• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 903
  • 28
  • 1
  • Tagged with
  • 932
  • 458
  • 290
  • 217
  • 209
  • 206
  • 205
  • 138
  • 115
  • 103
  • 101
  • 95
  • 94
  • 90
  • 87
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Att "smälta" in i vuxenlivet : övergången från ungdom till vuxen

Ramm, Elisabeth, Svensson, Anna January 2006 (has links)
<p>For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.</p>
162

Övergången från barn- till vuxenklinik : Unga vuxna med diabetes mellitus typ 1

Edlund, Anna, Olsen, Emelie January 2010 (has links)
Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka. Framför allt var det informationen som upplevdes otillräcklig. Det var information som inte passade till de unga vuxnas ålder eller ingen information alls. I artiklarna uttrycktes det hur de önskade att övergången skulle ha varit, oavsett om den upplevdes som positiv eller negativ. Exempel på detta var mer information, miljön på vuxenkliniken och vårdpersonalens bemötande. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de unga vuxna, vad de går igenom och deras eventuella reaktioner. Det finns en risk att de hamnar utanför vårdsystemet vid övergången. Det kan förhindras om övergången upplevs positivt. Sjuksköterskan kan underlätta för den unge vuxne genom att ge stöd, uppmuntran och information.
163

Unga vuxnas skattning av tillit till behandling vid psykisk ohälsa. En jämörelse mellan KBT, psykodynamiskterapi och läkemedel : / Young adults credibility to mental health. A study towards CBT, psychodynamic therapy and medicine

Harling, Camilla January 2010 (has links)
Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet.   Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa.   Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien.
164

Familjetillhörighet och föräldrarelationer : En kvalitativ studie av unga vuxna, f.d. familjehemsplacerades erfarenheter under och efter placering i familjehem.

Vogel, Anna January 2007 (has links)
Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning då respondenterna kunde delas in i familjetillhörighet till familjehemmet eller familjetillhörighet till både familjehemmet och biologfamiljen. Föräldrarelationerna skilde sig åt beträffande hur respondenternas beskrev dessa, vilket medförde att respondenterna delades in i en nyanserad respektive onyanserad kategori. Efter placeringens upphörande har de som flyttat hemifrån förändrat sig mest, vilket består i att de har fått en förbättrad relation till någon eller flera av sina föräldrar. En slutsats av studiens resultat är att det inte är avgörande om individen har tillhörighet till en eller två familjer utan hur stark familjetillhörigheten är, vilket i sin tur påverkas av föräldrarelationernas egenskaper och huruvida respondenten har bearbetat dessa.
165

Spelar hjärnan någon roll?

Jensing, Marie January 2007 (has links)
Syftet med den här uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohälsa. Det var också av intresse att få se om det fanns någon skillnad i sättet att förklara orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur Läkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport från SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohälsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhälle. Det hade lett till att ett stort ansvar, många gånger högt över vad individen mäktade med, hade lagts ned på individnivå. Förmågan att göra rätt val i livet hade inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna hade skapats. I analysen framkom olika förklaringsmodeller. Dessa modeller hade i sin tur bidragit till skillnaderna i sättet att beskriva orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Kvinnor beskrevs som bräckliga och deras cyklicitet kopplades utan vetenskapliga belägg ihop med diagnosen depression. Det som gick att finna angående männens psykiska ohälsa beskrevs mer som ett beteendeproblem där aggressivitet och missbruk fick stå för den stora förklaringen. The purpose of this paper was to understand through a review of the literature the main explanations given for mental ill-health in young adults. It was also of interest to investigate if different explanations were given for mental ill-health among young men, as opposed to women. This study reviewed articles taken from Läkartidningen, Psykologtidningen, and Transmittorn, as well as a report from SOU. The results indicated that the underlying cause for mental ill-health in young adults is to a large extent an increasingly individualized society, leading in turn to more responsibility being laid upon young adults often ill-equiped to handle it; the ability to make successful choices in life does not always develop at the same speed as the new opportunities that society creates. The analysis revealed that different explanations / models were used to describe the causes of mental ill-health in men and in women. Women were described as fragile, and a diagnosis of depression was linked, without scientific proof, to their reproductive / hormonal / monthly cycles. Mental ill-health in men, on the other hand, was described more as a behavioral problem, with aggression and drug abuse as the main cause. Keyword Young adults, gender, health, mental ill-health
166

Bästisar: Unga kvinnors upplevelse av relationen till sin bästa vän

Källén, Ann January 2006 (has links)
Vänskap har mycket stor betydelse i människors liv, men är än så länge ett outforskat ämne. Vänskapsrelationer utgör ett socialt stöd som är viktigt för psykiskt välmående och mental hälsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förståelsen för hur ”bästisrelationen” mellan två unga vuxna kvinnliga bästa vänner kan gestalta sig. Huvudfrågeställningen var; vilka centrala teman karaktäriserar relationen? En explorativ ansats tillämpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor i åldern 18-25 år som hade en kvinnlig bästa vän. Intervjumaterialet bearbetades sedan enligt induktiv tematisk analys. Resultatet presenteras på gruppnivå. De centrala temana i ”bästisrelationen” var att kvinnorna känner likhet med sina bästa vänner, att de delar en gemensam historia, att relationen är hållbar, att de känner sig förstådda, att de känner sig accepterade samt att de får och erbjuder varandra hjälp och stöd. De centrala temana diskuteras sedan utifrån hur unika de är för relationen, deras förhållande till varandra samt förhållandet till andra centrala aspekter av relationen.
167

Lönearbetet, Arbetslösheten och Möllevången : En studie i arbetslöshetens vardag och dess platser

Annersten, Mikael January 2006 (has links)
The study is divided into three parts – the development of wage labour towards becoming the dominant norm in society, how this norm is challenged in a specific geographical context, and lastly a study of two unemployed individuals and their everyday activities, what and especially why certain behaviour occurs. The main purpose with the text is to study unemployed people in a specific geographical context in a overall society where wage labour is thought to be the norm. Questions that is being asked is how the unemployed individual works in a society where wage labour is the dominant activity for the day. This is connected to a study of Möllevången, a district of Malmö, where the wage labour norm can be thought of as being challenged. Employment and unemployment is categorised as part of the same activity, in a perspective they share the same functions, the demand for spending time in the system and they constitute, in principle, the only ways of earning a living, the wage or unemployment benefit, which both comes with similar demands towards the individual.
168

Icke farmakologiska metoder för att lindra postoperativ smärta hos vuxna

Adolfsson, Monica, Unosen, Berit January 2007 (has links)
Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.
169

Mitt dolda funktionshinder

Jacobsson, Weronica, Andersson, Annicka January 2007 (has links)
Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman. Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.
170

Barndomsupplevelser och personlighet : Vad inverkar på den vuxnes psykosociala hälsa?

Andersson, David, Lundahl, Sebastian January 2008 (has links)
I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader kön. Män uppgav större nätverk, medan kvinnor uppgav mer tillgång till intima anknytningspersoner. Kvinnor rapporterade också mer ångest. Ungefär samma andel i båda könen (knappt 9 %) rapporterade svåraste grad av barndomsproblem i minst en av fem olika typer. En nyskapad skala i den modifierade CTQ-BF, kallad Tillsyn, visade också på könsskillnader samt acceptabel reliabilitetsnivå. Skalans betydelse är intressant både som predicerande faktor till psykosocial hälsa/ohälsa samt för vidare forskning. De multivariata analyserna visade att temperamentsfaktorer i hög grad bidrar till förklarad varians i alla studerade former av psykosocial hälsa/ohälsa, men också att erfarenhet av känslomässig försummelse tycks ha en egen separat betydelse när det gäller social integration och anknytning. Förhoppningsvis bidrar studien till att utveckla teoriutvecklingen när det gäller barndomsupplevelsernas och temperamentets betydelse för psykosocial hälsa hos vuxna.

Page generated in 0.0303 seconds