I Sverige deltar ett stort antal individer i vuxen ålder i olika utbildningsformer och motiven som ligger bakom valet att studera kan variera. Att delta i fortsatta studier genom livet är något som förespråkas för ett livslångt lärande och kan innebära nya möjligheter för individen. Samtidigt kan det livslånga lärandet och behovet av återkommande utbildning som vuxen även upplevas som ett tvång. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka drivkrafter vuxenstuderande upplever ligga bakom deras val att delta i utbildning. I denna kvalitativa fallstudie deltar sex personer som påbörjat vuxenutbildning vid ett lärcentrum. För att samla in studiens empiri genomförs semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys används induktivt för att analysera insamlade data. Resultatet visar att deltagarna påbörjat utbildning för att skaffa meriter till ett arbete, för att göra sin framtid tryggare, för att förändra riktningen på sitt liv eller för att lära sig mer om ett intresse. Att påbörja utbildning kan ibland vara en nödvändighet, samtidigt visar resultatet att när studievalet är baserat på en individs eget intresse och behov skapas också förutsättningar för att känna engagemang och en vilja att lära. / <p>Godkänt 2022-06-03.</p>

This study aims to highlight and make visible students' needs for special educational support within municipal adult education. The study intends to make visible and clarifying students' varied conditions but also their needs for support in adult education.  Qualitative semi-structured interviews were chosen as the method and four selected students were interviewed. The students who were interviewed were already studying at municipal adult education, both at basic and upper secondary level. The interviews were transcribed in their entirety and the material was analysed based on a narrative approach. Their stories are presented in their entirety, each student separately. With the help of the systems theory of developmental ecology and the relational pedagogical theory, the results have been analysed.  The results of the study show that students who study in adult education have varied conditions for successful studies based, for example, on different diagnoses but also on other external factors. These external factors are described as substance abuse, mental illness, criminality and staying home for long periods to name a few. The students describe central factors that distinguish the special educational support they need, such as help with structuring studies, recurring follow-up but also continuous support that extends over a longer period. The students describe relationships within the school as a context as a distinguishing factor for success. Also, the special teacher's role was described as encouragement and continuous support over time. The students also need subject-related help but at the same time explain that the interpersonal relationships where there is a belief that they will succeed is of central importance. According to the students, the special educational support increases learning while at the same time counteracting exclusion.  The conclusion of this study is that special educational issues should be highlighted more within municipal adult educational. Also allowing the students' voices to be heard in research can contribute to future studies where an increased understanding of the target group of adult education. This in turn can contribute to expand not only the research field but also special educational support within adult education.

Under de senaste åren har andelen av individer som får en ADHD-diagnos ökat kraftigt, att ha ADHD innebär ofta en utsatt position på arbetsmarknaden och en erfarenhet av skolmisslyckanden. Som en följd av detta ökar kraven på att studie- och yrkesvägledare har den kompetens som behövs för att möta och vägleda dessa individer i deras karriärval. Tidigare forskning kring ADHD har främst fokuserat på pojkar och svenska studier om hur diagnosen ADHD påverkar kvinnor och deras karriär är få. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer med vägledare inom vuxenutbildningen studera vägledarnas erfarenheter av vägledning med kvinnor med en ADHD-diagnos. Den insamlande emperin anlayserades utifrån tematisk analys, ett konstruktivistiskt ramverk och Careership teorin. Resultaten visar att vägledarna upplever att ADHD har en inverkan på kvinnornas karriärer. Det som framkom i studien var att i vägledningssammanhang med kvinnor med ADHD fungerar visuella hjälpmedel bra samt att det är viktigt att individen är i fokus. Resultaten påvisar också att kvinnor med ADHD behöver fler vägledningstillfällen, men även stöd när det kommer till andra aspekter i livet som inte berör studie- och yrkesvägledning. Intervjupersonerna anser att de skulle behöva mer kunskap om diagnosens påverkarn på kvinnors karriär samt att samverkan mellan olika instanser utvecklas. Ett förslag för framtida studier är att undersöka hur kvinnor med ADHD själva upplever sin situation och vilket stöd de anser att de skulle behöva.

Kommunal vuxenutbildning, komvux, har genomgått stora förändringar de senaste årtiondena. En förändrad elevgrupp med ökade behov av elevhälsa och stöd, parallellt med en ökad distansundervisning ställer krav på organisationens arbete med att skapa tillgängliga och inkluderande lärmiljöer. Samtidigt saknar komvux reglering gällande elevhälsa och nationella studier har visat att det behövs en utökning av de specialpedagogiska och psykosociala insatserna på komvux. Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om på vilket sätt man skapar en tillgänglig lärmiljö och inkludering för komvuxelever som läser på distans. Genom att undersöka vilka behov av stöd komvuxelever som läser på distans har och också undersöka hur lärare arbetar med relationskompetens och tydliggörande pedagogik, synliggörs hur den specialpedagogiska insatsen kan utökas inom olika nivåer i verksamheten för att bidra till en tillgänglig lärmiljö och inkluderande undervisning för komvuxelever som läser på distans. En mixad ansats med en kvalitativ och kvantitativ metod bestående av en elevenkät och semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger har använts. Med hjälp av teorier om lärande organisation analyseras inom vilka delar av verksamheten den specialpedagogiska insatsen kan göra mest nytta för att bidra till en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. Resultatet visar att den specialpedagogiska insatsen bör utökas på grupp- och organisationsnivå för att synliggöra och sprida tyst kunskap inom verksamheten, samt för att ge specialpedagogen möjligheten att använda sin fulla kompetens med tonvikt på det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljön.

Att byta yrke som vuxen och genomgå en karriärövergång kan grunda sig i många olika faktorer. Den här övergången, arbete-arbete, kan associeras med både förväntan och utmaningar. Examensarbetets syfte är att undersöka vilka faktorer studie- och yrkesvägledare upplever påverkar vuxna individers karriärövergångar och om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan bistå individer i en karriärövergång för att underlätta vägen mot studier eller arbete. Samt om det geografiska läget påverkar individens möjligheter till studier eller arbete. Den teoretiska ansatsen som valts för att få en förståelse för individerna som genomgår en övergång är STF-modellen, Careership och begreppet livspolitik. För insamling av empiri användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns flera omständigheter till varför en individ gör en karriärövergång. Dessa kan vara både frivilliga och ofrivilliga, och övergången kan påverka individen ur flera aspekter så som förändrad självbild och identitet. Utifrån informanternas upplevelser kan vägledningen spela en positiv roll i individers karriärövergångar då vägledning kan hjälpa individen att få en ökad självkänsla och motivation. Följaktligen beskriver informanterna att det geografiska läget är en central påverkansfaktor för individerna då resultatet visar att tillhörigheten och livssituationen är viktig.

Syftet med att genom deltagande observationer studera stöd inom en svensk vuxenutbildningsverksamhet var att sätta stöd i vuxnas lärande på dagordningen och kommunicera vikten av ett inkluderande arbetssätt för lärande. Arbetssätt som bygger på en synergistisk samverkan mellan miljö och pedagogik. Resultatet visar att det finns utvecklingspotential i verksamheten genom att öka och bredda det kollegiala lärandet, samarbete kring eleverna samt tydliggöra stödet som en röd tråd i verksamhetens olika delar. Det kan till exempel handla om att redan vid ansökan låta eleverna delge sina behov av, eller misstanke om behov av stöd. Vidare vid antagning låta eleverna möta lärare för kartläggning och låta utbildningen genomsyras av studieteknik individuella möjligheter till anpassningar. Därtill återfanns behov av tydlig kommunikation kring struktur och rutiner där det klart definieras vem som gör vad, hur och varför. / The purpose of conducting participating observations within a Swedish adult education was to put the support in the learning of adults on the agenda. Also, it concerned the importance of an inclusive way of working for learning. This is a way of working which is based on a synergistic cooperation between environment and pedagogy. The result shows that there is a potential for development within the organization through increasing and broadening the learning among and between colleagues. Moreover it is about cooperation in the work with the students whereas it is important to make the support visible as a red thread through the organizational work. For example, the students already in their applications be able to acknowledge needs or suspected needs of support in learning. At admittance, students can meet teachers for mapping their situation and thereafter let the education be permeated by study techniques and individual possibilities for adjustments. Furthermore, the results showed need for distinct communication regarding structure and routines in which it is clearly stated who does what, how and why.

Den här intervjustudien beskriver och analyserar fyra vuxna nyanlända deltagares erfarenheter av att möta ett nytt skol- och kunskapssystem. Nyanländas möte med skolan är ett högaktuellt ämne då Sverige är ett viktigt mottagarland för migranter där barn och vuxna ska utbildas på nytt. Den röda tråden som flyter genom studien är; vad har deltagarna med sig för kunskapssyn, vilka svårigheter eller möjligheter innebär mötet och vad händer med tidigare kunskaper i det nya utbildningslandskapet. Empirin till studiens syfte har skapats med semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har analyserats med fenomenografisk metodansats och den teoretiska inramningen är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Tidigare forskningsresultat om nyanlända och skolan visar bland annat en kulturfokuserad och dekontextualiserad undervisning med oigenkännliga arbetssätt som inte överensstämmer med elevers tidigare skolerfarenheter vilka då förlorar värde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare studier och kan ses som ett ytterligare bidrag till vad refererad forskning om nyanlända och skolan visar. Viktiga slutsatser utifrån studiens resultat är att skolan för nyanlända behöver diskutera kunskapsbegreppet, synliggöra bedömningen och möjliggöra arbetsformer som eleverna är vana vid från hemlandet. Ett konkret exempel är att det finns anledning för skolan att lyfta faktakunskapen mer i undervisningen.

No description available.

The aim of this master thesis is to study how teachers in adult education view the phenomenon of information seeking in education. We have interviewed adult education teachers, and the method used when working with the data was phenomenography. We found three categories in our material: 1. Information seeking is the student’s responsibility; 2. Information seeking is the responsibility of the library; 3. Information seeking is the teacher’s responsibility. Views expressed in the interviews were e.g. the importance of the librarian, and also that the information seeking was not important itself, but rather how the students used the information found. Since the students are adults, teachers expect them to be able to find information, i.e. the teachers did not find it necessary to teach about information seeking. This despite the fact that adult students often had little education, or had failed previous studies. The conclusion of our study is that the teachers want to work with the librarians, but they have a very limited view of how to do this. The lack of time is another aspect mentioned to why there is such poor interaction between the professions. We see a need to discuss who is responsible for information seeking in adult education; is it the student’s, teacher’s or the librarian’s responsibility? It is important as well, to discuss what is considered to be significant when it comes to information seeking, as well as what it means to be information competent. / Uppsatsnivå: D

The origin of this study was the Schools Inspectorate's quality review (2014), which criticized the distance education of municipal adult education. In the review they criticized the distance educations lack of ability to adapt the education to student. The curriculum for the degree program for special teachers (2011) stipulates that these are supposed to help eliminate obstacles and difficulties in the learning environment. This applies to both school-based education and distance education. The aim of this study was to contribute to increased knowledge of distance education in municipal adult education with a focus on accessibility and participation. In the study students in vulnerability’s experience of accessibility and participation was examined. The result shows that students are assigned to carry out tasks on their own and the teacher is reduced to being an appraisal teacher. Teaching is largely non-existent and when students communicate with their teacher, they almost always do so in writing, which results in an increasing of the linguistic vulnerability. Students describes a loneliness and they are critical of the lack of interaction with other students.