt fokus där en multipel fallstudie hos fyra företag gjorde det möjligt att uppnå syftet. I uppsatsen benämns dem som Företag A, B, C och D. Det genomfördes en triangulering som bestod av intervjuer med personer i ledande positioner, en enkätundersökning med medarbetare på samtliga företag samt insamling av dokumentation från företagen och deras hemsidor. Slutsats: I undersökningen har Företag A, B, C och D blivit exempel på hur digitaliseringens påverkan sett ut för olika företag och branscher vad gäller digitalt teamledarskap, arbete med performance management samt organisatoriskt lärande. Studien visar att digitaliseringen i stor utsträckning har påverkat det digitala teamledarskapet. Däremot var digitaliseringens påverkan vad gäller arbetet med performance management inte särskilt påtaglig då samtliga företag arbetar med digitala verktyg och system sedan innan. Vad gäller organisatoriskt lärande visar studien slutligen att digitaliseringen haft en inverkan på processen att bli en lärande organisation. / Background: One of the biggest changes of our time is digitalization. Digital innovation has been crucial and opened opportunities for communication and collaboration with companies around the world. Virtual teams have become a big part of today's work situation. Digitalization has created greater challenges for leaders to engage and motivate employees. To promote each individual's talent, creative ideas, driving force and performance, there is a framework, called performance management, that promotes this type of labor. An important aspect of performance management is also considered to be “learning”. As far as is practically possible, learning and work should be integrated. Purpose: The purpose of the study is to investigate the impact of digitalization on digital team leadership, performance management and organizational learning. Method: The study uses both qualitative and quantitative data but mainly has a qualitative focus where a multiple case study at four companies made it possible to achieve the purpose. In the thesis, they are referred to as Company A, B, C and D. There, a triangulation was carried out which consisted of interviews with people in leading positions, an employee survey at all companies was implemented and collection of documentation from the companies and their websites. Conclusion: In the survey, Company A, B, C and D have become examples of how the impact of digitalization looked for different companies and industries in terms of digital team leadership, work with performance management and organizational learning. The study showed that digitalization has greatly affected digital team leadership. On the other hand, the impact of digitalization in terms of work with performance management was not very significant as all companies have been working with digital tools and systems before. In terms of organizational learning, the study finally shows that digitalization has had an impact on the process of becoming a learning organization.

A flexible working environment in the form of teleworking is becoming more common among both managers and employees, where the office of the future should consist of flexibility. The digital capabilities that have increased in recent years, such as cloud services, other powerful software and accessibility to the Internet, can be seen as some of the crucial factors that have made this feasible. This creates opportunities as it provides access to work materials, whether they are in the office or elsewhere. Given the increased distance work, this study finds a reason to explore functionality and the use of digital tools. For this, the study should be able to serve as a guideline in, for example, operations in their distance work. The study has applied a qualitative approach together with a deductive approach. First, theory was collected and after that linked to the phenomena that are of interest to the study and then the empirical collection was collected by means of open interviews. These interviews have been analyzed to find recurring themes and categories, which have been the base of the study and its associated theory. The five themes that emerged during analyzes were the following: teleworking, leadership, digital tools, functionality in digital tools, future functionality in digital tools. The study shows that the needs have changed over the past decade, which has increased the interest in the functionality of the digital tools. What is evident from all respondents is that the IT industry is one step ahead in this development. The major challenge lies in recreating the physical space, where the study shows that the digital tools cannot yet satisfy the wishes of the interviewed mid-level managers. / En flexibel arbetsmiljö i form av distansarbete, blir allt mer vanlig både bland chefer och medarbetare, där framtidens kontor bör bestå av flexibilitet. De digitala möjligheterna som ökat på senare år, så som molntjänster, andra kraftfulla mjukvaror och tillgänglighet till internet, kan ses som några av de avgörande faktorer som gjort detta genomförbart. Detta öppnar upp för möjligheter då det ger tillgång till arbetsmaterial oavsett om de befinner sig på kontoret eller på annan plats. Med tanke på det ökade distansarbetet finner denna studie en anledning till att utforska funktionalitet samt användningen av de digitala verktygen. För detta skall studien kunna fungera som en vägledning för exempelvis verksamheter i sitt distansarbete. Studien har tillämpat ett kvalitativt angreppsätt tillsammans med en deduktiv ansats. Först samlades teori in kopplat till fenomenen som är intressanta för studien och därefter genomfördes insamling av empirin med hjälp av öppna intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats för att finna återkommande teman och kategorier, som sedan varit grunden för studien och dess tillhörande teori. De fem teman som har framkommit under analysen var följande: distansarbete, ledarskap, digitala verktyg, funktionalitet i digitala verktyg, framtidens funktionalitet i digitala verktyg. Studien visar att behoven har förändrats det senaste decenniet jämfört med tidigare forskning, något som har gjort att intresset för funktionaliteten i de digitala verktygen har ökat. Vad som framgår hos samtliga respondenter är att IT-branschen ligger steget före i denna utveckling. Den stora utmaningen ligger i att återskapa det fysiska rummet, där det av studien framkommer att de digitala verktygen ännu inte kan tillfredsställa de önskemål som finns hos de intervjuade mellancheferna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka motivation inom virtuella arbetsmiljöer. Vidaresyftar studien även till att jämföra skillnader mellan olika generationer gällande motivation ivirtuella arbetsmiljöer.Metod: I denna studie har en kvantitativ metod applicerats med hjälp av enwebbenkätundersökning. Studien är hypotetisk-deduktiv där hypoteser härleds från denteoretiska referensramen. Den data som samlats in består av 84 svar, vilka bearbetades iprogrammet SPSS där oberoende t-test och medelvärdesanalys genomfördes.Resultat & slutsats: Av de motivationsfaktorer som studerats motiveras den äldregenerationen av flexibilitet och självstyre och bra ledarskap, samt delvis av teknologiskbekvämlighet. Den yngre generationen motiveras av flexibilitet och självstyre, teknologiskbekvämlighet och bra ledarskap, samt ledarskap kopplat till social närvaro. Studien har ävenfunnit att de faktorer som leder till motivation, också kan leda till amotivation inom virtuellaarbetsmiljöer om de hanteras oaktsamt.Bidrag: Studiens praktiska bidrag är en ökad förståelse för olika generationers motivationhos medarbetare inom virtuella arbetsmiljöer, vilket kan underlätta ledararbete ochHR-processer. Studiens teoretiska bidrag ger framför allt en indikation på motivationsfaktoreroch amotivationsfaktorer inom virtuella arbetsmiljöer genom de teoretiska modeller somutvecklats. Vidare bidrar studien även med teoretiska förslag på nya perspektiv på Herzbergstvåfaktorteori och Hawthornestudien. / Aim: The purpose of the study is to investigate motivation in virtual work environments.Furthermore, the study also aims to compare differences between different generationsregarding motivation in virtual work environments.Method: In this study, a quantitative method has been applied using a web based survey. Thestudy is hypothetical-deductive where hypotheses are derived from the theoreticalframework. The data collected consists of 84 responses, which were processed in the programSPSS where independent t-tests and mean value analyses were performed.Results and conclusions: The older generation was found to be motivated by flexibility andself-management and good leadership, as well as in part by technological comfort. Theyounger generation is motivated by flexibility and self-management, technological comfortand good leadership, as well as leadership linked to social presence. The study additionallyfound that the factors which lead to motivation also can lead to amotivation in virtual workenvironments if they are handled negligently.Contribution: The study's practical contribution is an increased understanding of differentgenerations' motivation among employees in virtual work environments, which can facilitateleadership work and HR processes. The study's theoretical contribution primarily provides anindication of motivational factors and amotivational factors within virtual work environmentsthrough the theoretical models that were developed. Furthermore, the study also contributeswith theoretical proposals for new perspectives on Herzberg's two-factor theory and theHawthorne study.