Bakgrund Att vara barn och leva med en kronisk sjukdom innefattar återkommande besök inom barnsjukvården. Alla barn med deras familjer hanterar situationen på olika sätt och utifrån deras förutsättningar. Barnsjukvården arbetar utifrån ett förhållningssätt som är familjefokuserat, där trygghet är centralt. De flesta barn med kroniska sjukdomar blir unga vuxna och beräknas återgå till vuxensjukvården vid 18 års ålder. Transitionens utgång kan återspeglas i personernas egna förutsättningar, därför är alla transitioner unika. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter i transitionen från barn- till vuxensjukvård vid kronisk sjukdom. Metod Vald metod var en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i CINAHL samt PubMed. Integrerad analys användes och de 15 utvalda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dessa sammanställdes i en Matris. Resultat I resultatet framkom patienters delade uppfattningar och erfarenheter genom sina transitionsprocesser, många hade upplevt sorg och oro över att lämna en trygg barnsjukvård med en tillåtande miljö. Vidare beskrev patienter vikten av att kunna erhålla individanpassad information. I denna litteraturöversikt framträdde kategorierna: patienters intryck under transitionsprocessen, förberedelse, självständighet och egenvårdsförmåga i samband med transition samt vårdpersonalens betydelse i transition. Slutsats Förberedelse och en individuell utformad informationsåtergivelse ansågs vara viktiga aspekter för en lyckad transitionsprocess. Patienter hade delade upplevelser och erfarenheter gällande sin transition från barn- till vuxensjukvård. För att möjliggöra lyckade transitioner för patienten var ett personcentrerat förhållningssätt hos sjuksköterskan viktigt för att stödja patienten i processen.

Bakgrund Fetma är ett frekvent och ökande problem i både Sverige och världen som helhet. Fetma har flertalet konsekvenser både fysiskt, psykiskt, och ekonomiskt. Då fetma är ett stort hälsoproblem kan det antas att de flesta personer inom hälso- och sjukvården kommer behandla patienter med fetma, då det påverkar samtliga organsystem. Goda kunskaper kring området krävs därför hos sjuksköterskan för att ge dessa personer bästa möjliga vård och förutsättningar för hälsa. Syfte Syftet med detta arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos vuxna som lever med fetma. Metod Metoden litteraturöversikt användes i utförandet av studien. Databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed) användes för att samla in relevant data. Totalt inkluderades 15 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Data analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat De inkluderade artiklarna gav upphov till kategorierna Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning. Samtliga av dessa omvårdnadsåtgärder var effektiva för att främja viktnedgång hos personer som lever med fetma. Slutsats Ur resultatet kunde slutsatsen om att sjuksköterskan är en viktig del av omvårdnadssystemet dras. De tre huvudresultaten, Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning, visade att Motiverande samtal var mer effektivt än Livsstilskonsultationer utan en specifik samtalsmetodik. Hungerträning, som är en relativt ny metod, gav också goda viktminskningsresultat. För att få stopp på den uppåtgående trenden av fetmaepidemin bör alla dessa tre huvudresultat implementeras mer i den svenska sjukvården.

Bakgrund  Att ha en upplevd hälsa och en känsla av sammanhang är viktigt för att känna en meningsfullhet livet. Cancer är en sjukdom som drabbar många människor varje år och som kan ge både fysiska och psykiska följder som påverkar individen negativt. Att vara ung vuxen och drabbas av cancer är en sårbar situation och eftervården är därmed av yttersta vikt. Sårbarhet är något som många i en beroendesituation kan känna och som bör försöka motverkas. Syfte  Syftet var att beskriva eftervården hos unga vuxna som överlevt cancer. Metod  I denna studie användes litteraturöversikt som metod. I studien inkluderades 15 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes med hjälp av en integrerad analysmetod. De databaserna som användes i sökningen av artiklar var PubMed och CINAHL. Resultat  I resultatet framkom tre stycken kategorier, vilka var: information och kommunikation i eftervården, hinder i eftervården samt psykisk hälsa. I kategorin kommunikation och information framkom en bristande kvalitet i kommunikationen och flertalet erhöll inte information om eftervården. I kategorin hinder i eftervården framkom vilka hinder som påverkade eftervården och den sistnämnda kategorin visade att det var många som led av psykisk ohälsa. Slutsats  Eftervården är viktig för unga vuxna som överlevt cancer på grund av den sårbarhet som uppstår. I denna studie framkom brist på information, dålig kommunikationskvalitet och hinder som påverkar eftervården. I den yrkesverksamma rollen som sjuksköterska kan dessa brister åtgärdas. Hur det ska ske kan undersökas i vidare studier.

Bakgrund: Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar människans centralanervsystem. Epileptiska anfall är karaktäristiskt för sjukdomen. Anfallen är återkommandeoch oberäkneliga för patienten.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att levamed epilepsi.Metod: Litteraturstudien utgick efter en deskriptiv design med en systematisk sökmetod.Resultat: Epileptiska anfall upplevdes traumatiserande och orsakade känslor som oro.Patienterna uttryckte upplevelser som stigmatisering och diskriminering. Oro påverkade densociala och sexuella hälsan. Patienterna upplevde en känsla av kontroll vid användande avfarmakologisk behandling samt indikatorer för anfall. Vid vårdkontakt upplevde patienternaett oprofessionellt bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal. Att acceptera sin sjukdomuttrycktes uppnås vid kännedom av sin kropp och med hjälp av stödgrupper.Slutsats: Slutsatsen av litteraturstudien är att patienter som lever med epilepsi inte uppleversig uppmärksammade av hälso- och sjukvårdspersonal. Patienterna utsätts för begränsningar ivardagen i relation till sjukdomen. Epilepsi orsakar oro för patienterna samt resulterar istigmatisering vilket påverkar patientens hälsa.:

Abstrakt Bakgrund: Studien undersöker specifikt hälsokonsekvenserna av alkoholanvändning hos unga vuxna och belyser sjuksköterskans centrala roll i prevention och hantering av dessa problem. Åldersgruppen 18–25 år utmärks som den mest riskabla konsumerande gruppen, och alkoholens påverkan sträcker sig bortom individnivå till att påverka både närstående och samhället som helhet. Studien syftar till att öka medvetenheten och förståelsen kring alkoholrelaterad ohälsa hos unga vuxna.  Sjuksköterskans roll kan bli viktig i att förebygga och hantera dessa hälsokonsekvenser i denna åldersgrupp. Om sjuksköterskor saknar den nödvändiga kompetensen att identifiera och hantera de hälsoproblem som kan uppstå på grund av alkoholanvändning hos unga vuxna, kan det leda till försummande av potentiellt allvarliga tillstånd. Dessutom spelar patientens egen kunskap en central roll; bristen på medvetenhet om alkoholens konsekvenser kan ge upphov till betydande hälsorisker. Syfte: Syftet är att belysa hälsokonsekvenser av alkoholanvändning hos unga vuxna.  Metod: Studien baseras på en integrerad litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar (en kvalitativ och nio kvantitativa) valdes ut enligt strikta inklusions- och exklusionskriterier från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys upprättades. Resultat: Studien identifierade tre huvudkategorier av hälsokonsekvenser relaterade till alkoholanvändning: förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar, signifikanta beteendeförändringar, samt direkta negativa effekter på hälsan. Slutsatser: Studien visar att ökad alkoholanvändning hos unga vuxna inte bara ger upphov till omedelbara effekter som illamående, utan även långsiktiga hälsorisker, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar. Alkoholanvändningen kan även leda till olika psykisk ohälsa och riskbeteenden som gör att individen fattar sämre beslut och utvecklar hälsokonsekvenser. För att effektivt hantera dessa risker behöver sjuksköterskor fördjupad utbildning i tidig identifiering och förebyggande strategier, samt utveckla en kommunikation som är anpassad och responsiv till patientens behov.   Nyckelord: Alkoholanvändning, unga vuxna, hälsokonsekvenser. Tack till Kristina Tryselius för god handledning genom vårt arbete.

Bakgrund Kolhydrater kan bidra med energi till kroppens alla celler samt olika näringsämnen som människan behöver. Dieter, sociala medier, utbildningsnivå, ålder och kön kan alla vara faktorer som påverkar valet att äta eller inte äta kolhydrater, eller delvis utesluta dem. Dietisten kanske behöver finnas mer tillgänglig i samhället för individens räkning. Syfte Studien avser att undersöka vuxna individers inställning till kolhydrater. Metod En kvantitativ metod med hjälp av en webenkät har använts för att samla in data. Enkäten spreds på författarnas egna Facebook sidor. Data analyserades med Chi2-test och Fischer’s Exact Test. Resultat Analysen visade att det inte fanns skillnader mellan män och kvinnor i deras inställning till kolhydrater. Informationsinhämtning skiljde sig till viss del beroende på utbildning. Yngre kvinnor upplevde att de påverkas mer av sociala medier än andra grupper som undersökts i denna studie. Slutsats Ålder och kön spelar roll för hur budskap i sociala medier påverkar individen. Förståelse för hur vetenskap fungerar och att vetenskapens resultat ofta vinklas i media bör medvetandegöras hos individer. / Background Carbohydrates can provide energy to all the cells in the body as well as various nutrients that humans need. Diets, social media, education level, age and gender can all be factors that influence the choice to eat or avoid carbohydrates, or partially exclude them. The dietitian may need to be more accessible in society on behalf of the individual.Objective The aim of this study is to investigate adults’ attitudes towards carbohydrates. Method A quantitative method, using a web survey, has been employed to collect data. The survey was distributed on the authors' own Facebook pages. Data has been analyzed by Chi2 tests and Fischer’s Exact tests. Results The analysis showed that there were no differences between men and women regarding their attitudes towards carbohydrates. Information acquisition differed to some extent depending on education. Younger women experienced to be more affected by social media than other groups examined in this study. Conclusion Age and gender play a role in how messages in social media affect the individual. Understanding how science works and that scientific results often are skewed in the media should be taught.

Den psykiska ohälsan har ökat både nationellt och internationellt bland unga vuxna under de senaste åren. Psykisk ohälsa innebär nedsatt välbefinnande och psykisk obalans i människans dagliga liv. Idag lever ungefär 190 000 unga och unga vuxna med någon form av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av depression medför stora kostnader på samhällsnivå men även för individen och den unga vuxnas anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Studien är en litteraturstudie där datainsamlingen gjordes genom vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som söktes i Cinahl och PsycINFO. Nio vetenskapliga artiklar hittades, lästes och granskades. Tre olika huvudteman och sju olika subteman identifierades: att dra sig undan, att vilja ha ett skyddsnät och att uppleva lidande, och sju subteman. Studiens resultat beskriver att unga vuxna upplever sig ensamma, annorlunda samt är rädda och oroliga för stigmatisering. Att leva med depression handlar inte bara om att vara deprimerad, trött, orkeslös, uppleva sömnproblem eller ha en förändrad identitet, utan det handlar även om att känna ensamhet och sårbarhet, att känna sig annorlunda jämfört med samhället, att ha rädsla för sin omgivning samt att inte våga söka hjälp. Sjuksköterskan har en central roll i patienternas välbefinnande. Genom att sjuksköterskan får en ökad kunskap kan hen möta patientens livsvärld och därmed skapa förutsättningar för de unga vuxnas välbefinnande. Sjuksköterskan kan genom sin profession unga patienter med psykisk ohälsa i tidigt skede.

Denna studie undersöker användningen av tvåfaktorautentisering och utforskar motiveringarna för att använda eller inte använda tvåfaktorautentisering, skillnaderna i åsikter mellan olika åldersgrupper, samt möjliga förenklingar för att öka användningen av 2FA. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i Västra Götalandsregionen, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldersgrupperna 28–35 och 63–70. Resultaten av studien tyder på att det finns både unika och gemensamma upplevelser av tvåfaktorautentisering och säkerhetsbeteende bland deltagarna, samt möjliga områden för förbättring i design och implementering av tvåfaktorautentisering system.

Denna uppsats är resultatet av en undersökning av två verksamheter som valt att använda ett icke-formellt verktyg för att synliggöra, erkänna och dokumentera lärande. Utgångspunkten i undersökningen har varit en önskan att pröva om kunskaper om arbetsliv och erfarenheter från arbetsliv är möjliga att synliggöra, erkänna och dokumentera med liknande status och kvalitetssäkring som inom det formella utbildningssystemet. Studien bygger på intervjuer med elever, deltagare och handledare på ett introduktionsprogram med handelsinriktning på gymnasiet samt på ett program i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd. Gemensamt för målgruppen av ungdomar och unga vuxna i undersökningen var att de hade låg eller bristfällig utbildningsnivå samt att de riskerade att etableras i ett utanförskap. Undersökningen visar att det verktyg som använts visar bygger på en systematik som bidrar till att skapa en tydlig och pedagogisk lärandesituation samt ett arbetssätt som bidrar till en kvalitetssäkrad dokumentation. Den kompetens som deltagarna tillgodogjort sig visade sig även öka matchningsmöjligheterna på arbetsmarknaden. Verktygets etablering i samhället visade sig i undersökningen vara den svagaste länken i användandet. Verktyget upplevdes inte som tillräckligt kommunicerat och känt vilket var till elevernas nackdel. Kvalitetssäkringen visade brister inte minst vad gäller hanteringen av deltagarnas intyg över erhållet lärande. Trots goda resultat visade det sig också vara svårt för ansvariga tjänstemän att motivera kostnaden för användandet. Resultatet bör vara intressant för verksamheter som har tankegångar runt en integrativ syn på lärande samt om formella, icke-formella och informella verktyg för att synliggöra och erkänna lärande kan verka i symbios för att öka tillgången till det livslånga lärandet.

Då distriktssköterskan möter den asylsökande eller papperslösa personen på vårdcentral och utför bedömningen av densamme måste hon ta hänsyn till den lag som begränsar vården för dessa patienter. Lagen formulerar begreppet vård som inte kan anstå som en beskrivning av den asylsökande patientens rätt till vård. För att skapa ett bra möte är det inte bara denna lag distriktssköterskan behöver beakta, det behövs även förutsättningar för en god kommunikation såväl som kunskap för att ett förtroende skall kunna byggas och ett bra möte skapas. Att möta patientens förväntningar gentemot den lag som styr vården kan skapa konflikter för distriktssköterskan. Författarna frågar sig hur distriktssköterskan hanterar situationen och hur hennes upplevelse av mötet ser ut. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av mötet med den asylsökande vuxna patienten i primärvården. För studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats och utfördes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska. I resultatet framkommer att distriktssköterskan upplever sig ha kunskap om de lagar som finns men att hon inte främst ser till lagen utan till den patient hon möter med dess behov. Distriktssköterskan försöker på bästa sätt hantera mötet med den asylsökande patienten utifrån de förutsättningar hon har. För att ytterligare förbättra förutsättningarna till ett bra möte tror författarna att distriktssköterskan behöver fördjupad kunskap kring patientgruppen. Författarna anser också att en diskussion behöver öppnas kring lagen om vård för de asylsökande patienterna och dess relation till såväl hälso- och sjukvårdslagen som de etiska riktlinjer som ligger till grund för vården