Den här empiriska studien syftar till att undersöka elevernas reflektioner och frågor om språk i matematikundervisningen. Studien har utgått från klassrumsobservationer vid helklassundervisning och parintervjuer där elever fått lösa textbaserade uppgifter tillsammans. Analysen utgår från Cummins distinktion av vardagsspråk och kunskapsspråk, Realistic Mathematics Education, Deweys pragmatism och Vygotskijs språkteori. Slutsatserna av studien pekar på att det förekommer frågor om språk i matematikundervisningen som kan ha hög betydelse trots att frågornas språkinnehåll bedöms vara oviktigt. Dessutom visar studien en diskrepans mellan matematisk lösning och resonemang kring lösningen. Detta analyseras utifrån frågan om språket som kommunikativ funktion eller demonstrativ funktion. Studien bottnar i att matematiken byggs av såväl vardagsspråk som ämnesspråk. För att ha möjlighet att tillgodogöra sig matematiska problem att lösa behöver eleven förstå orden som används i exemplen, oavsett om det är matematiska eller vardagliga ord.

The purpose of this thesis is to investigate whether the reading promotion project called “A book’s all sides”, together with the activities of the book-event, can stimulate young people’s reading. The research questions are: How do the project leaders plan and organize activities for the book-event? How do the young people respond to the activities at the book-event? Do the young people get interested in the book which is presented at the book-event? Which connections between Vygotskij’s theory and the activities can be found in the book-event? The theoretical approach is based on Lev Vygotskij’s socio-cultural theory. To answer my research questions I have implemented four qualitative interviews and two interviews with the adult activity leaders and observed a book-event in the classroom. The class interpreted a book through drama exercises at the book-event that I observed. The results of the examination showed that there were no differences in the young people’s responses to the activities regardless of whether they were interested in reading or not. Only one pupil, who otherwise wasn’t interested in reading, started to read the book. The project had, in other words, limited effect. Conclusions from the investigation were that a combination of different methods could encourage reading more. A book-event should be a recurrent occurrence where young people could be involved in the book selection and where they could plan and implement activities which are based on their experience and competence.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en lärare kan arbeta språkutvecklande inom religionsundervisningen, med fokus på undervisning i momentet buddhismen. Undersökningen grundar sig på fem stycken intervjuer med tre religionslärare samt två svensklärare. Resultatet visar att lärarna anpassar det språkutvecklande arbetet till varje elevgrupp. Lärarna kan inte förutsätta att alla elever har samma språkkunskaper. Resultatet visar att religionslärarna med hjälp av olika metoder arbetar språkutvecklande i religionsundervisningen. Resultatet visar också att religionslärarnas undervisning påverkas av Lev Vygotskijs tankar om utveckling, det vill säga teorin om den närmaste utvecklingszonen. Denna teori faller in under det sociokulturella perspektivet och det är denna teori som den här undersökningen förankrar sig i.

<p>Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.</p>

<p>Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta. Det visar sig att det sker medieundervisning i klasserna samtanvändning av media som verktyg i undervisningen. Resultatet visar också på attlärare och elever använder gärna bild när de kommunicera samt bildanalys. Iundersökningen kommer även lärarnas tankar kring media och om de tror attmedia påverkar barn idag. Det visar sig genom resultatet att alla lärarna anser attså är fallet. Denna undersökning kommer fram till att ett samtal kring bilder är enbra start för elevernas kritiska tänkande och reflekterande inom olika medier.</p> / Examensarbete

<p>Symbolic resources transform in to social power and material resources through the educational system. This entails that all students should have equal access to it.</p><p>The essay compares Swedish didactics in “immigrant” and “white” schools, all situated in socio-economically underprivileged areas, analysing interviews with eight Swedish teachers about their didactics regarding restricted and elaborated language code.</p><p>Understanding teacher’s work in the class room requires attention to the intersections between race and class, and of both to the distribution of symbolic resources in general.</p><p>The essay finds that the practice of the” immigrant” school teachers differs from the “white” school teachers’. The former are active, providing intellectual tools, scaffolding and driving force while the later choose a more passive attitude, letting students decide for themselves what to do and what goals to reach. Consequently “white” schools allow the reproduction of unequal distribution of symbolic resources while practice in immigrant schools aim to compensate for disadvantages.</p><p>Practice seems to win legitimacy by different sets of conceptualisations. Immigrant students are envisaged like persons in need of help with low self-esteem and low drive. “White” students are looked upon as self-sufficient hedonists with a “natural” language competence.</p>

No description available.

Symbolic resources transform in to social power and material resources through the educational system. This entails that all students should have equal access to it. The essay compares Swedish didactics in “immigrant” and “white” schools, all situated in socio-economically underprivileged areas, analysing interviews with eight Swedish teachers about their didactics regarding restricted and elaborated language code. Understanding teacher’s work in the class room requires attention to the intersections between race and class, and of both to the distribution of symbolic resources in general. The essay finds that the practice of the” immigrant” school teachers differs from the “white” school teachers’. The former are active, providing intellectual tools, scaffolding and driving force while the later choose a more passive attitude, letting students decide for themselves what to do and what goals to reach. Consequently “white” schools allow the reproduction of unequal distribution of symbolic resources while practice in immigrant schools aim to compensate for disadvantages. Practice seems to win legitimacy by different sets of conceptualisations. Immigrant students are envisaged like persons in need of help with low self-esteem and low drive. “White” students are looked upon as self-sufficient hedonists with a “natural” language competence.

No description available.

Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.