<p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.</p>

<p>Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna <em>heshet</em>, <em>hyperfunktion</em> och <em>skrovel</em>. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna <em>hyperfunktion</em> och <em>röstläge</em>. Interbedömarreliabiliteten var högst vid bedömning av <em>heshet</em> hos barn och tendensen var att interbedömarreliabiliteten överlag var högre vid bedömning av barnrösterna än vid bedömning av kvinnorösterna. Värdena för intrabedömarreliabilitet visade starka tendenser till att vara högre vid bedömning av kvinnornas röster jämfört med barnens röster.</p>

<p>The study is divided into three parts – the development of wage labour towards becoming the dominant norm in society, how this norm is challenged in a specific geographical context, and lastly a study of two unemployed individuals and their everyday activities, what and especially why certain behaviour occurs. The main purpose with the text is to study unemployed people in a specific geographical context in a overall society where wage labour is thought to be the norm. Questions that is being asked is how the unemployed individual works in a society where wage labour is the dominant activity for the day. This is connected to a study of Möllevången, a district of Malmö, where the wage labour norm can be thought of as being challenged. Employment and unemployment is categorised as part of the same activity, in a perspective they share the same functions, the demand for spending time in the system and they constitute, in principle, the only ways of earning a living, the wage or unemployment benefit, which both comes with similar demands towards the individual.</p>

<p>Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: <em>Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt?</em> samt <em>Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna?</em> För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av för att ge en tydligare beskrivning av informanternas upplevelser, utgörs av resilience och coping.</p><p> </p><p>Av studiens resultat kan det utläsas att alla fem informanter upplevde sin uppväxt fylld av skamkänslor, ansvar, okunskap om vad som var rätt eller fel, normalt eller inte normalt samt saknad av någon som kunde stödja och hjälpa dem i deras situation. Dessutom framkom det att informanternas vuxna liv var präglat av deras upplevelser under uppväxten. Informanternas hanteringsstrategier varierade både i uppväxten och under vuxenlivet, då det visade sig att informanterna pendlade mellan ansvarstagandet, undvikandestrategier, kriminalitet och missbruk.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. <em>Delaktighet</em> sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de <em>normer</em> som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i <em>identitetsskapandet</em>, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning då respondenterna kunde delas in i familjetillhörighet till familjehemmet eller familjetillhörighet till både familjehemmet och biologfamiljen. Föräldrarelationerna skilde sig åt beträffande hur respondenternas beskrev dessa, vilket medförde att respondenterna delades in i en nyanserad respektive onyanserad kategori. Efter placeringens upphörande har de som flyttat hemifrån förändrat sig mest, vilket består i att de har fått en förbättrad relation till någon eller flera av sina föräldrar. En slutsats av studiens resultat är att det inte är avgörande om individen har tillhörighet till en eller två familjer utan hur stark familjetillhörigheten är, vilket i sin tur påverkas av föräldrarelationernas egenskaper och huruvida respondenten har bearbetat dessa.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.</p><p><strong>Metoden</strong> är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier.<strong> </strong></p><p><strong>Resultatet </strong>visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna. Något som visat sig vara extra viktigt har varit vännerna och det sociala nätverket. Alla informanter har på ett eller annat sätt verkligen understrykt betydelsen av vänner som är förstående och som på det sättet hjälper till att hitta det positiva med livet.</p><p><strong>Slutsatsen </strong>som kan dras utifrån detta arbete är att vara ung och ha en reumatisk sjukdom är något som påverkar hela livet. Vi har sett på informanterna i studien att trots detta flyter livet på och de lyckas i de flesta fall att få balans mellan aktivitet och vila. Just denna balans är mycket viktig.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. <strong>Metod: </strong>En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades.<strong> Resultat: </strong>Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv. <strong>Diskussion: </strong>Det<strong> </strong>framkom att<strong> </strong>personer som lever med ADHD använder sig av olika strategier för att hantera sin vardag. Strategierna kan ha både positiv och negativ inverkan på den funktionshindrades liv. Det visade sig också att impulsiviteten gjorde dem till mer olycksdrabbade bilförare.<strong> Slutsats: </strong>Sjukvårdspersonal kan behöva en ökad kunskap om funktionshindret ADHD för att lättare kunna bemöta och stötta individen på ett respektfullt sätt.</p> / <p><strong>Background:</strong> ADHD is a neuropsychiatric disease. It has only recently been discovered that also adults suffer from ADHD and this is an area under development. <strong>Aim:</strong> The aim is to illustrate what it is like to be an adult living with ADHD, with a focus on the functional disorder. <strong> Method: </strong>A literature study has been<strong> </strong>performed in which seven qualitative and quantitative articles were examined and analyzed. <strong>Result: </strong>The analysis showed five common denominators in the case of ADHD: loss of impulse control, difficulties socializing with others, problems organizing their everyday life, diagnosis: an advantage or a disadvantage in handling everyday life, and the effect of medication on their personality. <strong>Discussion: </strong>Persons living<strong> </strong>with ADHD use different strategies to cope with their everyday life. The strategies can have a positive or negative impact on the life of the person with the functional disorder. It was also shown that the impulsivity made them more accident-prone as car drivers. <strong>Conclusion:</strong> Healthcare staff may need more knowledge about ADHD to be able to treat and support affected persons in a respectful manner.</p>