I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader kön. Män uppgav större nätverk, medan kvinnor uppgav mer tillgång till intima anknytningspersoner. Kvinnor rapporterade också mer ångest. Ungefär samma andel i båda könen (knappt 9 %) rapporterade svåraste grad av barndomsproblem i minst en av fem olika typer. En nyskapad skala i den modifierade CTQ-BF, kallad Tillsyn, visade också på könsskillnader samt acceptabel reliabilitetsnivå. Skalans betydelse är intressant både som predicerande faktor till psykosocial hälsa/ohälsa samt för vidare forskning. De multivariata analyserna visade att temperamentsfaktorer i hög grad bidrar till förklarad varians i alla studerade former av psykosocial hälsa/ohälsa, men också att erfarenhet av känslomässig försummelse tycks ha en egen separat betydelse när det gäller social integration och anknytning. Förhoppningsvis bidrar studien till att utveckla teoriutvecklingen när det gäller barndomsupplevelsernas och temperamentets betydelse för psykosocial hälsa hos vuxna.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.

For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.

Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna? För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av för att ge en tydligare beskrivning av informanternas upplevelser, utgörs av resilience och coping.   Av studiens resultat kan det utläsas att alla fem informanter upplevde sin uppväxt fylld av skamkänslor, ansvar, okunskap om vad som var rätt eller fel, normalt eller inte normalt samt saknad av någon som kunde stödja och hjälpa dem i deras situation. Dessutom framkom det att informanternas vuxna liv var präglat av deras upplevelser under uppväxten. Informanternas hanteringsstrategier varierade både i uppväxten och under vuxenlivet, då det visade sig att informanterna pendlade mellan ansvarstagandet, undvikandestrategier, kriminalitet och missbruk.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att få ökad kunskap och förståelse om hur en förälders alkoholmissbruk kan påverka relationen mellan det vuxna barnet och föräldern. Vi ville även se om det fanns könsskillnader gällande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kände bristande tillit till vuxna och avstängande av känslor var vanligt förekommande under respondenternas uppväxt. Vi fann fyra skillnader mellan männen och kvinnorna i studien. Den tydligaste var att kvinnorna flyttade hemifrån i tonåren medan männen var i tjugoårsåldern. Männen hade mamman som anknytningsperson, medan kvinnorna fann tryggheten hos syskonen. Det var enbart kvinnor som uppgav att de idag har skamkänslor. Hur förälderns alkoholmissbruk påverkat relationen mellan det vuxna barnet och föräldern idag varierade starkt mellan respondenterna.

Bakgrund: Att erhålla en perifer venkateter (PVK) är idag en rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården. Risken för infektion anses som liten, men trots det inträffar allvarliga komplikationer , varav en är tromboflebit som kan leda till sepsis.  Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter.  Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt användes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika områden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit.  Resultat: Motstridiga resultat påvisades när det gällde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man. Infusioner, infusionspumpar, vissa läkemedel , diabetes, infektioner, brännskadade patienter samt rökare visade sig öka risken för tromboflebit. Införande av riktlinjer visade sig minska risken för tromboflebit.  Slutsatser: De rekommendationer och riktlinjer som finns idag grundar sig på relativt   gammal forskning, och det framkommer även där att evidens saknas eller är av låg kvalitet. Mer forskning behövs för att kunna säkerställa vilka riskfaktorer som är av betydelse för att utveckla tromboflebit, speciellt tid in situ, placering, storlek och betydelsen av kön.

ABSTRACT The aim of this study was to describe various methods of treatment and effects of treatment of ADHD, and to investigate wheater there is an association between adults with ADHD and obesity. Method:  Literature review. Twelve quantitative scientific articles were found in the data bases PubMed, Cinahl and MedLine.  Result: ADHD is a cognitive impairment that can lead to serious complications such as obesity. Studies show that drug treatments of adults with ADHD have positive effects in terms of reduced symptoms, increased efficiency and improved quality of life, but drugs can also cause side effects in form of loss of appetite and insomnia. For adults with ADHD and obesity drugs that affect metabolism have a significant impact on patients ability to lose weight. At the same time the need for counselling to implement lifestyle changes is considerable. Cognitive-behavioral group therapy has in studies shown long-term improvements and is a successful method in the treatment of adults with ADHD. Conclusion: The studies show that it is important to examine and treat patients with ADHD. Preventative measures with focus on lifestyle changes such as increasing physical activity and changing dietary habits are necessary to avoid serious sequelae as obesity. Attending nurses needs knowledge about treatment of ADHD and new disease prevention methods as motivational interviewing (MI) to help this group of patients.   Keywords: ADHD, adult, treatment, obesity

<p>Sjuksköterskeprogrammet</p>

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Dessa personer löper själva en ökad risk för att drabbas av ohälsa, bland annat riskerar de att själva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohälsa. Sannolikheten är därför hög att allmänsjuksköterskor även kommer att möta denna grupp i vården, och det är då viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förståelse för deras uppväxt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar. Metod: Studien grundades på en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa ämnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Personer som växte upp med missbrukande föräldrar påverkades på flera olika sätt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet så som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjälp av stöd gå vidare och acceptera sin uppväxt. Slutsats: Informanterna påverkades mycket av sin uppväxt senare i livet. Det är viktigt att sjuksköterskans bemötande med dessa personer präglas av en förståelse för deras uppväxt. På så vis skapas möjligheter för att kunna stötta personens hälsa.

Abstract We have chosen to examine how it can be to be diagnosed with ADHD in adults. Our purpose of this study was to examine the experience of being diagnosed with ADHD in adulthood. We wanted to investigate if people feel that the diagnosis has led to a change and if so, in what way. We also wanted to investigate the impact that the participants attribute the diagnosis. We have made a qualitative study in which we interviewed five men aged 31-45 years, who have all had their diagnosis for a year or more. We have analyzed our material from our theoretical premises, which has been the SOC and Stigma theory. Our results demonstrate that the people we interviewed, to some extent have experienced a change in their lives as a result of the diagnosis of ADHD. The diagnosis has worked for them as an explanation for their difficulties and as an opportunity to get support and help, such as medication. Some of those we interviewed also felt that the diagnosis has had a negative impact on their lives by an unsympathetic environment and a sense of being different. The people we interviewed attributed the diagnosis of great importance because it contributed to an explanation of their difficulties, as well as access to support and help, and secondly that they believe they have been a different situation if they had been diagnosed as a child. We do not want to draw any general conclusions from the results we obtained in the study, but we can see that the people we interviewed told us about a higher degree of comprehensibility and manageability after being diagnosed with ADHD. We do not see that they experienced an increased sense of purpose after they were diagnosed with ADHD, which is why we can´t say if they have received an increased SOC in its entirety as a result of the diagnosis. We also see that for some has been a stigma attached to being diagnosed with ADHD, while others describe it as a stigma of living with ADHD problems without knowing the cause of it. Keywords: ADHD, SOC, stigma, adult men, experience of diagnosis / Sammanfattning  Vi har valt att undersöka hur det kan vara att bli diagnostiserad med ADHD för vuxna personer. Vårt syfte med studien har varit att undersöka upplevelsen av att bli diagnostiserad med ADHD i vuxen ålder. Vi ville undersöka om personerna upplever att diagnostiseringen har lett till en förändring och i så fall på vilket sätt. Vi ville också undersöka vilken betydelse personerna tillskriver diagnosen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat fem män i åldrarna 31-45 år, som alla har haft sin diagnos i ett år eller mer. Vi har analyserat vårt material utifrån våra teoretiska utgångspunkter, som har varit KASAM och Stigmateorin. Studiens resultat visar att de personer som vi har intervjuat till viss del har upplevt en förändring i sina liv till följd av diagnostiseringen av ADHD. Diagnosen har för dessa fungerat som en förklaring till deras svårigheter och som en möjlighet att få stöd och hjälp, exempelvis genom medicinering. En del av de vi har intervjuat upplever också att diagnosen har haft en negativ påverkan på deras liv genom en oförstående omgivning och genom en känsla av att vara annorlunda. De personer vi intervjuat tillskriver diagnosen en stor betydelse, dels då den bidragit till en förklaring på deras svårigheter, dels som en tillgång till stöd och hjälp och dels att de tror sig ha haft en annan livssituation om de blivit diagnostiserade som barn.  Vi vill inte dra några generella slutsatser utifrån de resultat som vi fått i studien men vi kan se att de personer som vi intervjuat har berättat om en högre grad av begriplighet och hanterbarhet efter att de blivit diagnostiserade med ADHD. Vi ser dock inte att de upplever någon ökad känsla av meningsfullhet efter att de diagnostiserats med ADHD, varför vi inte kan uttala oss om de har fått en ökad KASAM i sin helhet till följd av diagnostiseringen. Vi ser också att det för vissa har varit stigmatiserande att bli diagnostiserad med ADHD, samtidigt som andra beskriver det som stigmatiserande att leva med ADHD-problematik utan att veta orsaken till den. Nyckelord: ADHD, KASAM, stigma, vuxna män, upplevelse av diagnos