Alla barn i förskolan har rätt till utveckling och lärande oavsett sina språkliga kompetenser eller brister. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolemiljön kan påverka barns språkutveckling och hur förskollärarna förhåller sig till bemötandet av flerspråkiga barn i verksamheten. Studiens baserades på kvalitativa analyser av data från två undersökningsmetoder: intervjustudien och observationsstudien. Intervjustudien syftade till att analysera förskollärarnas förhållningsätt och hur de uppfattar arbetet att stödja barns språkutveckling, vilka strategier de använder samt hur de skapar kommunikation för att stödja och involvera barns språkliga kompetens. Observationsstudien analyserade de dialogerna och kommunikationerna mellan barnen och pedagoger som framträder i pedagogiska verksamheter och hur strategierna som nämnts i intervjustudien används i pedagogernas dagliga praktiskt arbete med barnen i förskolan.  Studien utgår ifrån forskningsfrågorna: På vilka olika sätt kan pedagoger använda miljön som redskap för att utveckla barns språk samt pedagogers förhållningssätt gentemot flerspråkiga barn och vilka utmaningar kan uppstå i arbetet kring flerspråkiga barns språkutveckling? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och allt material analyseras utifrån den sociokulturella teorin med fokus på scaffolding, mediering och translanguaging-begreppet. Intervjustudien gav svar på hur förskollärarna uppfattar miljöns betydelse för barns språkutveckling, hur förskollärarna kan strukturera miljön för att underlätta för flerspråkiga barn samt vilka utmaningar de stöter på i arbetet med flerspråkiga barn. Observationsstudien svarade på miljöns betydelse där aktiviteterna äger rum och hur förskollärare använder miljön som verktyg för att utveckla flerspråkiga barns språk samt utmaningar i detta.   Studien lyfter upp att miljön är betydelsefullt för barnens språkutveckling, där förskollärare använder miljön som verktyg och initierar samtalen hos barnen och stöttar barnen att utveckla deras språk. Resultatet visar att förskollärare använder verktyg som bilder, TAKK, böcker, material och artefakter i miljön för att föra in begrepp och ord på olika språk i dialog med barnen. De använder också olika strategier såsom att sätta ord på saker och ting med svenska eller modersmål för att ge barnen en förståelse och tydlighet för material och miljön, och på så sätt öka barnens ordförråd i både svenska och modersmål.

Med anledningen av att jag upptäckt en stor rädsla för improvisation bland elever har syftet med utvecklingsarbetet varit att undersöka hur en lektionsserie i musikstilen boogie-woogie inverkar på pianoelevers relation till improvisation. Undersökningen har genomförts på individuella pianolektioner, på en gymnasieskola, där lektionerna bestått av specifika metodiska tillvägagångsätt för improvisation inom ramen för den givna musikstilen. Innan lektionsseriens start och efter lektionsseriens avslut har eleverna intervjuats i syfte att kunna besvara studiens frågeställningar huruvida elevernas relation till improvisation förändrats. Under den inledande intervjun framkom det att fyra av fem informanter hade väldigt liten erfarenhet av improvisation. Genom undervisning om konkreta improvisationsmetoder i en musikstil som förespråkar lekfullhet har informanternas relation till improvisation stärkts. Informanterna med liten tidigare erfarenheter har uttryckt att de vågar improvisera i högre utsträckning, medan informanten med stor tidigare erfarenhet anser sig ha fått fördjupad förståelse för olika improvisationsmetoder. Samtliga elevers självförtroende som pianister har även stärkts till följd av genrespecifika inslag. Undersökningen visar att begränsningar i musicerandet gör improviserandet mer lustfyllt och avspänt.

Vygotskijs teorier talade mycket om barns utveckling i leken. Jag har valt att byta ut begreppet “lek” mot “spel”, mer specifikt brädspel, i den kontexten. Med brädspel kan eleverna ta åt sig av teoretiska kunskaper på ett praktiskt sätt. Det är även en nyckel för elever som pratar ett annat modersmål än svenska då språket har en stor vikt i spelet vad gäller kommunikation och att läsa regler. Det är även ett bra verktyg för att kunna lyfta eleverna ur Piagets teorier kring utvecklingsstadier där brädspel ofta tränar spelaren att tänka abstrakt och strategiskt. För att på ett adekvat sätt få svar på min frågeställning kring synen på brädspel som ett verktyg för inlärning, samt hur användandet ser ut, har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. I det genomförde jag intervjuer med fritidshemslärare i en mindre kommun i Sverige. Resultatet blev att lärare har en bra inställning till brädspelets pedagogiska potential och att det används flitigt i varierande syfte. / Vygotsky's theories spoke a lot about children's development during play activities. I have chosen to replace the term "play" with "games", more specifically board games, in that context. With board games, students can take advantage of theoretical knowledge in a practical way. It is also a key for students who speak a different mother tongue than Swedish, as the language is of great importance in the game in terms of communication and reading the rules. It is also a good tool to be able to elevate students from Piaget's theories of developmental stages where board games often train the player to think abstractly and strategically. Which my respondents agree with and emphasizes that the students should play more board games and the leisure centre should ensure that the opportunity exists for this with varied options of board games. This is to create a varied and meaningful leisure time at the leisure centre. In order to adequately answer my question about the view of board games as a tool for learning, and how it’s used, I have chosen to use a qualitative method. In this, I conducted interviews with leisure-time teachers in a small municipality in Sweden. The result was that teachers have a good outlook on the board game's pedagogical potential and that it is widely used for various purposes.

I min essä beskriver jag den öppna miljön, med ett modernt och nytänkande arbetssätt som blir allt vanligare inom förskolan. I den nya moderna förskolan öppnas innemiljöerna upp allt mer för att skapa möjligheter till ett ökat samspel och lärande mellan barnen. Pedagogiken säger att vi pedagoger ska bygga miljöer och inspirera barnen till att själva söka kunskap, men här anser jag att det finns barn som får problem. Många barn har svårt att anpassa sig till den stora barngruppen och utmärker sig för att vara "stökiga" eftersom de inte klarar av att sortera alla sinnesintryck runt omkring sig. Jag ser att barn med koncentrationssvårigheter blir allt vanligare inom förskolan och är orsakat av miljön de befinner sig i. Syftet med min essä är att undersöka hur miljön kan vara grunden till barn som har ett oroligt beteende och hur jag som pedagog kan ge dem möjligheter att lättare komma till ro i en verksamhet som saknar avdelade rum. Genom att jag reflekterar över mitt pedagogiska förhållningssätt kommer jag fram till att alla barn inte kan bemötas lika. För att alla barn ska känna en lugn och trygg lärandemiljö på förskolan krävs det att vi pedagoger har kunskap om hur flexibla rum, vardagsstress och stora barngrupper kan påverka barnets koncentration till eget lärande. / In my essay I describe the open environment, with a modern and innovative way of work that is becoming more and more common in preschools. In the new modern preschool the indoor environments are becoming more open to create an increased interaction and learning between the children. The science of education says that the pedagogue shall create environments and inspire the children to search their own knowledge, but according to me this is a something that causes problems for some children. Many children have difficulties to adapt to the large group of children and are characterized as "messy" since they are unable to sort all the perception they are exposed to. I experience that children with concentration disabilities are becoming more and more common at preschools and that it is caused by the environments they are situated in. The purposes of my essay is to investigate how the environment can be the cause of a restless behavior and how I, as a pedagogue, can give them the opportunity to easier find peace in a preschool which doesn’t have any separate rooms. By reflecting over my pedagogical attitude I find that not all children can be met the same way. For every children to experience a calm and safe learning environment at preschool, it is necessary that we pedagogues have knowledge about how flexible rooms, everyday stress and large groups of children can effect the concentration of learning for the child.

För att kunna hantera konflikter krävs olika kompetenser, vilka som krävs och hur vi behärskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang är en central fråga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter på arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill också belysa under vilka omständigheter de samlat på sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjälp av följande frågeställningar: “vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt?”, “vilka tidigare erfarenheter anser de vara användbara?” samt “hur använder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter på arbetsplatsen?”. En forskningsöversikt över olika fält presenteras under följande rubriker: vad konflikthantering innebär, vad som krävs för konflikthantering som tredje part, nödvändiga kompetenser samt relationen till statliga myndigheter. För att undersöka syftet genomförde vi intervjuer med sju sektionschefer på två statliga myndigheter. Med utgångspunkt i Lev Vygotskijs teori om sociokulturella perspektiv samt Mikhail Bakhtin har vi analyserat och redovisat resultatet. Resultatet visar att sektionscheferna anser sig behöva kompetenser såsom ödmjukhet, vara lyhörd, att kunna se vad som händer på kontoret samt vara modig och våga ta tag i saker. Vikten av att hålla sig neutral nämner de också som en viktig aspekt. De omständigheter som sektionscheferna berättat bidragit med erfarenheter inom konflikthantering är livserfarenhet det viktigaste som de fått sig till livs i familjesammanhang, sportsammanhang samt tidigare arbetslivserfarenheter. I diskussionen behandlas även relationen till tidigare forskning samt resoneras kring framtida forskning. / In order to manage conflict, different competencies are required, which competences are required and how we master them through different experiences, from different contexts, are a key issue in this study. This study aims to investigate which competences section managers within government agencies feel they need to manage conflict at work between their co-workers. We also want to highlight the circumstances under which they amassed these experiences. To be able to answer the purpose, we took the help of these issues: "Which competencies does section managers believe to be relevant to manage conflict?” "Which past experiences do they believe to be useful?" and "How do they use past experience to deal with conflicts in the workplace?". A research across various fields is presented under the following headings: what is conflict, what is required from the third party in conflict management, essential competencies and the relationship to government agencies. To examine the purpose, we conducted interviews with seven heads of sections of two different state agencies. On the basis of Lev Vygotskij's theory about sociocultural perspective, and Mikhail Bakhtin, we have analyzed and reported the results from the empirical material. The results shows that the section heads considers necessary competencies such as humility, to be responsive, to be able to see what happens in the office and to be brave and be able to address problems. The importance of being able to stay neutral was also mentioned as an important aspect. The circumstances that seem to be the most important in the contribution with experience in conflict management seems to the section managers be life experience in different ways. These experiences they received from family context, sporting and previous work experience. In the discussion we also deal with the relation to previous research, and there is also a discussion about future research.

SammanfattningSyftet med studien är att få reda på hur pedagoger beskriver och arbetar med begreppen ”barns inflytande” och delaktighet i förskolan. Detta är viktigt att få en inblick i, då dessa begrepp benämns som strävansmål i förskolans styrdokument, Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016).Metoden som valts i studien är semi-strukturerade intervjuer, för att undersöka pedagogernas uppfattningar kring deras erfarenheter av barns inflytande och delaktighet i förskolan och vad begreppet betyder för dem som pedagoger. Fyra pedagoger intervjuades till studien.I studiens resultat kan man utläsa att begreppet inflytande definieras som att det handlar om att involvera barnen i verksamheten och att de får möjlighet att bestämma men också om hur barnen blir delaktiga i verksamheten. Pedagogerna är enade om att barnen bör ha möjlighet till inflytande över sin vardag. Det gäller att hitta en strategi så möjligheten finns till att se varje barn och dess intresse. Det är viktigt att barnen får uttrycka sina åsikter och att man som pedagog tar till sig av dem. Pedagogerna tydliggör vikten av hur kroppsspråk och bilder är bra hjälpmedel för att visa tydlighet, förstå och göra sig förstådda, då de yngre barnen kan sakna det verbala språket. Dessa hjälpmedel underlättar för barnen att kunna påverka sin situation och möjligheten till inflytande i verksamheten. / The purpose of this study is to find out about pre-school teachers´ description and work with the concept of "children´s influence" and participation. This is important since this is one of the preschool assignment according to the preschool curriculum Lpfö 98 (Skolverket, 2016).To study preschool teachers' experiences and thoughts about children's influence and partici-pation in preschool, semi-structured interviews were conducted with four preschool teachers. The study results show that the concept of influence is defined as involving the children in the business and that they have the opportunity to decide, but also how the children participate in the activities. The preschool teachers show a variation in experiencing children’s influence the meanings and conception differentiated. Some preschool teachers perceive it as children should decide more in preschool. Others believe children should be more involved in every-day decisions and activities.Children should have the opportunity to influence their everyday lives, as a preschool teacher this is about finding a strategies and opportunities to see each child and its interest. The preschool teachers clarify the importance of how body language and images are useful tools to show clarity and understanding, when younger children don´t have the verbal language. It is important for the preschool teacher to be responsive, listening and enable possibilities for the children to express their needs and desires.These educational strategies make it easier for the children to influence their situation and the ability to influence in preschool.

The purpose of the study is to get an insight into how to work with multilingualism in the activities at preschool. I want to see how the preschool teachers promote children's different native languages and if language is something they discuss in the activities. I have chosen to explore if there is a difference in the work with the toddlers and the older children where the majority of the children are foreign compared to pre sections were the majority of the children are swedish. I have interviewed preschool teachers at their workplaces and some over the phone. My study shows that they work more with multilingual languages at the pre section where the majority were foreign. On the other pre sections were the majority of the children are swedish they focus on the swedish language and engage the parents to teach their children their mother tongue

Mitt syfte med denna undersökning är att studera pedagogers erfarenheter, upplevelser och lärdomar av att organisera den fria leken och vilka konsekvenser det får för barnens lek och verksamheten. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer som metod. Det innebär att intervjufrågorna var utformade så att respondenterna fick möjlighet att fördjupa sig i frågorna. I min studie intervjuade jag fyra pedagoger från fyra olika förskolor. Det framkommer i studiens resultat att syfte med att organisera den fria leken var att bygga sociala relationer mellan barnen, introducera olika material och skapa ett lugn. Barn kunde med hjälp av organisationen nå sin proximala utvecklingszon. Pedagogerna hade stor makt vid dessa organisationer och det resulterade i atmosfärer som var instabila och kontrollerande. Det uppstod tillfällen då barnen visade motstånd. / The purpose of this study is to study preschool teachers’ experiences and knowledge of organizing the free play and which consequences it leads to for the children and the activities.  The research has been made with semi-structured interviews as a method. It means that the interview questions were shaped so the respondent could develope the answer. I have interviewed four preschool teachers from four different preschools. It emerged in the study’s results that the purpose of organizing the free play was to build social relationship between the children, introducing different kinds of materials and quietude. The organization could help the children reach their zone of proximal development. The preschool teacher’s authority was strong in these organization and it results in instable and supervised ambiences. It arises occasions where the children resisted.

This work focuses on oral communication in the classroom. There is limited research about how the oral communication should be assessed and I am curious to find out how teachers think and go about the issue of assessing pupils´ oral communication skills. The data consists of interviews and web questionnaires. My research questions aim to investigate teacher’s thoughts and opinions concerning oral communication in the classroom, what obstacles and opportunities it brings and how they go about to assess it according to the curriculum.  The study is qualitative, Vygotskijs socio-cultural perspective and the idea of the zone of proximal development is used as a theoretical basis. The interviews show that teachers have a similar view of what oral communication is, and that it is as a basic ground in learning, but they differ in how they usually go about to practice it and how it is being assessed. / Mitt examensarbete handlar om muntlig kommunikation. Forskningen på detta område förefaller starkt begränsad vilket väcker frågan om hur lärare faktiskt jobbar med muntlig kommunikation i klassrummet, eftersom det faktiskt är ett kunskapskrav enligt läroplanen.  Jag har använt mig av intervjuer, delvis genomförda genom en webbenkät, för att ta reda på lärares åsikter om muntlig kommunikation, vilka hinder den kan föra med sig och hur den bör bedömas.  Undersökningen är kvalitativ, där Lev Vygotskijs socio-kulturella perspektiv och idén om den optimala utvecklingszonen ligger som teoretisk grund. Undersökningen och analysen visar att lärare ser på muntlig kommunikation som en gemensam grund för inlärning, men de skiljer sig åt i hur de använder muntlig kommunikation och hur den bör bli bedömd.

Mitt arbete syftar till att utveckla förståelse för och kunskap om hur lärare arbetar med muntlig kommunikation i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat fem verksamma lärare i grundskolans lägre åldrar, samt observerat en lektion av vardera lärare. Jag valde triangulering som metod för min undersökning, då jag är nyfiken på hur lärare betraktar ämnet vad gäller undervisning samt de mål eleverna ska uppnå. Genom observationer fick jag studera muntlig kommunikation i närmiljö. Undersökningen är kvalitativ, där ett sociokulturellt perspektiv använts som teoretisk utgångspunkt. Sociokulturellt perspektiv har använts då muntlig kommunikation sker via samspel med två eller fler individer. Lärarna arbetar aktivt med muntlig kommunikation både synligt, och osynligt i undervisningen. Det gäller att både ge samt ta muntliga instruktioner. Undervisningen har likheter, dock med olika tillvägagångssätt. Det finns ett flertal bedömningsstöd att luta sig mot för att säkerställa att eleverna uppnått kunskapsmålen, dock inget lärarlyft så kallat som kan utveckla undervisningen. / My work aims to develop understanding and knowledge about how teachers work with oral communication in the classroom. To illustrate, I interviewed five active teachers in the primary school lower ages, and observed one lesson for each teacher. I chose triangulation of my survey, as I´m curious about how they view the topic in regards to teaching. Trough my observations, I got the chance to study oral communication in a local environment.  The survey is qualitative, where a socio-cultural perspective has been used as a theoretical starting point. That`s when oral communication occurs via interaction with two or more individuals. Teachers work actively with oral communications both visibly, and invisibly in teaching. It applies to both giving and taking oral instructions. The teaching has similarities, though with different approaches. There are several assessments supports to lean on to ensure that the students reach knowledge targets, however no teacher boost that can develop the teaching.