This is a thesis in information design with a focus on spatial design. The purpose of the study is to design a design proposal that will facilitate orientation in grocery stores for visually impaired people. According to SRF (National Association of the Visually Impaired) (2016), people with this disability find it more difficult to go through grocery shopping. This is because it is difficult to find goods in grocery stores.  In the study, two design proposal were used. These two tests were built on inspiration from other methods, including location analysis, shadowing and more. The first test resulted in insight into the difficulty of finding goods. The second test is a test method used to gain an understanding of the design proposal. Based on the collected theories and empirical data, a design proposal was created to guide the visually impaired to the various departments found in stores. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att designa en gestaltningsförslag som ska underlätta orienteringen i matbutiker för synskadade personer. Enligt SRF (Synskadades Riksförbund) (2016) har personer med denna nedsättning svårare att genomgå dagligvaruhandel. Detta beror på att man har svårt att hitta varor i matbutiker.  I studien användes det två tester. Dessa två tester byggdes av inspiration från andra metoder, bland annat av platsanalys, shadowing och med mera. Första testet resulterade inblick om svårigheten att hitta varor. Andra testet är en testmetod som används för att få förståelse om designförslaget. Utifrån de insamlade teorierna och empirin skapades det fram en gestaltningsförslag som ska vägleda synskadade till de olika avdelningarna som finns i butiker.

Detta examensarbete är skrivet inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studiens syfte har varit att utforska hur offentliga konsten kan bidra vid navigationen i en komplex exteriör miljöer. I detta fall ett bostadsområde utanför Strängnäs med likartad bebyggelse. Observationen har varit den avgörande faktorn vid val av plats och ämnesområde. Med en avsaknad av konst eller andra rumsliga attribut, som skapar identifikation, har besökare och förbipasserande haft svårare att orientera sig vid den observerade platsen. Arbetet presenterar tillvägagångssättet och resultaten som ligger som grund för gestaltningsförslaget. Den vetenskapliga förankringen vilar på empirisk data, litteraturstudier samt utförda metoder.  Metoderna som utförts i studien är platsanalys, observation, kvantitativ och kvalitativ intervju, omvärldsanalys, fokusgruppsarbete, prototyparbete i samverkan med fokusgrupp, och eget idégenererande vid gestaltande.  Platsens behov och rörelsemönster har observerats och analyserats. Fakta kring offentlig konsts tillblivelse och vad den kan bidra med har tagits fram genom intervju, litteratur samt med fokusgruppens samverkan. Gestaltningen föreslår hur offentlig konst kan underlätta navigation i bostadsområden av detta slag. Samt undersöker vilken slags gestaltning som kan vara mera gynnsamt för platsen i detta sammanhang. Gestaltningsförslaget presenteras genom bilder, text och kartor. Ambitionen genom detta arbete har varit att ta vara på informationsdesignens olika kvaliteter till en helhet av värde. / This thesis is written in information design with a focus on spatial design. The purpose of the study has been to explore how public art can contribute to navigation in a complex exterior environment. In this case, a residential area outside Strängnäs with similar buildings. The observation has been the decisive factor when choosing a place and subject area. With a lack of art or other spatial attributes, which create identification, visitors and passers-by have had more difficulty orienting themselves at the observed site. The work presents the approach and results that form the basis for the design proposal. The scientific basis is based on empirical data, literature studies and performed methods. The methods performed in the study are site analysis, observation, quantitative and qualitative interview, external analysis, focus group work, prototype work in collaboration with focus group, and own idea generation in design. The site's needs and movement patterns have been observed and analyzed. Facts about the creation of public art and what it can contribute have been produced through interviews, literature and with the focus group's collaboration. The design suggests how public art can facilitate navigation in residential areas of this kind. And examines what kind of design can be more favorable for the place in this context. The design proposal is presented through pictures, text and maps. The ambition through this work has been to take advantage of the various qualities of information design to a whole of value.

Detta examensarbete har skrivits inom ämnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats är Folkets park i Malmö, som i skrivande stund står inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har både tagit utgångspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt växla mellan dessa två olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbättra målgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.   Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har människors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med särskild fokus på hur detta kan fungera i Folkets park. Dessa studier ligger till grund för det designförslag som presenteras i examensarbetet. Designförslaget är ett koncept som avser att ge en tydlig bild av vad parken innehåller, tydliggöra riktningar vid förflyttning mellan olika platser, samt indikera funktion. Konceptet bygger på principer för wayshowing och består mer specifikt av vägledande formelement, som utformats och placerats där de kan förtydliga vägen till parkens lekplatser för målgruppen. / This thesis has been conducted within the field of information design, as a part of the bachelor program Information Design with specialization in Spatial Design. The location that has been studied is the park “Folkets Park” in Malmö, Sweden, which at the moment currently is facing a major rebuilding. This thesis is hence based on both the parks current and proposed design, which has made it necessary to shift between these two different perspectives. The purpose of this thesis has been to develop a design concept that can improve the target audiences’ ability to orientate within the park following the proposed rebuilding. Through the use of theories, site analysis and interviews, has human behavior in search for information within spatial contexts been studied, with a particular emphasis on it’s implications for “Folkets Park”. These studies form the basis for the proposed design presented in the thesis. The proposed design intends to provide a well-defined idea and overview of what the park contains, to clarify directions when moving between different locations within the park, as well as to indicate it’s various functions. The design concept is founded on the principles of wayshowing and consists more specifically of directing form elements, which has been designed and located where they can clarify the way to the park’s playgrounds for the target audience.

As the headline suggests, it's not always easy to find the right way, especially when it comesto places we have never visited before. To not find or not being able to orientate in a place can create some uncertainty and may ultimately give a negative experience. This study examines how spatial and visual elements can clarify the orientation of an already built space without making any major architectural changes. The roombeing examined in this studyis the Modern Museum's foyer in Stockholm and the work is written in the subject information design with a focus on spatial design.The methods used are room analysis containing a site analysis, observation and notation analysis and three qualitative interviews. Theories and previous research in orientation and wayfinding, experienceroom, Gestalt psychology and perception and the mental mapare involved in this study. With the help of thesetheories and previous research as well asempirics, a design proposal has been developed where the visitor is more likely to orient himself by creating clearer features. / Som rubriken antyder är det inte alltid så lätt att hitta rätt, det gäller speciellt när vi kommer till platser vi aldrig besökt innan. Att inte hitta eller att inte kunna orientera sig på en plats kan skapa en viss osäkerhet och kan i slutändan ge en negativ upplevelse. I den här studien undersöks hur rumsliga och visuella element kan förtydliga orienteringen i ett redan byggt rum utan att göra några större arkitektoniska ändringar. Rummet i studien är Moderna museets foajé i Stockholm och arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Metoderna som använts är rumsanalys som innehåller en platsanalys, observation och notationsanalys och tre kvalitativa intervjuer. Teorier och tidigare forskning inom orientering och vägledning, rumsupplevelse, gestaltpsykologi och perception och den mentala kartanberörs i arbetet. Med hjälp av dessateorier och tidigare forskning samt empirinhar ett gestaltningsförslag tagits fram där besökaren lättare ska kunna orientera sig genom att tydligare funktioner har skapats.

Denna studie handlar om hur man med färg och rumslig formgivning kan öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö, med fokus på huvudentrén. Studien är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktningen rumslig gestaltning. Platsen för studien har varit huvudentrén på Avesta lasarett. Huvudentréhallen på Avesta lasarett upplevs idag som trång och uppfyller inte de behov som finns. Syftet med studien har varit att med hjälp av tidigare forskning och teorier, samt empiriska studier, hitta ett sätt att öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö. Detta med hjälp av en rumslig formgivning och ett skyltsystem som stödjer entréns funktioner och aktiviteter. Vilket ska bidra till att underlätta för besökare att hitta rätt i en ansträngande och stressig situation som ett sjukhusbesök kan innebära. Teorierna som studien grundar sig i behandlar wayfinding och wayshowing, kognition, det fysiska rummet, teorier om hälsa och välmående, samt teorier om färg och färgkodning. Metoderna som använts för den empiriska datainsamlingen är platsanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Arbetet har resulterat i ett färgkodningssystem som tillämpats i det befintliga skyltsystemet samt i rumsutformningen. Detta för att skapa en visuellt strukturerad huvudentré där vägledande skyltar samspelar med rummet och dess användningsområden. / This study is about how colour and spatial design can increase the orientation in a hospital environment, focusing on its main entrance. The study is a degree project in Information Design, with a focus on spatial design.  The location of the study has been the main entrance to Avesta hospital. The main entrance hall of Avesta hospital is today perceived as cramped and does not meet the needs. The aim of the study has been to find ways to increase the orientability of a hospital environment with the help of previous research and theories, as well as empirical studies. This is done using a spatial design and a sign system that supports the entrance functions and activities. Which, in turn, will help to make it easier for visitors to find the right way in an exhausting and stressful situation that a hospital visit may involve.  The theories which the study is based on deals with wayfinding and wayshowing, cognition, physical space, theories of health and well-being, as well as theories of color and color coding. The methods used for the empirical data collection are site analysis, observations and qualitative interviews.  The work has resulted in a color coding system which is being applied in the existing sign system as well as in the room layout. This is to create a visually structured main entrance where indicative signs interact with the design of the room and its uses.

Det här examensarbetet handlar om hur man med hjälp av ett skyltsystem på tre nivåskillnader, i ögonhöjd, på marknivå och på en förhöjd nivå kan underlätta navigeringen till parkeringsautomater i Stockholms innerstad. Denna studie är skriven inom ämnet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Förstagångsbesökares svårighet med att hitta till parkeringsautomater är det praktiska problem som legat till grund för detta arbete. De metoder som använts i denna studie är rumslig analys, innefattande observation samt platsanalys. Även benchmarking, kundresa, intervju, surveyundersökning samt användartest har använts för empirisk datainsamling. Studien har resulterat i ett designförslag som har i syfte att underlätta besökarnas navigering från det att de har parkerat sitt fordon till att de nått parkeringsautomaten. Detta ska medföra att färre kommer bli försenade eller missa sådant som de planerat och på så sätt kommer det även minska stressnivån för samtliga. Stressen som uppstår när en känner sig vilse ska alltså minimeras med hjälp av mitt skyltsystem. / This thesis is about how a three-level sign system; at eye level, at ground level and at an elevated level, can facilitate navigation to parking meters in Stockholm's inner city. This study is written in the field of Information Design with specialization in Spatial Design. The first-time visitor’s difficulty in finding parking meters is the practical problem that underlies this work. The methods used are spatial analysis, including observation as well as site analysis. Benchmarking, customer experience audit, interview, survey and user tests have also been used for empirical data collection. The study has resulted in a design proposal aimed at facilitating visitor’s navigation from the time they have parked their car until they have reached the parking meter. Stress that occurs when one feels lost in a city environment should be minimized with the help of my design proposal. This will result in fewer missed plans for the visitors and an overall better experience of paying for your parking in Stockholm’s inner city.

Detta examensarbete går ut på att undersöka på vilket sätt matbutiker kan utformas för att underlätta för besökarna att hålla avstånd och undvika trängsel i syfte att minska spridning av virus. Fokuset i studien ligger på rumslig utformning i kombination med visuell information. Insamlade teorier samt användandet av metoder som platsanalys, benchmarking, observationer, behavioral mapping, intervju samt fokusgrupp, har gett förståelse för vad problemet skulle kunna vara och vad som krävs för att ge rätt förutsättningar för butiksbesökare att undvika trängsel. Utifrån detta har ett gestaltningsförslag tagits fram på hur rumslig utformning och visuell information kan användas i butiker för att styra flödet. Gestaltningsförslaget består av enkelriktade vägar med tillhörande information som vägleder besökarna genom butiken. / This thesis aims to investigate how grocery stores can be designed to make it easier for visitors to keep their distance and avoid crowding in order to reduce the spread of viruses. The focus of the study is on spatial design in combination with visual information. Collected theories as well as the use of methods such as location analysis, benchmarking, observations, behavioral mapping, interview and focus group, have provided an understanding of what the problem could be and what is needed to create the right conditions for shop visitors to avoid crowding. Based on this, a design proposal has been developed on how spatial design and visual information can be used in stores to control the customer flow. The design proposal consists of one-way paths with associated information that guide visitors through the store.

This is a thesis in Information design with focus on Spatial Design. This study examines how information can be shaped and placed in a multipurpose building to make it easier for the visitor to understand the place and find their way. The examined place is Kulturhuset in Hallstahammar, where the target audience is visitor who has no experience or very little experience of the place. The purpose of the thesis is to explore how information design in a spatial context can be designed to facilitate the understanding and simplify the orientability of a multi-story building, in a house with multipurpose.    Through literature studies, place analysis, survey with expert users and an analysis of similar projects, a design proposal has been produced that has been presented through rendered images. The results of the study show that a map of the building provides a clear overview of the premises and the activities Kulturhuset offers. Together with color coding and pictograms, visitors can easily see where their destination is and how to get there. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Denna studien undersöker hur information kan utformas och placeras i en komplex yta för att underlätta för människor att förstå en plats och hitta rätt. Platsen som undersöks är Kulturhuset i Hallstahammar där målgruppen är nya besökare som inte har någon eller endast lite vetskap om platsen. Syftet med examensarbetet är att utforska hur informationsdesign i en rumslig kontext kan utformas för att underlätta förståelsen samt förenkla orienterbarheten i en flervåningsbyggnad, som inrymmer flera olika verksamheter.   Genom litteraturstudier, platsanalys, frågeformulär med expertanvändare samt en omvärldsanalys har ett gestaltningsförslag kunnat tagits fram som presenterats genom renderade bilder. Resultatet av studien påvisar att en karta över byggnaden ger en tydlig överblick över lokalerna samt verksamheterna som huserar i byggnaden. Tillsammans med färgkodning och piktogram kan besökare enkelt se vart deras slutmål för att sedan kunna ta sig dit.

Då Stockholm Stad växer, ökar också behovet av att effektivisera och rusta upp offentliga platser för att bibehålla en hållbar och attraktiv stad (Stockholm Stad 2018). Ombyggnationer förändrar inte bara stadsbilden fysiskt, utan påverkar även den mentala bilden av en plats. I takt med att mark grävs upp, byggmaterial som staplas och temporärt uppsatta stängsel avskärmar byggarbetsplatserna, skapas inte bara fysiska barriärer. Ombyggnationerna leder till avgränsningar i den offentliga miljön vilket leder till brister i orienterbarheten. Syftet med studien är att undersöka hur den rumsliga miljön påverkar orienterbarheten för besökare av Järnvägsparken, som genom sin direkta anslutning till Stockholm Centralstation utgör en central och betydelsefull mötesplats för människor. Genom ombyggnationer begränsas rörelseflödet och aktiviteten på platsen. Med stöd i teorier bakom wayshowing och kognitiva aspekter på design och stadsplanering, har data från designmetoderna resulterat i ett gestaltningsförslag som genom form, färg och funktion i en temporär konstruktion kan verka som ett utökat orienteringsverktyg som svarar till Stockholm stads vision om en hållbar och attraktiv stad – även när platser genomgår förändringar. Förslaget har bearbetats genom ett Human Centered Designperspektiv (HCD), vilket inkluderar användarna i utvecklingen av gestaltningen. / As Stockholm City grows, the need to streamline and equip public places to maintain a sustainable and attractive city also increases (Stockholm City 2018). Redevelopment not only physically changes the cityscape, but also affects the mental image of a place. Construction sites create not only physical barriers, but also visual barriers that affects the movement and orientation in the city. The purpose of the study is to investigate how the spatial environment affects the orientation of visitors at Järnvägsparken, which, through its direct connection to Stockholm Central Station, constitutes a central and important meeting place for people. Due to construction work, the flow of traffic and activity is limited on the site. With the support of theories behind wayshowing and cognitive aspects of design and urban planning, data from the design methods has resulted in a design proposal that, through form, color and function in a temporary construction, can act as an extended orientation tool that corresponds to Stockholm's vision of a sustainable and attractive city ​​- even when places are subject to change. The proposal has been processed through a Human Centered Design Perspective (HCD), which includes the users in the development of the design.

Guiding navigation in virtual environments (VEs) is a challenging task. A key issue in the navigation of a virtual environment is to be able to strike a balance between the user's need to explore the environment freely and the designer's need to ensure that the user experiences all the important events in the VE. This thesis reports on a study aimed at comparing the effectiveness of various navigation cues that are used to motivate users towards a specific target location. The results of this study indicate some significant differences in how users responded to the various cues.