Bakgrund Under år 2020 drabbades världen av Covid-19-pandemin. Många företag fick i och med detta rekommendationer att arbeta på distans (FHM, 2020). Detta har inneburit att team har övergått till att bli virtuella team och kontorsarbete har övergått till att bli distansarbete. Chefers ledarskap sattes nu inför utmaningar att kunna hantera den nya situationen och att utöva ledarskap på distans. Situationen har gjort att cheferna fått ändra sitt ledarskap till att likna ett situationsanpassat ledarskap. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur en chefs ledarskap har förändrats med tiden, men främst förändringar som uppstått när Covid-19 drabbade världen. Studien undersöker hur ledare utövar sitt ledarskap i virtuella team på distans. Den har även belyst medarbetarnas syn på förändringen i chefens ledarskap. I studien har företrädesvis frågor ställts om ledarskapets förändring när det gäller: Hur övergång, kommunikation och samspel förändrats i ledarskapet i det virtuella teamet. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes med nio olika chefer från olika företag och branscher. Enkäterna utfördes av 32 medarbetare för att komplettera intervjuerna. Resultat Utifrån det empiriska resultatet kunde studiens författare se att övergången till distansarbete har varit väldigt olika för cheferna. Cheferna hade fått göra en anpassning i sitt ledarskap efter situationen de befann sig i. Cheferna hade alla satts på prov i sitt ledarskap för att anpassa sig efter den nya situationen och miljön, det som främst var skillnaden som cheferna upplevde är kontakten till sina medarbetare. Slutsatser Sammanfattningsvis har ledarskapet varit mer stödjande än styrande. Eftersom alla organisationer ser olika ut har de stått inför olika utmaningar beroende på deras situation. Studien visar på att ett mer stödjande beteende använts generellt. Det har vid några tillfällen visat sig att en styrande ledarstil har varit användbar men det går inte att säga vilken ledarstil som är bäst anpassad för team som går över till virtuella team under en pandemi eftersom alla organisationer står inför olika situationer och utmaningar. / Background In 2020, the world was affected by the COVID-19-pandemic. As a result, many companies were recommended to work remotely (FHM, 2020). This has meant that teams have transitioned to becoming virtual teams and office work has transitioned to teleworking. Managers' leadership has faced challenges in being able to handle the new situation and to exercise leadership remotely. The situation has led managers to change their leadership to resemble situational leadership. Purpose The purpose of the study is to create an understanding of how a manager's leadership has changed over time, but mainly changes that occurred when Covid-19 hit the world. The study examines how leaders exercise their leadership in virtual teams at a distance. It has also highlighted employees' views on the change in the manager's leadership. Method The study is based on a qualitative method with interviews and surveys. The interviews were conducted with nine different managers from different companies and industries. The surveys were conducted by 32 employees to complete the interviews. Result Based on the empirical results, the researchers were able to see to the study that the transition to teleworking has been very different for managers. The managers had had to adapt their leadership to the situation they were in. The managers had all been put to the test in their leadership to adapt to the new situation and the environment, which was mainly the difference that the managers experienced is the contact with their employees. Conclusions In conclusion, leadership has been more supportive than governing. Because all organizations look different, they have faced different challenges depending on their situation. The study shows that more supportive behaviour has been used in general. It has been shown on a few occasions that a governing leadership style has been useful, but it is not possible to say which leadership style is best suited for teams that transition to virtual teams during a pandemic because all organizations face different situations and challenges.

Since the end of 2019 the world have been struck by the virus Covid-19 which have resulted in adjustments around the world such as working from home. Now it’s been over a year since the pandemic started and companies around the world are now wondering what to expect when the restrictions of working home dissolves. The aim of this study is to investigate how managers at the international company Parker Hannifin operating in the manufacturing industry have experienced the conversion of being a leader to become an E-leader due to Covid-19. We also want to investigate which possibilities and limitations managers experience with leading virtual teams. The aim is also to capture their thoughts of what’s important to bring to the future when it comes to continue leading virtual teams. To answer these questions inspiration was found about leadership and E-leadership, leading virtual teams, work-life balance, communication and teleworking. The empirical material in this qualitative study was collected through semi-structured interviews because the purpose of this study was to catch the experiences but also leave room for the respondents to tell more stories about the phenomenon in the interviews. The result shows that our respondents have experienced the conversion into becoming an E- leader easier than they thought. It also shows some disadvantages regarding increased virtual meetings and lack of spontaneous social interactions due to Covid-19. This comes with some challenges for the E-leader to face in the future. In the result some advantages appear such as more effective communication and cooperation. Furthermore, some complements are added into the E-leadership that is necessary to lead virtual teams such as soft values. Our study also discusses that a transformative and situation-based leadership is to prefer in times like these during Covid-19.

Globala virtuella team är arbetsgrupper som jobbar mot gemensamma mål och där merparten av kommunikationen sker virtuellt. Dessa team kännetecknas av att förtroende är viktigt för att de ska fungera effektivt och att de ofta används för att utbyta kunskap. Uppsatsen utforskar hur förtroende och kunskapsutbyte förhåller sig till varandra i globala virtuella team. För att genomföra det har olika konceptualiseringar av förtroende och kunskapsutbyte studerats: generellt förtroende och snabbt förtroende samt uttrycklig kunskap och tyst kunskap. Detta har studerats genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som ingår i globala virtuella team. Resultatet i studien indikerar att generellt förtroende och kunskapsutbyte har stor betydelse för varandra. Vidare indikerar resultatet att snabbt förtroende har betydelse för i vilken utsträckning kunskapsutbyte delas och att det finns betydande svårigheter att dela tyst kunskap i globala virtuella team, vilket kan leda till bristande generellt förtroende.

Det sätt organisationer generellt hanterar att vara uppdaterade och ligga i framkant är genom arbete i team. Det är välkänt inom tidigare forskning att arbete i team leder till högre grad av kreativitet och prestation, vilket möjliggör för att ligga i framkant. Till följd av covid-19 pandemin har arbete i team blivit mer komplicerat. Utökat distansarbete i virtuella team och de utmaningar som virtuella team står inför har blivit mer påtagliga. Tidigare forskning visar att några utmaningar är kommunikation, tillit och stöd mellan medarbetare och chef. Vidare visar tidigare forskning att psykologisk trygghet är en viktig förutsättning för ett teams samarbets- och innovationsförmåga. Team som arbetar inom tech-branschen arbetar idag ofta virtuellt och ställs inför ett högt innovationstryck, de måste därför ständigt ligga i framkant och hålla sig uppdaterade på den senaste utvecklingen. Då forskning inom området vad gäller psykologisk trygghet i virtuella team är något begränsad har syftet med denna studie varit att undersöka, ur ett medarbetarperspektiv, hur psykologisk trygghet kan etableras av chefer till virtuella team. För att besvara studiens syfte har data samlats in genom en enkätundersökning riktat till medarbetare som arbetar i team vid två organisationer inom tech-branschen. Studiens resultat visade att kommunikation, tillit och stöd har en effekt på den psykologiska tryggheten på ett mer komplext sätt än vad tidigare forskning indikerat. Resultatet visade att det fanns olika underliggande dimensioner i kommunikation, tillit och stöd som är viktiga för chefer att använda sig av för att skapa ett klimat präglat av psykologisk trygghet i virtuella team. Studiens slutsatser är att psykologisk trygghet i virtuella team är en utmaning för chefer och deras ledarskap. För att övervinna utmaningar som virtuella team ställs inför och för att kunna skapa ett klimat präglat av psykologisk trygghet visade studiens resultat att det krävs ett ledarskap där chefer framför allt lägger fokus på tillitsfull kommunikation till sina medarbetare.

Organisationer genomgår ständiga förändringar av olika anledningar. En förändring till följd av covid-19 är att distansarbete har haft en snabb ökning då rekommendationerna för arbetsplatser var att ställa om för att begränsa smittspridning. Att arbeta på distans kan medföra många utmaningar som ställer krav på ledare att förändra eller anpassa sitt ledarskap för att hantera omställningen effektivt. Studier om effektivt ledarskapsbeteende i en snabb och oförutsägbar organisationsförändring som under covid-19 pandemin finns det färre av.  Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse hur ledarskap har påverkats av en påtvingad förändring till distansledarskap till följd av covid-19 samt hur ledare upplever förändringen. För att genomföra studien och få en djupare förståelse har en kvalitativ forskningsmetod använts. För att samla in data har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts.  Genom en kvalitativ studie med intervjuer visar resultatet att ledarskapets främsta utmaningar var att fånga upp medarbetarnas välmående, avsaknaden av den sociala distansen och spontana möten. Studiens reslutat visar att relationer som tidigare funnits i hög grad fortsätter fungera bra även vid distansledarskap. Kommunikationen har utvecklas med digital hjälp och på grund av digitaliseringen och distansarbete funnits som substitut till fysiska möten. För att behålla den sociala kontakten har kommunikationen ökats för att kunna ha regelbundna möten och avstämningar.  Denna studie drar slutsatsen att det finns egenskaper ledare upplever som viktiga i deras ledarskap under distansarbete. Kommunikation, närvara och bygga relationer samt välmående anses som viktiga under distansarbete. / Organizations are undergoing constant changes for various reasons and one change as a result of covid-19 is that teleworking has had a rapid, increase as the recommendations for workplaces were to change to limit the spread of infection. Working remotely can lead to many challenges that require leaders to change or adapt their leadership to handle the transition effectively. Studying effective leadership behavior in a rapid and unpredictable organizational change the during the covid-19 pandemic has been less studied.  The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how leadership has been affected by a forced change to distance leadership as a result of covid-19 and how leaders experience the change. A qualitative research method has been used to conduct studies and gain a deeper understanding. To collect data, eight semi-structured interview were conducted.  Through a qualitative study and interviews and theory, the results show that the main challenges of leadership were to capture the well-being of employees, the lack of social distance and spontaneous meetings. The results of the study show that relationships that previously existed to a large extent continue to work well even with distance leadership. Communication has been developed with digital help and has been a substitute for physical meetings. In order to maintain social contact, communication has increased in order to have regular meetings and reconciliations.  This study concludes that there are other qualities that leaders perceive as important in their leadership during teleworking. Communication, presence and building relationships as well as well-being are considered important during telework.

En liten del av alla företag som startas idag lyckas på marknaden och det finns behov av processer för produktutvecklingsföretag som fokuserar på test och utvärdering av produkter och koncept för att skapa en attraktiv slutprodukt. Produktutvecklingsföretag utforskar idag hur Virtual Reality (VR) kan användas inom designprocessen och vilka effekter det har på deras produkter, men det behövs forskning som ger stöd och påvisar nyttor åt företag som vill utnyttja denna teknik vilket leder till den här litteratur studiens frågeställning: RQ: Hur kan Virtual Reality användas som ett integrerat verktyg inom produktutveckling och hur påverkar detta designprocessen? Tre respondenter på tre olika företag i närheten av Stockholm med koppling till V Roch produktutveckling intervjuades och efter analys framställdes ett resultat som lyfter fram intressanta områden med koppling till designprocessen och hur delprocesser kan påverkas om VR integreras som ett verktyg. Studien diskuterar huranvändare blir immersed i VR-simulationer och hur denna upplevelse kan agera sommedlare för att underlätta kommunikation mellan exempelvis designer och kund. Viktiga slutsatser från studiens resultat är att VR som ett integrerat verktyg harpotential att effektivisera befintliga, eller skapa nya, arbetsprocesser förproduktutvecklingsföretag samt ge designers nya synvinklar på produkter ochdjupare insikt om användarbehov. Dagens avancerade utrustning kan skapaverklighetstrogna miljöer vilket möjliggör virtuella utrymmen för nyanserade testeroch valideringar av virtuella prototyper i samband med användare. Testmiljöer ochscenarion som inte kan sättas upp i verkligheten på grund av kostnad, risker ellerandra begränsningar kan byggas upp virtuellt vilket kan spara tid och pengar förföretag. För att fler företag ska vilja investera i VR behöver användarvänlighet och användarbarhet förbättras genom att bland annat integrera programvara för VR med befintliga design- och modelleringsprogram för att underlätta implementering av VR. För att skapa möjlighet till globalt kollaborativt arbete genom virtuella teamarbetande inne i VR-simulationer måste dagens hårdvara och utrustning förbättras. Företag som vill integrera VR som ett verktyg i interna arbetsprocesser bör hålla ett öppet förhållningssätt till hur tekniken kan förändra, förbättra eller omforma befintliga processer och utforska vilken nytta VR kan ha för de unika arbetssätt som definierar företaget idag. För fortsatt forskning inom området föreslås fokus på ledande biltillverkare som idag använder VR som ett integrerat verktyg inom produktutveckling och den praktiska erfarenhet som kommit av detta arbete kan vara en källa till data.

Då det finns ett intresse för den kollektiva lärprocessen inom många organisationer är syftet med studien att undersöka hur processen sker och hur den påverkas inom team som arbetar helt eller delvis på distans. För att förstå vad som påverkar lärprocessen och hur den kan främjas har studien undersökt vilka förutsättningar för kollektivt lärande som finns i teamen, främst utifrån en teori om att praktikgemenskaper underlättar teamets lärande. Studien utfördes enligt en komparativ fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer samt en observation, där två olika team jämfördes med varandra. Resultatet visade att det finns möjlighet att uppnå kollektivt lärande inom team som arbetar helt eller delvis på distans men att utfallet i enlighet med teorin påverkas av huruvida det finns ett delat kunskapsområde där medlemmarna utgår från ett gemensamt mål, en gemensam praktik med en tydlig struktur för kommunikation samt en stark gemenskap inom teamet. Däremot gick det inte att helt bortse från vikten av att träffas ansikte mot ansikte. / As there is an interest in the collective learning process within many organizations, the aim of the study is to investigate how the process takes place and how it is affected within teams that work fully or partially remotely. In order to understand what influences the learning process and how it can be promoted, the study has investigated the conditions for collective learning which exist in teams, primarily based on a theory that communities of practice facilitate team learning. The study was carried out according to a comparative case study design with semi-structured interviews and an observation, where two different teams were compared to one another. The results showed that it is possible to achieve collective learning within teams that work partially or fully remotely, but that the outcome, in accordance with the theory, is affected by whether there is a domain of knowledge where the members share a common goal, a shared practice with a clear structure for communication and a strong community within the team. However, the importance of meeting face to face could not be completely ignored.

Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games. The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research. This formed the basis of our research question: How do project managers act to create conditions for creativity among employees in a remotely organized computer game company? To answer our question, we chose to make a descriptive case study. The project is based in the Nordic countries with employees worldwide. It is altogether a distance based project with no shared workspace. We interviewed the projects two project managers, and supplemented with a qualitative survey amongst the employees. The collected material was analyzed with a methodology inspired by Grounded Theory and previous research results. Three approaches of how the project managers act to promote creativity are evident in their stories. These approaches are trust, availability and tolerance. They form the basis of our model on how the project managers in this case act to promote employee creativity. Besides the three approaches, two concepts emerged as important tools for creativity in the project: motivation and communication. Our conclusion can be described as follows: Motivation provides the conditions for creative thinking. By building an organization where project leaders show trust in the ability of employees, and allows tolerance to be a watchword for collaboration, project managers work to improve employee motivation. This will create opportunities for creativity among the employees in this distance based project. Communication is essential for creative work in the project and virtual means of communication a way to increase availability. / Företag och projekt ställs ofta inför utmaningen att skapa något nytt för att till exempel öka sin konkurrenskraft. I processen att ta fram denna nya produkt är kreativitet en viktig faktor. Med hjälp av ett kreativt förhållningssätt och en kreativ process kan nya innovationer växa fram. En bransch som växt mycket de senaste åren är datorspelsbranschen. Konkurrensen är hård och om företagen ska lyckas krävs det att produkten har något extra som gör att det sticker ut bland alla spel som produceras. Projektledarens roll i kreativitetsprocessen är ett område som tidigare forskning inte har belyst särskilt mycket. Inte heller har möjligheten att skapa förutsättningar för kreativitet inom ett distansbaserat företag behandlats särskilt mycket. Studiens forskningsfråga är: Hur agerar projektledare för att skapa förutsättningar för kreativitet hos projektmedarbetare i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt? För att besvara vår frågeställning valde vi att göra en deskriptiv fallstudie. Projektet har sin bas i Norden med medarbetare över hela världen. Det är helt och hållet ett distansbaserat projekt på så sätt att ingen delar arbetsplats. Vi djupintervjuade projektets två projektledare och kompletterade med en kvalitativ enkät till medarbetarna. Med en utgångspunkt i Grounded Theory och tidigare forskningsresultat analyserades materialet. Ur projektledarnas berättelser framträdde tre förhållningssätt. Dessa är tillit, tillgänglighet och tolerans. De ligger till grund för vår modell om hur projektledarna i det undersökta fallet agerar för att främja kreativiteten hos medarbetarna. Dessutom visade det sig att motivation och kommunikation var två viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna. Vår slutsats kan beskrivas på följande sätt: Motivation ger förutsättningar för kreativt tänkande. Genom att bygga en organisation där projektledarna visar tillit till medarbetarnas förmåga, och låter tolerans vara ett ledord för kollaboration, arbetar projektledarna för att höja medarbetarnas motivation. Därmed skapas förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna i detta distansbaserade projekt. Kommunikation är en förutsättning för kreativt skapande i projektet och virtuella kommunikationsmedel ett sätt att öka tillgängligheten.

I takt med att det blir vanligare att arbeta i team inom organisationer, utförs allt mer forskning om teamprocesser som påverkar teamens resultat och prestanda. Teamkommunikation är en teamprocess som vid upprepade tillfällen har identifierats som en av de teamprocesser som har en stor inverkan på teamens arbetsresultat. Även användandet av agila mjukvaruutvecklingsmetoder och distribuerad mjukvaruutveckling ökar och det råder delade meningar om hur väl egentligen distribuerat arbete och agila metoder fungerar i kombination. Å ena sidan bygger agila metoder på att utvecklarna har kontrollen själva, å andra sidan blir teamkommunikationen mer omständlig, eftersom den elektroniska kommunikationen kan verka begränsande. Uppsatsens syfte är att identifiera faktorer som påverkar virtuella teams kommunikationsprocesser inom agila mjukvaruutvecklingsprojekt. Fallstudiemetoden har tillämpats för att samla in relevant empiri och det valda fallföretaget är konsultföretaget Altran. Altran har ett konsultuppdrag hos en stor aktör inom fordonsindustrin och arbetar i distribuerade team inom ett agilt mjukvaruutvecklingsprojekt. Studien har utförts med hjälp av flera kvalitativa metoder; ostrukturerade observationer, en sonderande intervju och sex semi-semistrukturerade intervjuer med konsulter från utvecklingsteamen på Altran. Slutsatserna av studien är att flera faktorer påverkar virtuella teams kommunikationsprocesser. Några faktorer har dock varit mer framträdande än andra: Mångfald i teamet, som har en tydlig inverkan på kommunikationsprocesserna, eftersom Mångfalden i teamet sätter förutsättningarna för vilken grad teammedlemmarna är engagerade i kommunikationsprocesserna. Även Teamkommunikation i relation till Tillit mellan teammedlemmarna är viktig. Teamkommunikationen har en tydlig positiv inverkan på Tillit och Tillit har i sin tur en viktig funktion, eftersom det är den som avgör hur väl samarbetet mellan teammedlemmarna inom teamet fungerar. En tredje faktor som identifierats under studien är Teamkommunikationen i relation till Mentala modeller. Mentala modeller skapas med hjälp av Teamkommunikation och är en förutsättning för att teammedlemmarna ska kunna arbeta mot gemensamma mål och få ett bra arbetsresultat.

Globalization is a phenomena that is, because of the advances in technology, becoming more and more common. New tools for communication enables project teams to collaborate across the globe. Hence, Virtual Teams are emerging to become the new routine way of working. However, even though virtual teams are a new way of working, many project managers are expected to lead in the same way as in traditional project teams. In this qualitative bachelor thesis in informatic we have studied how trust emerges in virtual teams, and what challenges this presents. Moreover, we used these results in order to investigate and present how project managers can foster trust in virtual teams. We conducted three interviews at one of Sweden’s largest organizations with project managers well experienced with working in virtual teams. The conclusion indicates that project managers through several activities indeed can foster trust in virtual teams. In virtual teams the project manager’s interaction with the other team members is limited by the technical tools used for communication. This results in a strong dependency between trust and virtual communication. The project manager can, by establishing a continuous communication within the team, reach a higher level of coordination. This enables every team member to move forward in the same direction, towards the same end result, despite the distance between them, fostering trust. / Globalisering är ett fenomen som tack vare teknikens framsteg, blir allt vanligare. Då tekniska kommunikationsverktyg gör det möjligt för individer att kommunicera med varandra oavsett plats, har virtuella team blivit en allt mer alldaglig arbetsform. Trots att detta är ett nytt sätt att arbeta på, förväntas dock projektledare att koordinera sitt virtuella team enligt samma projektledningsmetodik som för traditionella team. Vi har i denna kvalitativa uppsats utrett hur tillit uppkommer i virtuella team, och vilka utmaningar som kan finnas för att skapa tillit i virtuella team. Med utgångspunkt i detta drar vi slutsatser om hur projektledare kan arbeta för att främja tillit i virtuella team. För att svara på uppsatsens forskningsfrågor genomfördes tre intervjuer på en av Sveriges största organisationer. Respondenterna har en lång erfarenhet av projektledning och av att arbeta i virtuella team. Slutsatsen visar att projektledare kan främja tillit i virtuella team genom olika virtuella kommunikationsaktiviteter. I virtuella team har projektledaren en begränsad kommunikationskanal till övriga projektmedlemmar, en kanal som består av tekniska kommunikationsverktyg och som skapar förutsättningar för virtuell kommunikation. Detta skapar ett starkt beroende mellan kommunikation och tillit i virtuella team. Genom att etablera en kontinuerlig kommunikation kan projektledare bättre koordinera varje projektmedlem att röra sig i rätt riktning mot ett och samma mål, vilket främjar tillit.