Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva hur litteraturen skildrar den fysiska hälsan hos vuxna personer med schizofreni. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där 11 kvantitativa studier analyserades. I resultatet framkom två kategorier med ett antal underkategorier: Riskfaktorer för sjukdom hos vuxna personer med schizofreni och Vanliga somatiska sjukdomar hos vuxna personer med schizofreni. En rad olika bidragande faktorer för ohälsa förekommer hos personer med schizofreni, vilket leder till att de drabbas av fysisk ohälsa. Slutsatsen är att personer med schizofreni löper större risk att drabbas av fysisk ohälsa på grund av olika livsstilsfaktorer. / Health is considered a human right and is difficult to define as it is experienced differently by different individuals. Mental illness does not necessarily mean a psychiatric diagnosis. It is defined rather from how to handle different situations that people may encounter throughout life. Schizophrenia is a lifelong and serious disease that affects how the person thinks, feels and behaves. The severe symptoms of the disease may be limiting for the affected person, which may have implications for physical health. The purpose of this study was to describe how the literature portrays the physical health of adults with schizophrenia. The method used was a literature review where 11 quantitative studies were analyzed. The results revealed two categories with several subcategories: Risk factors for disease in adults with schizophrenia and Common illnesses in adults with schizophrenia. A variety of contributing factors for the illness occurs in people with schizophrenia, with the result that they suffer from physical illness. The conclusion is that people with schizophrenia are at greater risk of physical ill health because of various lifestyle factors.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund. En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive Varberg. Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka och gå samtalsbehandling. Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling. Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling. Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor. Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en likriktning sker.

The main purpose of this study was to determine the self-estimated levels of knowledge about doping for a group of strength training young adults, and also to get an idea of their attitudes regarding the subject. A part of the purpose was also to investigate the potential associations between knowledge and attitude. Method: To collect information a questionnaire was constructed that was inspired by a similar study and in consultation with the tutor. Questions regarding background, doping and training experiences together with self-esteemed attitudes and knowledge about doping were included. Questionnaires were handed out at gym facilities in central Sweden, and were answered by men and women ages 18 to 35 years. The results are represented by completed questionnaires from 36 subjects. The form of this study was quantitative cross-sectional. Materials used, apart from the questionnaires, were mainly literature and scientific articles. Besides this, health related reports were used. The Main Results shows that the majority of respondents stated that they had quite a bit of knowledge on doping. Despite this, most of the respondents stated their knowledge about doping effects and side effects as minimal. It is worth mentioning that none of the respondents felt they had a lot of knowledge on the subject. The knowledge level was considered to be satisfactory by about 44 % response rate among all respondents. Differences existed between sexes as the majority of the women felt they had little knowledge about the subject and wanted to learn more. Of note was that friends and internet accounted for the bulk of sources of knowledge, followed by the school and media. Regarding attitudes, the majority of respondents refrained from most allegations about doping. That doping is a growing problem in society and that it is up to each individual to decide whether to use doping substances, however, most subjects agreed positively to. Thus, there was a prevailing positive attitude towards individual freedom of choice as regards the use of doping. There were significant differences between different age groups which showed that younger had a more positive attitude about doping than older. Conclusions: Considering the lack of knowledge among the respondents and the larger positive approach among the younger group, schools should prioritize the doping topic further. This is particularly important considering internet and friends as the greatest sources of information which could have a negative outcome. Results from the questionnaires also showed a generally positive attitude towards the individual's free choice. The liberal vision has increased in the country in recent years and this area should preferably be studied more deeply in order to avoid danger to the community. How well the results reflect the reality cannot be determined considering shortfall, a relatively low number of participants and risk of socially desirable responses.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna. Metod: En empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamling har skett via Google och 9 bloggar har inkluderats i studien. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Som ung vuxen med cancer uppstod det mycket känslor som de var tvungna att hantera. Informanterna beskrev dessa känslor som en berg och dalbana, ibland var det bra och ibland var det dåligt. Genom bloggandet fick informanterna ett stöd vilket hjälpte dem att hantera sin sjukdomsprocess. Denna studie visade att sjukdomen påverkade informanternas psykiska, sociala och existentiella välmående, upplevelsen mellan hälsa och ohälsa varierade. Informanterna berättade om stödet de fick genom sociala nätverket samt hur de upplevde vårdens bemötande. Slutsats: Unga vuxna med cancer (16-30 år) upplever sin sjukdom som en känslomässig berg och dalbana både på ett psykiskt, socialt och existentiellt plan. Individernas bloggar visade sig ha en stor betydelse under sjukdomsprocessen. För att unga vuxna med cancer ska kunna få bättre omvårdnad idag så är det av vikt att vårdpersonal får en holistisk bild av den drabbade för att den ska få uppleva hälsa och livskvalitet. / Background: Cancer is currently one of the most common diseases in Swedish society and is classified as a national disease. Approximately 800 young adults in Sweden are affected every year, bone tumors, malignant lymphoma and leukemia are the most common cancers in young people today. For many young adults with cancer, it is helpful to gain share their experiences through blogs to more easily manage their condition. Partaking of the disease blogs can also help healthcare current understanding and treatment of young adults with cancer. Aim: To describe individuals' blogs based on experience of having cancer as a young adult and to describe the significance of the blog for the individuals. Method: An empirical qualitative study with inductive approach. Data was collected through Google, and 9 blogs have been included in the study. Data were analyzed by qualitative content analysis. Main Results: As a young adult (16-30 years) with cancer arose a lot of feelings that they had to deal with. The informants described these feelings like a roller coaster, sometimes it was good and sometimes it was bad. Through blogging the informants felt support, which helped them to manage their disease process. This study showed that the disease affected the informants' psychological and existential well-being, the experience of health and illness varied. The informants told us about the support they felt they received through social network and how they experienced healthcare treatment. Conclusion: Young adults with cancer perceive their illness as an emotional roller coaster, from both a psychological, social and existential perspective. The individuals' blogs showed great importance in the disease process. For young adults with cancer to get a better care today, it is very important that the health professionals get a holistic view of the affected for them to experience health and quality of life.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom. Metod: Studien utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys och baseras på fyra biografier. Resultat: I resultatet framkom att unga personer med en cancersjukdom upplever både negativa och positiva känslor. Negativa känslor upplevdes framförallt i samband med att få diagnosen, behandlingar och den livsförändring som sjukdomen för med sig. Positiva känslor beskrevs ofta i relationen till anhöriga och vid tankar på framtiden. Slutsats: De känslor som beskrevs i resultatet var centrerade kring sjukdomen, den förändrade tillvaron, relationer, döden och framtiden. Inom alla områden framkom känslor som kunde relateras till lidande och negativ påverkan. Känslor relaterade till hälsa och positiv påverkan var framträdande inom alla områden förutom i relation till själva sjukdomen. Klinisk betydelse: Resultatet av föreliggande studie kan bidra till ökad förståelse hos blivande vårdpersonal och vårdpersonal som arbetar med unga cancerpatienter. / Background: Cancer is a common public health problem, in Sweden there are 800 new young adult sufferers every year. For young adults experiencing an upheaval time in life a cancer disease results in changing roles and an altered self-image. When life and health is threatened there is a strong need to express feelings. Through the narration experiences are clarified, for themselves and for others. Aim: The aim of the study is to describe young people’s feelings of living with a cancer disease, according to relevant literature. Method: The study was formed by a qualitative content analysis based on four biographies. Results: The results revealed that young people with cancer experience both negative and positive feelings. Negative feelings were experienced primarily during time of diagnosis, treatments, and the life changes that comes with the disease. Positive feelings were often described in relation to families and the thoughts of the future. Conclusion: The feelings described in the results were centered on the disease, the altered life, relationships, death and the future. All areas showed feelings that could be related to suffering and negative impact. Feelings related to health and positive impact was prominent in all areas except in relation to the disease itself. Clinical significance: The results of the present study may contribute to a better understanding of future healthcare professionals and current healthcare professionals who work with young patients with cancer. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2015</p>

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartlägga unga vuxnas (18-24 år) upplevelse av arbetslöshet. Utifrån sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslöshet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansåg att det var en positiv eller önskvärd situation att befinna sig i. Slutsatserna indikerar på att arbetslöshet är en problematisk och utsatt situation. Arbetslösheten hade påverkat individerna djupt, den berörde individernas valmående och självkänsla. Slutsatserna antyder även att bemötande och engagemang från personal är avgörande för individernas trevnad. En aktiv insats ansågs bättre än en passiv insats för deras välmående. Upplevelsen av omgivningens syn kunde vara nedvärderande, medlidsam eller neutral. Hur situationen än såg ut hade intervjupersonerna optimistiska framtidstankar, vilka rörde både den närmaste framtiden och ett långsiktigt perspektiv.

Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i enligt med de fyra teman som framkom i analysen. Miljö som visat sig spela stor roll för den stickrädda patienten och om sjuksköterskan kan skapa en mindre klinisk miljö samt dölja nålar och dylikt så hjälper det patienten att klara sin rädsla bättre. Tid som ges till patienter som känner rädsla och obehag inför vaccinationer, blodprovstagning eller dylikt, har visat sig lugna stickrädslan. Likaså sjuksköterskans förmåga att göra proceduren kort om så önskas, uppskattas utav patienten. Distraktion har visat sig som en mycket bra metod att omhänderta stickrädda patienter och kan ske i form utav samtal, andningstekniker, ordspel eller pussel. Bli tagen på allvar är ofta avgörande om patienten upplever vården som god och en förutsättning för att en stickrädd patient vid ett senare tillfälle skall förlita sig på sjukvården och söka sig dit om behov finns. Slutsats: Det finns vetenskapligt bevisade omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig utav för att lindra lidandet hos patienter med stickrädsla. Klinisk betydelse: Ett stort problem hos vårdpersonal är kunskapsbrist om att stickrädsla förekommer hos vuxna. Därför hoppas författarna att genom att belysa ämnet inom sjukvården, skall även vuxna få likvärdigt omhändertagande för sin stickrädsla som barn har tillgång till. / Background: Approximately 10% of the world population suffers from some kind of needle fear. Vaccinations and blood sampling is common in today's modern health care and patients with needle fear may therefore avoid medical care which in turn could have a negative impact on their health. The nurse can alleviate suffering caused on the individual through proven knowledge of needle fear. Aim: To illustrate different nursing practices that can be used to relieve patients suffering from needle fear. Method: Literature review. Result: The results are reported under four themes. The Environment is shown to play a major role for the needle fear patient. The nurse can create a less clinical setting and hide needles, which have shown to help the patient cope with their fears better. The Time given to patients who feel fear and discomfort with vaccinations, blood tests or similar, have been shown to calm the needle fear. Likewise, the nurse's ability to make the process short, if desired, is appreciated by the patient. Distraction has been proven as a very good method to take care of needle fear patients and good examples are conversations, breathing techniques, word games or puzzles. Being taken seriously is often important to give a needle fear patient a good care experience and has also shown to be crucial as to whether the needle patient at a later date would rely on medical services and seek help or not. Conclusion: There are nursing care methods, which have been scientifically proven, that nurse can use to alleviate the suffering from patients with needle fear. Clinical significance: A major problem within the health profession is a lack of knowledge that needle fear occurs among adults. Therefore, the authors hope that by highlighting the topic in health care, adults should receive the same considerate needle fear care as children have access to today.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p>I Sverige levde år 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. När vuxna barn valde att hjälpa och stödja en förälder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförändring där många vuxna barn upplevde att de blev förälder till sin förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och få förståelse för vuxna barns erfarenheter av att en förälder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har använts där 13 artiklar valdes ut till granskning. Två granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poängsätta de utvalda artiklarna. När granskningen var genomförd analyserades artiklarna och fyra teman framkom: Stress; känslor; relationer; stöd och hjälp. Författarnas slutsats var att de vuxna barnens livskvalitet, huvudsakligen, påverkades negativt av de erfarenheter de vuxna barnen fick av att deras föräldrar hade en demenssjukdom. De vuxna barnen bar på flera känslor inom sig som tillsammans orsakade kaos. Resultaten visade att sjukvården bör bli medveten om detta eftersom de som hjälpte och stöttade sina föräldrar lätt blev osynliga för vården. Det visade sig viktigt att hjälp och stöd kunde erbjudas och att vi som sjuksköterskor kunde se och därmed fånga upp de som behövde hjälp och stöd från samhället.</p>