<p>I Sverige levde år 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. När vuxna barn valde att hjälpa och stödja en förälder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförändring där många vuxna barn upplevde att de blev förälder till sin förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och få förståelse för vuxna barns erfarenheter av att en förälder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har använts där 13 artiklar valdes ut till granskning. Två granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poängsätta de utvalda artiklarna. När granskningen var genomförd analyserades artiklarna och fyra teman framkom: Stress; känslor; relationer; stöd och hjälp. Författarnas slutsats var att de vuxna barnens livskvalitet, huvudsakligen, påverkades negativt av de erfarenheter de vuxna barnen fick av att deras föräldrar hade en demenssjukdom. De vuxna barnen bar på flera känslor inom sig som tillsammans orsakade kaos. Resultaten visade att sjukvården bör bli medveten om detta eftersom de som hjälpte och stöttade sina föräldrar lätt blev osynliga för vården. Det visade sig viktigt att hjälp och stöd kunde erbjudas och att vi som sjuksköterskor kunde se och därmed fånga upp de som behövde hjälp och stöd från samhället.</p>

<p>Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna barns erfarenheter av att vara anhörigvårdare till en förälder med demenssjukdom. I databaserna Cinahl och PubMed söktes tolv artiklar fram. Tio av dessa inkluderades och kvalitetsbedömdes. Artiklarnas resultat analyserades utifrån syfte och frågeställningar och sammanfördes till teman. Sex teman framstod: Känslor och förändrade roller, Förlust, Plikt, Vårdande tillfredställelse, Stöd och Stöd från sjuksköterska. Olika känslor som vuxna barn uttryckte om förälderns personlighetsförändring var ledsamhet, rädsla, frustration, oro, förlust och skam. Skyldighet och pliktkänslor upplevde anhörigvårdarna inför vårdandet samt känslor av otillräcklighet, frustration och obekvämhet. Psykologiskt välmående handlade om att ha mening med livet och känna tillfredsställelse över sin situation. Anhörigvårdarna hade svårt att prata om demenssjukdomen med närstående, men ville ha praktisk hjälp. Män ville ha mer information omkring vårdandet medan kvinnor mer ville prata känslor. Att som sjuksköterska fokusera anhörigvårdarens positiva erfarenheter och känslor kunde stärka och stödja dennes självkänsla och självförtroende. Slutsatsen blev att negativa känslor var framstående hos vuxna barn till en förälder med demenssjukdom. Att anhörigvårdaren hade behov av praktiskt stöd och samtal. Gruppundervisning och stärkande samtal med en sjuksköterska var omvårdnadsåtgärder som kunde stärka vuxna barn i vårdandet.</p>

Bakgrund: Var tredje människa kommer någon gång i livet att få en cancerdiagnos. Att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom innebär en stor livsförändring och är i många fall även livshotande. Copingstrategier och sociala faktorer är viktiga hjälpmedel för att hantera den psykologiska biten av sjukdomen. Syfte: Att belysa upplevelser av att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra teman framkom: Dimensioner av stöd, Coping, Psykologisk stress och Utmaningen fortsätter. Patienter upplevde olika behov av stöd och använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin nya vardag. Olika faktorer bidrog till att patienterna upplevde psykologisk stress, vilka även kunde finnas kvar en tid efter sjukdomen.  Slutsats: Patienterna har stort behov av olika typer av stöd och coping vilket upprätthölls genom bra information och begriplighet. Patienterna led av psykologisk stress vilket beskrevs genom en känsla av isolering som behövdes göras hanterbar. När behandlingen var avslutad fanns fortfarande en stor rädsla för återfall, där meningsfullhet gjorde det lättare för dem att hantera rädslor och oro. Klinisk betydelse: Ämnet kommer att bidra till en ökad förståelse om vad som är viktigt för patientgruppen unga vuxna med cancer. Med kunskapen kommer sjukvårdspersonal att kunna anpassa sin information till denna patientgrupp. / Background: One in every three people will get cancer some time during their lifetime. Being a young adult with cancer is a life changing experience, and is in many cases even life threatening. Coping strategies and social factors are important tools for managing the psychological aspects of the disease: Aim: To highlight the experiences of being a young adult living with a cancer. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach. Results: Four themes emerged: Dimensions of support, Coping, Psychological stress and the challenge continues. Patients experienced different needs for support and used different coping strategies to deal with their new life situation. Various factors contributed to the patient’s experience of psychological stress, which could also be retained a time after the disease. Conclusion: Patients had a great need for different types of support and coping which was maintained through good information and comprehensibility. The patients suffered from psychological stress, which was described by a sense of isolation that needed to be done manageable. When treatment was completed, there was still a great fear of recurrence, where meaningfulness made it easier for them to deal with fears and concerns. Clinical significance: The subject will contribute to a better understanding of what is important for the patient group young adults with cancer. With this knowledge the healthcare staff will be able to customize their information in this patient group. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium januari 2016</p>

Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Genom åren har ADHD varit huvudsakligen förknippat med barn. Det är först på senare år som ADHD har blivit en erkänd funktionsnedsättning även hos vuxna. Uppskattningsvis lever 2,5 % av den vuxna befolkningen i Sverige med ADHD. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att som vuxen leva med ADHD Metod: Studien var en kvalitativ självbiografistudie. En induktiv ansats har använts och analysen utfördes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen gav fyra kategorier och fem underkategorier. Resultatet visade att livet med ADHD innebar svårigheter i vardagen, att vara full av känslor samt att omgivningens stöd var av betydelse. Vidare visade resultatet att hälsa kunde upplevas trots ADHD. Slutsats: Att som vuxen leva med ADHD innebär svårigheter i vardagen sammankopplade till de huvudsymtom som funktionsnedsättningen ger. Det innebär vidare känslor av att vara annorlunda och missförstådd samt att uppleva svårigheter med pendlande humör. Med stöd från omgivningen samt ökad begriplighet och hanterbarhet kan känslan av hälsa och välbefinnande öka. Då varje persons upplevelser är individuella är det viktigt att som sjuksköterskan se till den personliga livsvärlden för att kunna stärka individens hälsoprocesser.

Den här uppsatsen ämnade undersöka hur möjligheterna för vuxna i åldern 30+, att delta i föreningsbaserad breddidrott ser ut i Gästrikland. Motsatsen är elitidrott eller tävlingsidrott där fokua ligger på förberedande träning inför tävling och bra resultat. Mycket fokus hos föreningsidrotterna ligger idag på barn och ungdom med bidrag, tävlingar etc, och just detta finns väldigt bra kartlagt hur det ser ut i länet. Desto mindre information och kartlagd forskning finns det kring vuxna och föreningsidrott.

Bakgrund: Av världens befolkning är det minst 10 % som lider av nålrädsla eller nålfobi. Nålar ingår i många vanligt förekommande medicinska procedurerna i vården. Många drabbade undviker att uppsöka vård eller genomgå vaccinationsprogram. Trots att många lider av nålrädsla och nålfobi är detta ett problem som inte prioriteras överallt inom vården. Enligt Eriksson (1994) är det viktigt för patienten att känna sig välkomnad och respekterad för att vårdaren ska kunna lindra lidandet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur personer med nålrädsla eller nålfobi upplever sticksituationer inom vården, vilka faktorer som påverkar nålrädsla/fobin samt hur nålrädsla/fobi kan lindras.    Metod: En litteraturöversikt med sammanlagt elva artiklar genomfördes. Artiklarna har kvalitésgranskats och analyserats av författarna till den här studien. Under arbetets gång skapades kategorier utefter artiklarnas resultat. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen av artiklarnas resultat. Det var: Psykiska och fysiska upplevelser och reaktioner, påverkande faktorer och strategier för att kunna hantera situationen eller rädslan. Psykiska upplevelser som rädsla och ångest kan leda till fysiska reaktioner som i sin tur kan förstärka rädslan hos patienten. Det framkom metoder som exempelvis god kommunikation och visualisering i resultatet som visade goda effekter för att lindra lidandet.   Slutsats:Resultatet visar att nålrädsla och nålfobi kan leda till många negativa upplevelser hos patienterna som bland annat svimningskänsla, ångest och oro. Metoder som exempelvis visualisering kan lindra de negativa upplevelserna. Faktorer som kan minska nålrädsla och nålfobi är bland annat miljön och hur vårdaren uttrycker sig i sitt bemötande. / Background: At least 10 % of the population suffersfrom needle fear or phobia. Needles are a part of many common procedures. Many sufferers avoid seeking care or take part of vaccination programs. Although many suffers it is a problem that is not prioritized everywhere within healthcare. According to Eriksson (1994) it is important that the patient feel welcome and respected to be able to ease the suffering. Purpose:The purpose of this study was to examine how people with fear or phobia of needles experience the pinprick situations within healthcare, which factors that affect this fear and phobia as well as how the needle fear and phobia can be relieved. Method:A literature study with eleven articles were conducted. These have been quality controlled and analyzed by the authors of this study. Through the procedure different categories were created depending on the results of the articles.Result:Three categories emerged through these analysis. They were: Mental and physical experiences and reactions, affecting factors and strategies to handle the situation or fear. Experiences as fear and anxiety can lead to physical reactions that can strengthen the fear even further. Methods such as good communication and visualization proved themselves having good effects in easing the suffering.Conclusion:The result shows that needle fear and phobia can lead to many negative experiences for the patients. Methods such as visualization can ease the negative experiences. Factors that can reduce the needle fear and phobia is for example the environment and how the caregiver express himself in his care.

The purpose of the paper is to investigate how young adults experience their situation in the labor market and its consequences for everyday life. This is a qualitative study where the interviewees have described their experiences in the labor market, which resulted in a predominantly negative tone. Interviewees point out the problem of the insecure employment forms which affect their lives a lot because they are unable to plan their free time due to unscheduled work and uncomfortable working hours. Furthermore, they describe the labor market as uncertain as concerns about the uncertain future are significant. Hence, how to make the economy go together and create a stable life. They have dreams of the future and with some fear the majority have chosen to study to achieve their goals, however, the interviewees are convinced that their way there will be long and complicated. Interviewees prove to be very disappointed that it is very difficult for them to establish themselves in the labor market, where they have noticed that the response to them is not the same as for the other employees. The result is supported by previous research, which is described in the paper. There sometimes the sociologist Karl Marx describing capitalism in a changed society and the consequences of this. Furthermore, the theory describes unsafe jobs, the high demands of society, the importance of education in order to achieve better chances of establishing, flexible work life and theories of how success is to be achieved. Keywords: Young adults, labor market, working life, insecure job, establishment / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga vuxna upplever sin situation på arbetsmarknaden och dess konsekvenser för vardagslivet. Detta är en kvalitativ studie där intervjupersonerna har beskrivit sina erfarenheter av arbetsmarknaden vilket resulterade i en övervägande negativ ton. Intervjupersonerna påpekar problematiken av de osäkra anställningsformerna vilket påverkar deras liv en hel del där de inte upplever att de har möjlighet att planera sin fritid på grund av ej schemalagt arbete och obekväma arbetstider.Vidare beskriver de arbetsmarknaden som osäker där oron för den ovissa framtiden är påtaglig. Därav hur de ska få ekonomin att gå ihop och skapa sig ett stabilt liv. De berättar att de har drömmar om framtiden och med viss rädsla har flertalet valt att studera för att uppnå sina mål, dock är intervjupersonerna övertygade om att vägen dit kommer vara lång och komplicerad. Intervjupersonerna visar sig vara påtagligt besvikna överde svårigheter de upplever med att etablera sig på arbetsmarknaden där de har märkt av att bemötandet gentemot dem inte är detsamma som för de övriga anställda. Resultatet tar stöd i tidigare forskning som redogörs i uppsatsen. Där ibland sociologen Karl Marx som beskriver kapitalismen i ett förändrat samhälle och konsekvenserna av detta. Vidare i teorin redogörs det om osäkra jobb, samhällets höga krav, vikten av utbildning för att erhålla bättre chanser för att etablera sig, det flexibla arbetslivet och teorier angående hur framgångska uppnås.

Integrationspolitiken har länge varit i fokus och i dagens samhälle är ämnet omtalat. Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället och det här är sociologiskt intressant. Syftet i den här undersökningen har varit att försöka få en ökad förståelse om unga vuxnas upplevelse av sin dubbla identitet och deras hantering av sin dubbla identitet. Identitetsskapande och omgivningens påverkan ligger även i fokus. Den här undersökningen bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer som utfördes på unga vuxna med en åldersbegränsning mellan 18–35 år. Det insamlade materialet transkriberades manuellt och kodades för att skapa teman genom nyckelord samt kategoriserades för att ta fram kärncitat som identifierar de långa intervjuerna. Empirin analyserades utifrån tidigare forskningar och teorier om identitet och identitetsskapande ur olika perspektiv samt tillhörighet och utanförskap. De begrepp som har använts är bland annat etnisk, kulturell- och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet, etnocentrism, vi &amp; dem och fördomar.     Resultatet av den analyserade empirin visar att individerna identifierar sig på olika sätt men en gemensam uppfattning kring definitionen av kulturen och etnicitet tydliggjordes. På ett eller annat sätt använder individerna kultur och etnicitet i sin identifiering. En annan aspekt visade att omgivningen har en påverkan på individers identitet som är kontextberoende. I Sverige blir individerna tillskrivna en identitet, invandrare, medan i ursprungsländerna blir de tillskrivna en helt annan identitet, svensk. Det intressanta här är att den svenska identiteten blir tydligare i ursprungslandet medan i Sverige överväger en identitet som invandrare. Individerna känner inte tillhörighet någonstans, vilket resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Utanförskapet är inte enbart negativt eftersom det leder till att de unga vuxna med liknande erfarenheter skapar samhörighet med varandra för att på något sätt känna tillhörighet.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården. När en patient vårdas palliativt i livets slutskede omfattas vården även av att se till närståendes behov. Sjuksköterskan bör skapa en vårdande relation med närstående för att kunna se till deras behov av stöd på bästa sätt. Målet är att förhindra ohälsa, öka livskvaliteten och få närstående att hantera situationen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att ge stöd till närstående vid vård av vuxna i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman identifierades; sjuksköterskans förhållningssätt, den vårdande relationen och när tiden inte räcker till. Vidare identifierades fem subteman relaterat till sjuksköterskans upplevelse av att ge stöd till närstående vid vård av vuxna i livets slutskede; att ha fokus på närstående, att kunna kommunicera, känslomässigt engagemang, att bli bekräftad och återkopplad samt känslan av otillräcklighet. Slutsats: Sjuksköterskan upplever att det är viktigt att ge stöd till närstående i deras sorg då det främjar deras välbefinnande, däremot kan sjuksköterskan uppleva en utmaning i det. Sjuksköterskan upplever att det finns stödjande strategier som underlättar stödet till närstående där bland annat kommunikation, information och att ha fokus på närstående är några av dem. Slutligen upplevde sjuksköterskan sig känslomässigt engagerad då hen blev involverad i närståendes situation vid vård i livets slutskede.

Sömnbesvär förekommer hos 38 procent av Sveriges befolkning mellan 16–84 år och är vanligt både vid psykiska och somatiska sjukdomar. Sömnbesvär behandlas ofta farmakologiskt och under längre tid än vad som rekommenderas, särskilt hos äldre personer. Sömnbesvär kan leda till negativ effekt på både psykisk och fysisk hälsa, samt till försämrad livskvalité. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges sammanhängande över tid i patientens bostad och som kommunerna oftast ansvarar för. I hemsjukvården innehar sjuksköterskan den högsta medicinska kompetensen. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med sömnbesvär hos vuxna patienter i kommunens hemsjukvård. Metoden var en intervjustudie med induktiv ansats och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delas in i sju kategorier: orsak till sömnbesvär, läkemedel, åtgärder vid sömnbesvär, kommunikation, samverkan, kvalitetssäkring och organisation. Vanliga orsaker till sömnbesvär är relaterade till åldrande, kroniska sjukdomar, palliativt tillstånd, psykisk ohälsa, förändrad dygnsrytm, kognitiv svikt och upplevd sömnbrist. Målsättningen är att patienten inte skall använda sömnläkemedel utan att den bakomliggande orsaken skall behandlas. Sjuksköterskor använder sig av sömnhygieniska principer och i kommunikationen upplevs det viktigt, men svårt, att arbeta med patientens motivation. Sjuksköterskor i hemsjukvården är inte ensamma i arbetet med sömnbesvär utan samverkar med hemtjänstpersonal, anhöriga och andra professioner. Sjuksköterskor efterlyser ett validerat mätinstrument att använda vid sömnbesvär. Det upplevs organisatoriskt svårare att kartlägga sömnbesvär hos vuxna patienter i ordinärt boende eftersom personal inte finns på plats hela tiden. Sjuksköterskor strävar efter att använda omvårdnadsåtgärder i arbetet med sömnbesvär, men detta hindras av begränsade organisatoriska resurser.