I Sverige levde år 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. När vuxna barn valde att hjälpa och stödja en förälder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförändring där många vuxna barn upplevde att de blev förälder till sin förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och få förståelse för vuxna barns erfarenheter av att en förälder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har använts där 13 artiklar valdes ut till granskning. Två granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poängsätta de utvalda artiklarna. När granskningen var genomförd analyserades artiklarna och fyra teman framkom: Stress; känslor; relationer; stöd och hjälp. Författarnas slutsats var att de vuxna barnens livskvalitet, huvudsakligen, påverkades negativt av de erfarenheter de vuxna barnen fick av att deras föräldrar hade en demenssjukdom. De vuxna barnen bar på flera känslor inom sig som tillsammans orsakade kaos. Resultaten visade att sjukvården bör bli medveten om detta eftersom de som hjälpte och stöttade sina föräldrar lätt blev osynliga för vården. Det visade sig viktigt att hjälp och stöd kunde erbjudas och att vi som sjuksköterskor kunde se och därmed fånga upp de som behövde hjälp och stöd från samhället.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna barns erfarenheter av att vara anhörigvårdare till en förälder med demenssjukdom. I databaserna Cinahl och PubMed söktes tolv artiklar fram. Tio av dessa inkluderades och kvalitetsbedömdes. Artiklarnas resultat analyserades utifrån syfte och frågeställningar och sammanfördes till teman. Sex teman framstod: Känslor och förändrade roller, Förlust, Plikt, Vårdande tillfredställelse, Stöd och Stöd från sjuksköterska. Olika känslor som vuxna barn uttryckte om förälderns personlighetsförändring var ledsamhet, rädsla, frustration, oro, förlust och skam. Skyldighet och pliktkänslor upplevde anhörigvårdarna inför vårdandet samt känslor av otillräcklighet, frustration och obekvämhet. Psykologiskt välmående handlade om att ha mening med livet och känna tillfredsställelse över sin situation. Anhörigvårdarna hade svårt att prata om demenssjukdomen med närstående, men ville ha praktisk hjälp. Män ville ha mer information omkring vårdandet medan kvinnor mer ville prata känslor. Att som sjuksköterska fokusera anhörigvårdarens positiva erfarenheter och känslor kunde stärka och stödja dennes självkänsla och självförtroende. Slutsatsen blev att negativa känslor var framstående hos vuxna barn till en förälder med demenssjukdom. Att anhörigvårdaren hade behov av praktiskt stöd och samtal. Gruppundervisning och stärkande samtal med en sjuksköterska var omvårdnadsåtgärder som kunde stärka vuxna barn i vårdandet.

Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv. Diskussion: Det framkom att personer som lever med ADHD använder sig av olika strategier för att hantera sin vardag. Strategierna kan ha både positiv och negativ inverkan på den funktionshindrades liv. Det visade sig också att impulsiviteten gjorde dem till mer olycksdrabbade bilförare. Slutsats: Sjukvårdspersonal kan behöva en ökad kunskap om funktionshindret ADHD för att lättare kunna bemöta och stötta individen på ett respektfullt sätt. / Background: ADHD is a neuropsychiatric disease. It has only recently been discovered that also adults suffer from ADHD and this is an area under development. Aim: The aim is to illustrate what it is like to be an adult living with ADHD, with a focus on the functional disorder. Method: A literature study has been performed in which seven qualitative and quantitative articles were examined and analyzed. Result: The analysis showed five common denominators in the case of ADHD: loss of impulse control, difficulties socializing with others, problems organizing their everyday life, diagnosis: an advantage or a disadvantage in handling everyday life, and the effect of medication on their personality. Discussion: Persons living with ADHD use different strategies to cope with their everyday life. The strategies can have a positive or negative impact on the life of the person with the functional disorder. It was also shown that the impulsivity made them more accident-prone as car drivers. Conclusion: Healthcare staff may need more knowledge about ADHD to be able to treat and support affected persons in a respectful manner.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation. För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen. För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder. Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation. Vad gäller bruket av olika bisatsgrupper visar undersökningen att båda inlärargrupperna använder sig av alla tre bisatstyperna attributiva, nominala och adverbiella bisatser men att frekvensen av attributiva och adverbiella är högre i L2-uppsatserna medan frekvensen av nominala bisatser är lägre. Vad gäller bisatsinledare visar undersökningen att de fyra bisatsinledare som, att, vilken och när har högst frekvens i båda grupperna. Undersökningen visar också att mer än 50 % av de bisatser som undersökningen omfattar används av båda grupperna medan cirka 25 % används endast av L1-inlärarna och 23 % används av endast L2-inlärarna.

<p>Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.</p>

<p>Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de</p><p>upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.</p>

Bakgrund: Fysiskt trauma orsakas ofta av en oväntad händelse med yttre våld som kan påverka flera organsystem med risk för dödsfall. Höga krav ställs på sjuksköterskans kompetens i omhändertagandet av personer med livshotande tillstånd då händelsen skapar rädsla men även då flera komplexa aktiviteter pågår samtidigt för att rädda kroppsfunktioner. Omhändertagandet kräver att sjuksköterskan arbetar utifrån både omvårdnadens sakaspekt och relationaspekt. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenhet av omvårdnad vid trauma. Metod: Litteraturöversikt med induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling via CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Tematisk innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Tre huvudkategorier skapades; Att bli mött om en individ, Säker omvårdnad och Maktlöshet. Personer med trauma beskrev betydelsen av att få vara delaktiga i sin omvårdnad, få sina behov bekräftade och att ha en relation med sjuksköterskan samt att de upplevde omvårdnaden som effektiv och trygg. Negativa erfarenheter beskrevs relaterat till utsatthet, bristande information och erfarenhet av kontrollförlust. Slutsatser: Omvårdnad vid trauma inkluderar att den vårdsökande personen får uppgifter att utföra av sjuksköterskan, samt att de blir informerade om interventioner och de aktiviteter som pågår runt omkring dem, vilket resulterar i ökad upplevelse av säkerhet samt ökat förtroende för sjuksköterskeprofessionen. / Background: Physical trauma is an unexpected event caused by external violence that can involve several body systems with a high risk of severe injuries. When caring for a person exposed to a physical trauma with a life threatening condition the nurses’ competencies are tested. Several complex activities take place at the same time to save the person’s life and physical functions. Aim: To describe the person’s experience of nursing after a trauma. Method: A literature review of qualitative studies. Data was collected in three databases and analysed using an inductive thematic qualitative content analysis on the manifest content. Results: Three categories were found; Being met as an individual, Secure nursing and Powerlessness. The persons’ described the importance of taking part in their care, having their needs confirmed and being in a relationship with the nurse, they described their care as efficient and they felt safe. Negative experiences were described as being exposed, not having control and lack of information. Conclusions: When caring for persons with trauma the nurse should include the person in their care by giving them “jobs” to do and by informing them about actions and interventions taking place around them, thereby confidence and security is created.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år. Metoden i studien är en litteraturstudie, enligt Friberg (2012, s. 133) och baseras på vetenskapliga artiklar från 2006 till nutid.  Analysarbetet är gjort enligt Friberg (2012, s. 35) och resultatet visade på problem som påverkar individen efter färdig behandling, vilket försvårar övergången från aktiv behandling till ett vardagligt liv, men även från ungdom till vuxen. De unga betonade betydelsen av stöd från omgivningen och att avsaknaden av detta ledde till oro, stress samt för vissa, självmordstankar. Studiens resultat betonar vikten av information och patientutbildning, för att kunna stödja patienten. I diskussionen diskuteras detta stöd, som bör hjälpa patienten att uppnå hälsa och välbefinnande.