Introduktion: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) definieras som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket innebär betydande svårigheter med att få en fungerande vardag. Huvudsymtomen yttrar sig ofta som uppmärksamhetsproblem, bristande impulskontroll samt hyperaktivitet. De flesta blir diagnostiserade i tidiga barnaår, problemen är ofta kvarstående i vuxen ålder och forskning tyder på viss ärftlighet. Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med diagnosen ADHD hanterar och upplever sitt dagliga liv med fokus på familje- och arbetsliv samt att redogöra för vilken datainsamlingsmetod som använts i valda artiklar. Metod: Litteraturstudien genomfördes med deskriptiv design, bestående av elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från Högskolan i Gävle biblioteks databaser: Scopus, PsycINFO, Cinahl samt PubMed. Fem centrala kategorier hittades när de inkluderade artiklarna granskades och sammanställdes i litteraturstudiens resultat. Resultat: Det framkom att individer med ADHD upplever att symtomen försvårar familje- och arbetssituationen, men kan bidra till en ökad kreativitet. För att hantera symtomen byter individerna arbeten och/eller partners ofta. Föreskrivna läkemedel uppges bidra till ökad fokusering. Självmedicinering med illegala droger är vanligt för att dämpa symtomen. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna bestod i majoritet av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Resultatet påvisade att individer med ADHD genomgående upplevde liknande symtom, dessa upplevdes som negativa då de påverkade det dagliga livet med svårigheter att få fungerande relationer i arbets- och familjelivet. Ökad kunskap inom området är av stor betydelse då sjuksköterskan kan bidra till att patienten kan hitta en jämnvikt i sin livssituation. Kunskapsluckan inom området är stort och behovet av fortsatt forskning är betydande. / Introduction: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is defined as a neuropsychiatric disability which means significant difficulty in getting a functional day. The main symptoms often manifest themselves as attention problems, poor impulse control and hyperactivity. Most will be diagnosed in early childhood, the problems are often persisting into adulthood and research suggests certain heredity. Aim: To describe how adults with ADHD manage and experience their daily life with a focus on family and work and to report on the data collection method used in the selected articles. Method: Literature study was conducted with descriptive design, consisting of eleven scientific articles. The articles are from the University of Gävle library databases: Scopus, PsycINFO, CINAHL and PubMed. Five central categories were found when the included articles were reviewed and collected literature results of the study. Results: It was found that individuals with ADHD experience the symptoms complicate family and work situations, but can contribute to increased creativity. To manage the symptoms, the individuals switched work and/or partners often. Prescribed drugs reported to contribute to increased focus. Self-medication with illegal drugs are common to suppress the symptoms. Data collection methods included in the articles comprised in the majority of semi-structured interviews. Conclusion: The results showed that individuals with ADHD consistently experienced similar symptoms, those perceived as negative as they affected the everyday life with difficulty in functioning relationships in family and working life. Increased knowledge in this area is of great importance when the nurse can help the patient to find an equilibrium in their lives. The knowledge gap in the field is great and the need for further research are significant.

Effekter av fysisk aktivitet kan minska olika riskfaktorer för uppkomst av sjukdomar som diabetes typ-2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det framkommer även att fysisk aktivitet i många fall kan vara ett bättre ingrepp jämfört med läkemedel vid förebyggande och behandlande syfte. Fysisk inaktivitet och följder av högt Body Mass Index kostar det svenska samhället cirka 2,5 miljarder SEK varje år och är en av de största orsakerna till tidig död. Fysisk aktivitet på recept utvecklades år 2001 för att främja fysisk aktivitet, något som all legitimerad vårdpersonal kan förskriva till patienter som de anser vara otillräckligt fysiskt aktiva. Sjuksköterskans arbetsområde innefattar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Trots att fysisk aktivitet på recept har funnits sedan 14 år så är det fortfarande mycket arbete som återstår för att det ska användas i större utsträckning i praktiken. Syftet är att beskriva vårdpersonalens syn på att förskriva fysisk aktivitet på recept till vuxna. Åtta vetenskapliga artiklar har analyserats i denna litteraturstudie studie. Resultatet visar att brist på kunskap och tidsbrist är de två vanligaste anledningarna till att många recept inte utfärdats när förväntat. I diskussionen framkommer vårdpersonalens syn på förskrivning av fysisk aktivitet på recept och hur metoden kan kopplas till en hållbar utveckling.

Background The Sami are the indigenous people in Scandinavia. They have a long history of discrimination, racism and conflict which has had a significant impact on Sami self-esteem and possibly also on their health, especially mental health. There are some recent studies on the mental health of reindeer herding Sami in Sweden showing a high prevalence of self reported depression and anxiety compared to other Swedes in the area. Also a moderately elevated risk of suicide amongst reindeer herding male Sami exists. Several studies on the health of young Norwegian Sami have not found any major differences between the young Sami and young Norwegians in the majority population. This is the first study on the health and living conditions of young Sami in Sweden with a special reference to mental health. Subjects and methods Two groups of young Sami have been approached; schoolchildren aged 13-18 years participating in special school programs for Sami children (N=121) and a national sample of young adult Sami aged 18-28 years (N=516) with an explicit Sami identity. The schoolchildren responded to questions about wellbeing and functioning measured by a self report version of Kidscreen-52 and some questions about enculturation and experience of being badly treated because of ethnic background. The young adults responded to a questionnaire about living conditions, Sami identity, health and suicidal expressions, and about experiences of bad treatment because of ethnic background. Data were compared with data from other Swedish youngsters. Main findings Being a young Sami in Sweden – Living condition, identity and life satisfaction (Paper I) A majority of the young adult Sami were proud of being Sami, they had a positive self perception and expressed a wish to preserve their culture. Bad treatment because of Sami background was frequent, about half of all respondents reported this experience and among reindeer herders seventy percent. The Sami experienced that they had to explain and defend the Sami culture and Sami way of living to a high degree, it become obvious that there is lack of knowledge about Sami and Sami culture among Swedes. The health of young Swedish Sami with special reference to mental health (Paper II) A majority of the young adults reported feeling healthy but close to half of the group often had worries, often forget things and often experienced lack of time for doing needed things. Women and those living alone reported more negative health. Sami with experience of bad treatment due to Sami background also reported a worse health i.e. more worries, more lack of time to do needed things and not feeling calm and relaxed. Healthrelated quality of life in Sami schoolchildren in Sweden (Paper III) The Sami children reported lower health-related quality of life (HRQL) compared to Swedish children in general. Girls had lower physical and psychological wellbeing than boys. Sami school children with experience of ethnicity related bad treatment reported a lower HRQL compared to those without this experience. Suicidal expressions in young Swedish Sami (Paper IV) Both young adult Sami and a reference group of young Swedes from the same geographical area (N=218) reported suicidal ideation, life weariness and death wishes to a high degree (30-50 %) but this was more common among Sami. The prevalence of suicide attempts did not, differ between Sami and other young Swedes, but subgroups of the Sami (reindeer herders and those being badly treated due to ethnicity) reported a higher degree of suicide attempts and having had plans to take own life compared to Sami without this experience. Conclusion The less favourable wellbeing (HRQL) of the Sami children in this study compared to Swedish children in general is worrisome and might partly be explained by experiences of ethnic related bad treatment, which can be especially troublesome in the turbulent adolescent years. The young adult Sami however seem to have a rather good or even better health compared to other young Swedes. They are proud of being Sami, have a close connection to the Sami community and strong connections to family and relatives. These are possible protective factors partly explaining the wellbeing of this group in spite of the high degree of ethnic related bad treatment reported. / <p>Funded by Country Council of Norrbotten reseach fund</p>

Sammanfattning Studien består av en integrativ forskningsöversikt om risk- och skyddsfaktorer, där vetenskapliga artiklar analyseras tematiskt i kombination med socialekologisk systemteori, copingstrategier och anknytningsteori. Forskningsöversikten ämnar till att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer som ökar risken respektive verkar förebyggande för utvecklandet av depression. Den tematiska analysen genomfördes genom att göra ett diagram över de vetenskapliga artiklarna och sedan strukturera risk- och skyddsfaktorerna under teman från de teoretiska utgångspunkterna. I forskningsöversiktens resultat framkommer riskfaktorer som bristande copingstrategier i form av stress över skolbetyg. Låg självkänsla, lågt självförtroende och dålig självbild framkommer också som bidragande riskfaktorer till att utveckla depression. Andra riskfaktorer är bristande hemförhållanden, vilket kan bottna i bristande engagemang från föräldrar, vilket påverkar ungdomar och barn negativt. Skyddsfaktorerna visade sig vara god sömn och kost, men även motsatsen till riskfaktorerna i form av god självkänsla, gott självförtroende, goda hemförhållanden. Goda hemförhållanden som skyddsfaktorer är trygg anknytning, goda relationer till föräldrar och stöd från närstående. Andra skyddsfaktorer som anges i resultatet tillhör skolvärlden och utgörs av utbildning samt goda relationer till klasskamrater.

This study aims to understand how young-adults, residents Hallunda-Norsborg, relate to the police’s definition of their residential area as “particularly vulnerable”. Do the young adultsagree with the term or is there any tension between their descriptionand the police’s definition? In previous research, it appears that residents of an area referred to as “particularly vulnerable” are described as cut off and isolated from the remaining majority society. We consider it relevant to gain an understanding ofthe residents' view of their residential area in comparison with the police authority's term. The study is based on qualitative semi-structured interviews with three young men and women aged 20-25. The study uses stigmatization and critical-urban theory, as well as social exclusion as theoretical starting points. The result shows that the residents experience a stigma towards Hallunda-Norsborg through the media's presentation, the treatment from others and within the labor market. They are partly in line with the police's definition of a "particularly vulnerable area" and that it corresponds to Hallunda-Norsborg. However, the definition is considered to be negatively emphasized as it creates a stamp of “vulnerability”that affects the majority society’s view of Hallunda-Norsborg. The conclusion is that young-adults in Hallunda-Norsborg relate in part to the police’s term but that they can also relate their experiences to it. The experiences that are highlighted is that the term isnegative creates a feeling of “exclusion” that affects the young-adultsrelationship with majority society.

Tidigare forskning visar att både alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa är som mest utbrett hos unga människor. Trots att fenomenen korrelerar med varandra så är förklaringar på sambandet mellan dessa två en bristfällig resurs. Detta arbete belyser det samband som existerar mellan unga människors psykiska hälsa och alkoholkonsumtion. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med unga människor i åldrarna 22-28 år och undersökningen visar hur sociala och kulturella faktorer påverkar deras alkoholkonsumtion. Resultaten visar hur många upplevde psykiska besvär kopplat till prestationer och framtidsutsikter, som detta arbete menar beror på den identitetssökande som kännetecknar tidsperioden. I sökandet efter identitet blir alkohol ett lättillgängligt, effektivt och socialt accepterat medel för nya och intensiva erfarenheter. Psykiska besvär tenderade att vara sammankopplat med hög alkoholkonsumtion, där flera även uppgav att de använt alkohol som självmedicinering mot ångestproblematik. Genom ett socialpsykologiskt perspektiv framhäver arbetet hur gruppinteraktioner och sociala påtryckningar leder till att alkohol blir en väsentligdel av unga människors kultur, där hög konsumtion påverkar den psykiska hälsan negativt.

I samband med samhällsförändringarna från traditionella samhällen till moderna ställs individer inför möjligheten att välja vilka liv de ska leva. Denna valmöjlighet är ett kännetecken för moderniteten och avspeglas även i människors kärleksliv. Teoretiker menar att intima relationer inte längre grundas på kvinnors ekonomiska beroende av män, utan ingås av fri vilja. Till följd av kärleksrelationens omvandling ämnar denna uppsats empiriskt illustrera hur unga vuxna kan uppfatta och uppleva kärleksrelationer. Syftet behandlas genom att undersöka varför informanterna önskar ingå kärleksrelationer, vilken funktion kärleksrelationer fyller i deras liv och varför kärleksrelationer tar slut. Studiens metodologiska ansats består av fenomenologisk forskningsstrategi och har en abduktiv utgångspunkt. Materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuer med informanter i åldrarna 21-32 år. Undersökningen behandlar heterosexuella kärleksrelationer. För att förstå varför unga vuxna önskar ingå kärleksrelationer används teorier om kärleksrelationers idealisering, identitetsskapande samt stigmatisering. Kärleksrelationers funktion studeras med stöd från intimitetsteorier om trygghet och otrygghet. Uppbrott undersöks med teorier om valfrihet och framtidsplanering. Undersökningen visar att informanterna uppfattar ensamhet som en negativ upplevelse och ser det som rationellt eftersträvansvärt att ingå kärleksrelationer. Kärleksrelationer upplevs både som en möjlighet till trygghet, men även otrygghet. Att ha olika förväntningar på framtiden och valfrihet kan orsaka uppbrott.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd utmärker sig främst genom bristande verbal- och ickeverbal kommunikation, nedsatt social ömsesidighet och en oförmåga att skapa samt bibehålla relationer. Detta innebär en aktivitetsproblematik inom; ADL, fritid, skola och arbete. Syfte: Att undersöka vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns för ungdomar och vuxna personer med autismspektrumtillstånd. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes med sammanlagt 23 artiklar som inkluderades. Databassökningen utfördes i de fyra databaserna; PubMed, AMED, CINAHL och Scopus. Resultat: Det framkom fyra teman; 1) skapa förutsättningar för aktiviteter, 2) träna sociala färdigheter, med två underteman; 2.1) träna sociala färdigheter med datorprogram, 2.2) träna sociala färdigheter med rollspel, 3.) träna motoriska färdigheter och träna i aktivitet samt 4) handledning. Konklusion: Det framkom att sociala färdigheter är fokus för arbetsterapeutisk intervention. Även att teknikstöd och rollspel var vanligt förekommande för unga vuxna och vuxna med AST.

The aim of this thesis is to examine whether the youth section, named ‘Young adults’, in the library in our study is justified or not. We will do this by examining connections between society’s and the library’s views on youth and youth culture. In our study we examine the purpose of the young adult-department and which measures are taken to reach the purposes. Furthermore our intention is to study which fields of use the young adult-department offers and how they correlate to the users needs. To gather information we have used a qualitative method based on interviews with the librarian responsible for the department and with 15 users. We have also taken notes and made observations to complement the interviews. We have analysed our material by using Ove Sernhede’s theories of society’s view on youths as a threat and Marianne Andersson’s and Dorte Skot-Hansen’s theories on the possible areas of use that a library offers. Our study shows that there are clear connections between society’s and the library’s view on young adults. In our material we notice a change in the way young adults are viewed; society and libraries are moving towards seeing youth culture as something positive and creative. However, this change of view does not include all youth cultures. A provocative collection that is built on requests from users is part of the aim to attract more young adults to the library. We come to the conclusion that the use of the department is mostly cultural and to some extent social.The department shows consideration regarding the requests of their users, and are tolerant towards different kinds of youth cultures. A majority of the books and other types of media in the department bring up subjects that are of interest and concern to the users. Therefore we consider the Young adult-department to be justified. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to investigate how the indexing of fiction for adults looks like in the public libraries that don’t buy indexed records for fiction from Bibliotekstjänst (BTJ). The questions that I want these libraries to answer is: - Public libraries that index fiction for adults themselves: 1. What tools do they use when indexing?, 2. How do they proceed when indexing?, 3. How do they experience that indexing works in practice?, 4. How large knowledge of Svensk Biblioteksförening’s subject headings list for adults do they have? - Public libraries that don’t index fiction for adults: 1. What factors lie behind the decision not to index?, 2. Do they have plans to either start indexing themselves or to start buying indexed records?, 3. How large knowledge of Svensk Biblioteksförening’s subject headings list for adults do they have?The study showed that in libraries that index themselves, many use Svensk Biblioteksförening’s subject headings list. They use the binding lists from BTJ and the text on the back cover of the book when choosing index terms and they think that indexing is interesting, useful but that it takes time. The libraries that don’t index say that it is lack of time or staff that has made them take that decision. Half of these libraries say that they will start buying indexed records or do the indexing by themselves. In both types of libraries the knowledge of Svensk Biblioteksförening’s subject headings list is basic or good. / Uppsatsnivå: D