Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrån John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska läroplan, Lpo 94. Jag har också undersökt huruvida det är samma kunskapssyn som kursplanen i svenskämnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskämnet i Lunds kommun grundas på.Jag har använt textanalys som kvalitativ metod där närläsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska på grundskolor i Lunds kommun.I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning är den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för läroplanstexten och att det är en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn återfinns i kursplanen men varken i läroplan eller kursplan står denna uttalad utan måste tolkas av läsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gått att tolka någon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga.Uppsatsens slutsats är det behövs betydligt mer utbildande insatser både till skolledare och till lärare för att samma kunskapssyn ska råda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna.

Kreativitet är en förmåga som är efterfrågad i vårt samhälle och som anses viktig i många olika sammanhang, men som är svårt att beskriva i ord och svårt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden när de får arbeta med egna idéer. Som metod har jag använt aktionsforskning. Eleverna har fått arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjälp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag använt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar på att kreativitet går att lära ut och träna och vilka faktorer som stimulerar detta lärande. För att gynna elevers kreativitet behövs bl.a. att de får möjlighet till god dialog om sitt skapande med såväl lärare som med kamrater. Därmed kan de finna vägar till lärgemenskaper i gruppen. Lärarens roll blir att inta en mästarroll som kan fungera som guide, vägvisare och förebild. Undersökningen visade att eleverna blev stimulerade av att få ta eget ansvar för sitt lärande i slöjd och att de skapade spontana lärgemeskaper med de andra i gruppen och därmed fick stöd och idéer av varandra. Problem som uppstod under arbetets gång kunde lösas med hjälp av kamrater, läraren eller egen envishet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera. Tidigare forskning talar för dialogens betydelse för lärandet där språket och tänkandet stimulerar till förnyad erfarenhet och kunskap. Resultatet pekar på en viss skillnad mellan skolan och förskoleklass. En betydelsefull skillnad är att förskoleklassbarnen har i det närmaste lika mycket talutrymme som pedagogen, i motsats till barnen i skolan som endast har 10-20% talutrymme.

Med vårt arbete vill vi belysa det pedagogiska tänkande och förhållningssätt som ligger till grundför pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hurpedagogerna anpassar miljön för att främja elevernas optimala lärande, dels vilka didaktiska valpedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stödi undersökningen använder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier där Lev Vygotskij ochJerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer är nödvändiga för att utvecklatänkandet och problemlösning. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer medpedagoger på en gymnasieskola i södra Skåne. Slutsatsen av arbetet är att miljön, didaktiska valoch kunskap är centrala begrepp i mötet med elever med ADHD. / The aim of our study is to illustrate the pedagogical considerations and attitudes that are the basisfor the pedagogue’s decisions when working with pupils with ADHD. We will examine howpedagogues adapt the environment to enable optimal learning, which didactical choices pedagoguesmake, and also where pedagogues search and find the knowledge they need when dealingwith pupils with ADHD. The theoretical framework of our study is based on the works of Vygotskyand Bruner who state that communication and scaffolding are necessary to the development ofthought and problem solving. Our choice of methods is observations and interviews with pedagoguesat an upper secondary school in the south of Sweden. Our conclusion is that environment,didactical choices and knowledge are central when working with pupils with ADHD.

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam. På högstadiet är syftet att eleverna skall befästa kunskaper. På lågstadiet är den främsta anledningen att eleverna skall tränas i att ta ansvar. Läsläxa och matematikläxa förekommer varje vecka för att befästa elevernas kunskaper. På lågstadiet används läxan som en länk mellan hem och skola. Läxan blir som ett nyckelhål in i klassrummet och föräldrarna får en inblick i elevernas vardag i skolan och deras kunskapsutveckling. På högstadiet finns inte samma förväntningar på föräldrasamverkan, då eleverna förväntas ta ett eget större ansvar. Undersökning visar att skolorna behöver utforma en läxpolicy, så att alla parter lä-rare, elever och föräldrar kan förstå vilket syfte läxan har. Ett annat alternativ är att undersöka om skoldagen behöver förlängs så att alla elever får en likvärdig utbildning, det vill säga att alla elever får tillgång till samma pedagogiska stöd i undervisningen.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie.Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn.Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet. Vygotskijs sociokulturella teori passar bra eftersom dyslektiska barn har behov av extra stöd och samtal för att utveckla sin proximala utvecklingszon. Vi har även valt att undersöka om lärarna arbetar utifrån ett kategoriskt eller relationellt perspektiv. Dessa perspektiv innebär att i det kategoriska ser lärarna barn med svårigheter. Medan i det relationella perspektivet ser läraren att barnen är i svårigheter.Våra resultat visade att barnen på de besökta skolorna gavs möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel, samt få stöd av specialläraren. En ställd diagnos var inte behövlig för att kunna erhålla denna hjälp. Det var lärarna som avgjorde när de ansåg att hjälp erfordrades. Vår slutsats är att merparten av lärarna anser att dyslexi har en genetisk grund. Något entydigt begrepp om vad dyslexi är, framkom inte under våra intervjusamtal. Ytterligare en slutsats var att lärarna ansåg att kompensatoriska hjälpmedel var till stor nytta för barnen. Barnens användning av dessa hjälpmedel, var inte en förutsättning för att få tillgång till hjälp i klassrummet. Här är det endast lärarnas egen inställning till att inkludera samtliga barn som är av avgörande betydelse. / The purpose of this work was to find out what the ten teachers we interviewed had the perception of what dyslexia is, and what they think it means to have dyslexia. What we want to find out about, is how children with dyslexia can receive adequate help in the classroom. These questions, we have answered by our informants in this study.During the interview sessions, we talked on the basis of a qualitative approach because we wished to determine how teachers perceive the situation of children. We have used the qualitative method because we believe that the best possible for the in-depth conversations we desire. Informants absolute anonymity is a given, therefore we have decided to give them new names.In this study we have relied on Vygotsky's sociocultural theory, the relational and categorical perspective. Vygotsky's sociocultural theory fits well because dyslexic children need extra support and calls for the development of the proximal development zone. We have also chosen to investigate if teachers are working from a categorical or relational perspective. These perspectives means that in the categorical see teachers children with difficulties. While in the relational perspective, the teacher to the children is in difficulty.Our results showed that children in the schools visited were able to use compensatory aids, and support of special education teacher. A diagnosis was not necessary to obtain this help. It was the teachers who decided when they felt that assistance were required. Our conclusion is that the majority of teachers believe that dyslexia has a genetic basis. No clear concept of what dyslexia is, were not revealed during our interview calls. Another conclusion was that teachers felt that compensatory aid was of great benefit to the children. Children's use of these tools, do not be a prerequisite for gaining access to help in the classroom. Here, only the teachers' own attitudes towards the inclusion of all children is essential.

Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ”Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik”. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor. Huvudfrågan lyder: På vilket sätt kan utomhuspedagogik bidra till barns språkutveckling? Denna frågeställning ämnade vi besvara med hjälp av två former av forskningsmetoder; observationer och intervjuer. Vi kontaktade olika förskolor med ”I Ur och Skur” -inriktning i en stad i södra Skåne. En av förskolorna var positivt inställda till att delta i vår undersökning och här genomförde vi våra observationer, samt intervjuer med tre pedagoger. Våra teoretiska utgångspunkter är utomhuspedagogikens innebörd och arbetssätt, Vygotskijs tankar om språk, generella steg i barns språkutveckling, samt faktorer som påverkar språkets utveckling. Genom vår undersökning kom vi fram till att just denna förskolas arbetssätt inte skiljer sig markant från den bild vi har av den traditionella förskolan. Pedagogerna hade dock ett flertal olika språkutvecklande aktiviteter som vi anser vore möjliga att bedriva även utomhus.

Vår inspiration till detta arbete påbörjades i en tidigare kurs när vi diskuterade vilka räknemetoder vi använder oss av vid matematiska uträkningar och utifrån detta började vi diskutera hur det såg ut i dagens skola. Diskussionen kretsade kring algoritmer och skriftlig huvudräkning eftersom det var dessa två metoder vi lärt oss och använder oss av. Algoritmer och skriftlig huvudräkning har varit omdiskuterat de senaste åren på grund av de sjunkande matematikresultaten hos svenska elever och ibland har skriftlig huvudräkning blivit beskyllt. I litteraturen påstås det ofta att algoritmer är något som lärs in och som sedan sker mekaniskt, elevers taluppfattning och matematiska förståelse ska därför bli negativt påverkade medan skriftlig huvudräkning ska vara kreativare och utgå från eleven. Syftet med detta arbete är att, genom intervjuer, belysa hur 4 aktiva matematiklärare ser på dessa två lösningsmetoder. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån behandlar vilka arbetsformer och metoder som används vid utlärning samt vilka teoretiska perspektiv dessa grundas på. I intervjuerna framkom det att, de flesta, lärarna föredrar främst att lära ut algoritmer framför skriftlig huvudräkning och hade bristande kunskaper om de teoretiska perspektiven på lärande men är välbekanta med Vygotskij.

Vi som skrivit examensarbetet heter Emy Cederblad och Anna Eriksson. Titeln är: Lek ur ett pedagogiskt perspektiv – utifrån en diskursanalytisk studie. Vi har valt att undersöka hur pedagoger tänker och arbetar kring lek. Syftet är att få syn på om de är präglade av idéer, tankar och riktlinjer som finns i bl.a. centrala pedagogiska teoribildningar. Som metod för detta använder vi diskursanalys som har till syfte att synliggöra hur präglade människor är i sina sätt att tänka och vara. Vi har under arbetet utgått från följande frågeställningar:1. Hur tänker pedagogerna om lek?2. Arbetar pedagogerna medvetet med lek och i så fall på vilket sätt?Som teoribakgrund använder vi två teoretiker, Piaget och Vygotskij, som hjälp för att förstå hur synen på barns lärande och utveckling kan se ut, där även lek inryms. Vi tar även upp relevanta forskares tankar och idéer för att få en bred bild över hur diskussionen kring lek ser ut. Vår undersökning genomfördes på två förskolor med hjälp av intervjuer och observationer av sammanlagt sju pedagoger. De slutsatser som kan dras är att pedagogerna är präglade av de rådande tankar och idéer som finns. De styr inte bara deras åsikter utan även deras handlingar.

I denna uppsats vill jag få en bättre förståelse för de utmaningar som kan finnas när datorn används som ett redskap i lärande. Mitt mer specifika syfte är att se hur användandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt. I detta syfte använder jag mig av en enkätundersökning där respondenterna är en gymnasieklass som går sista året på sin utbildning. Enkätens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförståelser som jag har fått i mina möten med klassen. I mina slutsatser framträder de utmaningar och utvecklingsområden är en konsekvens av den rådande synen på kunskap och arbetssätt i klassen. I denna klass behöver datorn gradvis inkluderas i lärandedesignen och lärandet med datorn behöver förankras och användas när det är ändamålsenligt.