Spelling suggestions: "subject:"vuxenutbildning"" "subject:"vuxenutbildnings""
71 |
Flexibelt lärande - en studieform för alla?Plasencia Skybäck, Frida January 2006 (has links)
I den här uppsatsen behandlas flexibelt lärande som studieform. Flexibelt lärande är en växande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populär. Regeringen satsar miljonbelopp på att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslångt lärande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lärande är ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lärande går att individualisera. Dessutom anser DUKOM att fria undervisningsformer skapar möjligheter att spara pengar genom minskade lärartimmar. Jag har valt att göra en empirisk undersökning på en Komvuxskola där man använder sig av en form av flexibelt lärande, för att analysera hur lärarna ser på eleverna studiesituation. Går det att anpassa flexibla kurser efter elevernas olika behov och är det förenligt med att spara pengar genom minskade lärartimmar? / This essay deals with flexible learning as a study form. Flexible learning is a growing type of teaching in Sweden that is becoming more and more popular. The Swedish Government invests millions of crowns to develop flexible learning and support life long learning. Authorities such as DUKOM mean that flexible learning is a good alternative to traditional teaching because it is possible to individualize. In addition, DUKOM is of the opinion that flexible learning creates opportunities to save money by cutting down on teachers. I have chosen to make an empirical examination in a school for adults where flexible learning is used as a type of teaching, in order to analyse how the teachers there view the students' situation. Is it possible to adapt flexible courses after students' various needs and at the same time save money by reducing the number of teachers?
|
72 |
Studie- och yrkesvägledning inom vuxenutbildning - verksamhetsutvärdering ur ett organisationsperspektivMajuri, Birgit, Saeed, Gulala January 2011 (has links)
Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas. Vuxenutbildningsförvaltningen i kommunen ansvarar för vägledningsfrågor och utformning av vägledningsverksamheten. Vi har valt att använda oss av utvärderings och organisationsteorier i uppsatsen. På vuxenutbildningen i vår undersökta kommun visade det sig att Studie- och yrkesvägledningen organiserades under två separata avdelningar, tillika processer. Den ena är vägledning, den andra är utbildning. Vår undersökning visade att systematiskt utvecklingsarbete saknas på vägledningsavdelningen medan det på utbildningsavdelningen bedrivs systematiskt kvalitetsarbete, men endast i en viss utsträckning för studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsprocessen innefattar inte vägledningsverksamheten som helhet. Samsyn saknas på förvaltningen när det gäller helhetsperspektiv på studie- och yrkesvägledningen eftersom den är uppdelad i olika processer.
|
73 |
Jag hoppade av tåget, men jag hoppar på igen… Sju berättelser om studie avhopp i gymnasieskolan och vägen tillbaka till studiernaIsmaili, Majlinda January 2016 (has links)
Studieavhopp är ett problem som påverkar både individen och samhället. Forskningen visat att de unga vuxna som hoppar av studierna har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden vilket leder till att de blir en belastning för samhället. De unga vuxna som inte är i studier eller i arbete löper större risk till psykisk ohälsa, social exkludering, samt ekonomisk utsatthet.Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för hur sju unga vuxna som är i åldrarna mellan tjugo till trettio resonerar kring det egna studieavhoppet samt vägen tillbaka till studierna. Avsikten är att beskriva och reflektera över deras erfarenheter som kan i framtiden vara till hjälp för framtida förebyggande arbete mot studieavhopp. Studiens syfte utgår utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar de unga vuxna kring det egna studieavhoppet? Vad faktorer upplever unga vuxna har varit avgörande för återupptagandet av studierna? Vilka erfarenheter av personliga kontakt har de unga vuxna vid återupptagandet av studierna på nytt? Kvalitativ metod har tillämpats där sju individer intervjuandes och berättade om sina erfarenheter av studieavhopp samt återupptagandet av studierna. Resultatet har analyserats utifrån Carrership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner samt Social Cognitive Career Theory.Resultaten som denna studie påvisar är att studieavhopp är individuella och komplexa. Oftast handlar studieavhopp om flera orsaker än en, där svårigheter har förekommit under en längre period. Studien visar även att stöd och hjälp från skolans personal och andra vuxna kan vara avgörande faktorn när det kommer till deras väljande. Det positiva bemötandet och bra erfarenheter har haft stor betydelse när det kommer till återupptagandet av studierna. De unga vuxna som har bestämt sig till att komma tillbaka till skolbänken och komplettera gymnasiebehörigheten har haft positiv erfarenhet av olika arbetsrelaterade projekt och signifikanta vuxna som har väglett dem till studierna igen.
|
74 |
Några åsikter om lärarrollen i vuxenutbildningen - en intervjubaserad studieÅberg, Caroline January 2014 (has links)
AbstraktÅberg, Caroline (2014). Några röster om lärarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the Teacher´s role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeI och med införandet av den nya läroplanen, Läroplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fått nya riktlinjer och mål. Bland annat har kraven på flexibilitet och individanpassning ökat. Att möta dessa förändringar ställer stora krav på så väl individ- grupp- och organisationsnivå inom vuxenutbildningen, dessutom saknar ofta vuxenutbildningen ett specialpedagogiskt förhållningssätt.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar skolledare och lärare uppfattar som centrala i vuxenutbildningens nya styrdokument, om dessa förändringar påverkar deras syn på lärarnas uppdrag samt om reformen har möjlighet till genomslagskraft. Syftet med denna studie är även att belysa specialpedagogens roll inom vuxenutbildningen. Studiens syfte undersöks utifrån följande fyra frågeställningar: Hur förstår lärare, verksamma på gymnasial nivå, sitt förändrade uppdrag utifrån vuxenutbildningens nya styrdokument? I vilken utsträckning upplever lärare reformen som meningsfull, hanterbar och begriplig? Hur förstår skolledare lärarnas förändrade uppdrag, på gymnasial nivå, utifrån vuxenutbildningens nya styrdokument? Hur används specialpedagogen inom vuxenutbildningen?Teoretisk ram Den forskning som studien översiktligt redogör för berör, på olika sätt, vuxenutbildningen och lärarrollen. Forskningsöversikten belyser omstrukturering, utvecklingsprocesser samt läraryrket inom vuxenutbildningen. Andra områden som forskningsöversikten belyser är skolreformer i Norden och i Sverige samt lärarrollen. Studiens teoretiska ansats utgår ifrån Antonovskys teori om Känsla Av Sammanhang i livet samt Ahrenfelts tolkning av KASAM-begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Även Illeris teori om lärandets tre dimensioner samt Illeris teori kring lärande i arbetslivet samt Svedbergs antaganden om lärande inom organisationer ligger till grund för studien. Övriga teoretiska utgångspunkter är utbildningsdepartementets skrift om lärande ledare samt Gjems tankar kring lärarprofessionen i ett samhälle i förändring.MetodEn hermeneutisk ansats ligger till grund för studien. För att belysa studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer enligt kvalitativ metod. Intervjuerna dokumenterades så väl genom intervjujournaler som med ljudupptagning för att sedan bearbetas och analyseras.Resultat med analysAv studiens resultat framgick att de intervjuade lärarna, rektorn och specialpedagogen fann flexibilitet och individanpassning som stora förändringar i den nya läroplanen. De ansåg även att lärarrollen förandrats och blivit av mer handledande karaktär. Lärarna som fick stöd av specialpedagog upplevde sitt läraruppdrag som mer hanterbart, begriplig och meningsfullt än de lärare som inte hade stöd av en specialpedagog.Kunskapsbidraget Denna studie belyser lärarrollen och specialpedagogiken inom vuxenutbildningen i och med införandet av den nya läroplanen, vilket är ett relativt obeforskat område. Min förhoppning är att denna studie ska generera samtal och diskussioner kring vuxenutbildningen och specialpedagogik.Specialpedagogiska implikationerResultatet av denna studie ger en antydan om att behovet av specialpedagogiska insatser ökat inom vuxenutbildningen sedan införandet av den nya läroplanen med dess krav på flexibilitet och individanpassning, vilket ställer stora krav inom individ- grupp- och organisationsnivå. Av studiens resultat framgår att specialpedagogiska insatser i vuxenutbildningen underlättar och ger stöd åt så väl elever, lärare och ledning.
|
75 |
TV som motivationshöjande faktor för vuxna andraspråksinlärareHolmström, Jörgen January 2007 (has links)
Under min verksamhetsförlagda tid på lärarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andraspråkselever. Jag har i mötet med lärare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli så lång och för att fler personer ska få möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lärprocess av ett andraspråk, för att på sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen.Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn på sin språkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfällen fick jag reda på att de näst efter skolan ser TV:n som den viktigaste källan till att lära sig det svenska språket.I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och ställt frågan om dessa vanor på något sätt motiverar den studerande att lära sig det svenska språket.Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhållande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation går att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgå ifrån och som stimuli till fortsatt språkligt arbete. Arbetet väcker också en del nya frågor som bland annat gäller hur väl det går att tillämpa aktuell motivationsteori på den aktuella undersökningsgruppen.
|
76 |
Ökad inividialisering och/eller kollaborativt lärande? - en studie och analys av erfarenheter av datorn som stöd för lärare/elever i yrkesinriktade gymnasiekurserNergell, Maritha January 2003 (has links)
Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv. / The purpose of this work has been to investigate whether the use of computers in education increase the individual and/or the collaborative learning. The groups in focus have studied the same courses in the Trade and Administrations programme, i e Project and Business and Personnel Administration. The investigation has been carried out by means of case studies, the reading of received and sent e-mails, text analyses (documents, reports, protocols), some interviews, group comparisons, project results and merits. The results show that the collaborative learning in educational environments develop neither worse nor better when you have both computersupported lessons and guidance . Conflicts in group develop and can be seen also in webb-based communication when some pupils are overactive and send many mails and others are quiet or become quiet. The individual learning can be very high when pupils take advantage of the teaching time given for webb-based guidance.This assuming that teachers and teaching teams are prepared to give almost immediate feedback in order to maintain a high motivational level.
|
77 |
Flexibilitet - men hur?Lundberg, Barbro January 2007 (has links)
Den här studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhålls vikten av flexibelt lärande, som ska ge den studerande möjlighet att själv välja tid, plats, takt och arbetssätt. Den här studien fokuserar på vad målgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmärkande för en bra lärandesituation.Undersökningen grundar sig på intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgår från ett sociokulturellt synsätt, där man menar att människor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssätt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lärande utifrån målgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier:•sociala aspekter på lärandesituationen•handledarfunktionen i lärandesituationen•den skriftliga kommunikationen i lärandesituationen•motivationen i lärandesituationen.Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lärandet betonas av samtliga informanter. Men det är utbildningsanordnaren eller läraren, som måste skapa interaktionsformer och en miljö, som stimulerar de studerande till aktivt engagemang och inbjuder till ett dialogiskt arbetssätt. Känslan av att ingå i en gruppgemenskap är en viktig komponent i lärandet.
|
78 |
Studie- och yrkesvägledares upplevelser av egna kompetenser och sin egen kompetensutveckling inom vuxenutbildningThomalla Johansson, Anke, Axelsson, Joel January 2012 (has links)
Syftet med vårt arbete är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhållande till de sökandes vägledningsbehov. Arbetets forskningsfrågor är:1.Hur upplever studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser?2.På vilket sätt utvecklar studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 3.Vilka vägledningsbehov upplever studie- och yrkesvägledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vägledarnas perspektiv, och avgränsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvägledare upplever sina kompetenser som tillräckliga och att kompetensutveckling främst sker som en dialog kring de sökandes vägledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vägledningsområdet.
|
79 |
Formativ bedömning-motsvarar elevens upplevelser lärarens intentionerGuntell, Karin January 2012 (has links)
Bakgrund till denna studie är att jag länge varit nyfiken på var lärare och elev möts i det arbetssätt som benämns formativ bedömning, men också var de kanske inte möts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv på formativ bedömning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt.Studiens syfte har varit att undersöka eventuella skillnader i elevers respektive lärares uppfattning och upplevelse av formativ bedömning och om elever uppfattar den formati- va bedömningen på det sätt läraren har för avsikt.Studien riktar in sig på elever och lärare i yrkesutbildning för vuxna där båda grupper genom svar på frågeenkäter, men även uppföljande intervjuer, fått ge sin bild av hur de själva upplever bedömningsarbetet – men också hur lärarna tror eleverna upplever for- mativ bedömning.Båda grupperna ger uttryck för en oväntat samstämmig bild av formativ bedömning, bilden är dessutom övervägande positiv. Vidare råder stor samstämmighet även mellan grupperna i synen på värdet av formativ bedömning.Det enskilda område där tydlig diskrepans råder är när det gäller lärares uppfattning av hur elever ser på formativ bedömning. Lärare tror i ganska hög grad att elever upplever det som jobbigt att bli bedömda medan eleverna själv är betydlig mer positiva än lärarna tror. Skälet kan vara att elever i början av utbildningen ger uttryck för obehag över att bli bedömda, samtidigt som lärare utgår från att detta obehag kvarstår medan det i själva verket är en initial respons som snabbt avklingar.Vidare är elever inte fullt så aktiva som lärarna generellt tror när det gäller att föra en dialog med lärarna om dessas bedömningar. Jag kan därför rekommendera lärarna i un- dersökningen att i högre grad uppmuntra eleverna att diskutera med dem om de bedöm- ningar lärarna gör. Jag skulle även rekommendera lärarna att fundera över varför de tol- kar eleverna som mer negativa till formativ bedömning än de faktiskt är.
|
80 |
”VAD HÄNDER EFTER SFI?” : En kvalitativ studie om SFI-studerandes möjligheter och utmaningar inför framtida karriärval / "What happens after SFI?"Blomgren, Jennie January 2023 (has links)
Att integrera som nyanländ i Sverige och komma in på arbetsmarknaden kan vara en tuff resa. Det svenska utbildningssystemet kan vara en utmaning och att någonstans i lärande processen kan den nyanlända behöva vägledning av en studie- och yrkesvägledare. Studien består av sex kvalitativa intervjuer med SFI-studerande i en mindre kommun i Sverige på vuxenutbildningen. Syftet med den här studien är att öka förståelsen om SFI-studerandes upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inför sitt framtida karriärval. Den här studien ska också ge en djupare förståelse av vilka inre och yttre faktorer, de studerande upplever påverkar dem att utvecklas. De SFI- studerande har upplevt hinder och begränsningar inför sina framtida karriärval, men de har också sett möjligheter till att fortsätta sina studier för att komma närmare arbetsmarknaden. Det svenska språket har upplevts som det största hindret i SFI-studerandes utveckling och behovet av studie- och yrkesvägledning har funnits sedan SFI-studiernas start. Gemensamma faktorer som alla de intervjuade har upplevt är oro och stress inför framtiden, samt saknaden av att inte ha kunskap om det svenska utbildningssystemet. En oro och stress som de SFI-studerande upplever påverkar deras tro på framtiden, tron på sina egna förmågor och deras handlingshorisont, kopplat till Careership Theory. Inför framtida forskning skulle studien kunna få ett annat perspektiv om intervjuerna istället var verksamma studie- och yrkesvägledare inom SFI. Genom att intervjua studie och yrkesvägledare kunde då studien få vägledarens upplevelser och de utmaningar de står inför att vägleda nyanlända. Studien skulle då kunna leda till en ökad förståelse hur arbetet med att vägleda nyanlända kan förbättras.
|
Page generated in 0.0471 seconds