Depuis son apparition au milieu du XIXe siècle, la gare ferroviaire n'a cessé de se métamorphoser et de se complexifier. Ce long processus a conduit à une « labyrinthification » spatiale, temporelle et fonctionnelle de ces grands équipements métropolitains. Ce phénomène pose un problème de lisibilité des espaces et se traduit notamment par la complexification des cheminements et la désorientation des usagers. Depuis quelques années, ces questions deviennent des préoccupations majeures pour les concepteurs et les gestionnaires, qui n'arrivent pas toujours à y répondre de manière efficace. La recherche propose une approche à la fois théorique et méthodologique des questions de « lisibilité » et d' « accessibilité » des espaces de la grande gare contemporaine autour du concept de « wayfinding ». On cherche à identifier les facteurs qui influencent les expériences de passage en gare et génèrent ou accompagnent les situations de désorientation et de confusion en s'appuyant notamment sur l'analyse des commentaires verbaux et des parcours filmés de volontaires à l'intérieur de la gare de la Part-Dieu à Lyon. Les travaux ont permis de mettre en évidence la complexité des facteurs à prendre en compte dans l'analyse de la lisibilité des espaces de la gare et des cheminements piétons : caractéristiques physiques et sensibles des lieux, degré d'efficacité de la signalétique, caractéristiques individuelles voyageur, compétences cognitives et perceptives, profil émotionnel, habilités spatiales et personnalité. Ils permettent d'imaginer une nouvelle approche de la conception des grandes gares contemporaines. / Since its appearance in the middle of the XIXe century, the railway station has continued to transform and become more complex. This long process drove to a spatial, temporal and functional "labyrinthification" of these big metropolitan facilities. This phenomenon poses a problem of legibility of the spaces and results notably in the complexity of the paths and disorientation of users. Since some years, these questions become major preoccupations for designers and managers, who are not always able to respond efficiently. Research proposes a theoretical and methodological approach around the concept of" wayfinding, to the questions of "legibility" and "accessibility" of the spaces in the big contemporary station. It seeks to identify the factors that influence the experiences of station passage and generate or accompany situations of disorientation and confusion, relying in particular on the analysis of subject's volunteer's verbal reports and filmed courses inside the station Part-Dieu in Lyon. The work has highlighted the complexity of factors to be taken into account in the analysis of the legibility of the space station and pedestrian paths: physical and sensitive characteristics of places, effectiveness of signage, individual characteristics, cognitive and perceptual skills, emotional profile, spatial abilities and personality. They allow us to imagine a new approach to the design of large of large contemporary stations.

The aim of this thesis is to gain knowledge about how personnel at public libraries describes how they work with visual communication. That is, working with signs, posters, maps, digital information on monitors and so on, so that the users easily will find their way around the library and get aware of the libraries various services and upcoming events. To be able to communicate with the users is important for all institutions and there might be challenges involved in that. Research shows that visual communication must be evident so that the users understand it. It is also important that the visual communication is not to vague or to rich. Wayfinding is a problem solving process in three parts which includes: search, decide and move, with the objective to get from point A to point B. The Danish professor Per Mollerups nine strategies for wayfinding is used as a tool to analyze the empiric material. The strategies include track following, route following, educated seeking, inference, screening, aiming, map-reading, compassing and social navigation. This study is based on five qualitative semi-structured interviews with personnel from five different public libraries. The results shows that the informants believe that visual communication is an important part of the profession, but that they neither have the time nor the right knowledge to make a thorough job.

L’objectif de cette thèse était d’analyser les difficultés de wayfinding de personnes présentant une déficience intellectuelle (DI) sous l’angle de l’autorégulation et de l’hétérorégulation. Pour cela, trois études utilisant une situation d’apprentissage d’itinéraires en environnement virtuel ont été menées. La première montre que les personnes présentant une DI ont un niveau d’autorégulation globale et de certaines stratégies autorégulatrices plus faible que les personnes au développement typique de même âge chronologique. Elles acquièrent la connaissance d’itinéraires après un apprentissage plus long et sont peu nombreuses à développer une connaissance de la configuration de l’environnement. La seconde étude, portant sur 19 dyades éducateurs-jeunes présentant une DI, révèle un ajustement entre l’hétérorégulation des éducateurs et l’autorégulation des jeunes. En outre, l’analyse des aides verbales données par les éducateurs montre qu’ils utilisent principalement des prescriptions d’actions associées ou non aux points de repère. L’impact de ces deux types d’aides a été testé dans la troisième étude montrant que les prescriptions d’actions associées aux points de repère favorisent l’apprentissage d’itinéraires chez les personnes présentant une DI et chez des enfants au développement typique de même niveau de développement intellectuel. Nos résultats semblent montrer que l’autorégulation, l’hétérorégulation et le wayfinding ne sont pas des processus indépendants. Toutefois, d’autres recherches sont nécessaires pour mieux définir la nature de leur relation. Enfin, plusieurs implications pratiques sont envisagées concernant l’autorégulation, les méthodes d’apprentissage des déplacements et les aides à la navigation. / The aim of this thesis was to analyse the wayfinding difficulties in individuals with intellectual disability (ID) from the angle of self-regulation and other-regulation. For this purpose, three experiments were conducted using route learning in virtual environments. The first study showed that people with ID had a lower level of global self-regulation and of some self-regulatory strategies than typically developing people of the same chronological age. They acquired route knowledge after a longer learning time and had difficulties in developing configurational knowledge of the environment. The second study, including 19 educators-teenagers with ID dyads, revealed an adjustment between educators’ regulation and teenagers’ self-regulation. Moreover, the analysis of the verbal aids given by the educators showed that they mainly used prescriptions of actions with or without reference to landmarks. The impact of these two types of aids was tested in the third study showing that prescriptions of actions with reference to landmarks promoted route learning in people with ID and typically developing children with the same level of intellectual development. Our results suggested that self-regulation, other-regulation and wayfinding are not independent processes. However, further research is needed to better define the nature of their relation. Several practical implications are envisaged concerning self-regulation, methods of teaching independent travel and navigational aids.

We live constantly within our surroundings, even if we're not consciously aware of them, our surroundings always affect our behavior. With our senses continually guiding us, we subconsciously make decisions and choose paths to reach our goals. There are a lot of factors which affect these decisions, spatial communication is one of them. The purpose of this study is not only to gain more knowledge of how a spatial designer can create something that we can understand, it also seeks to explain the fundamentals of creating event environments which is meaningful and comprehensive to an ordinary audience. In addition to that, it also attempts to explain how we can create congenial environments where the content reflects its purpose, role and context in order for us to achieve a relaxed and positive atmosphere for the audience. This in turn should help an audience to have a more positive experience, providing them with clear choices and an understanding of what's actually happening in the environment they're in, and what's to be expected of them at the event.   Through consideration of people's cognitive, functional and emotional needs right from the early planning stages, this study was able to bring forth suggestions of how to apply coherent solutions and congenial situations. With the abstract guidelines of the assignment in mind, it helped to achieve concrete design choices for the environmental design, i.e. which colors, shapes and materials were to be used. In using these guidelines from the start, it allowed the study to have clear rules to follow. Through qualityative methods it was possible to build a framework which ensures the event environment correlates with the audiences needs and expectations. Through studying different theories and using knowledge and experiences of my own, it was possible to use that framework to support concrete design choices. In doing so, it was then possible to achieve a coherent wayfinding solution and to improve the audience’s impression of the environment by allowing it to interplay meaningfully with the spatial course of the event, which in turn should lead to the desired relaxed and positive atmosphere. / Människor rör sig och lever i sin omvärld hela tiden och både medvetet och omedveten blir vi påverkade av det. Genom våra sinnen läser vi av vår omgivning och tar beslut/ vägar för att nå våra mål. Det finns många faktorer som kan påverka dessa beslut, där den rumsliga kommunikationen är ett av dem. Syftet med den här undersökningen är att ge kunskap om hur rumsliga formgivare kan skapa begripliga, hanterbara och meningsfulla evenemangsmiljöer utifrån människors behov och förväntningar. Samt ge kunskap om hur vi kan skapa kongeniala miljöer där innehållet speglar dess syfte, funktion och sammanhang till en önskad sinnesstämning. Detta för att i sin tur ge besökarna ökade upplevelser med tydliga valmöjligheter och förståelse över vad som händer i rummet samt vad som förväntas av dem där.   Genom att redan i planeringen ta hänsyn till människors kognitiva-, funktionella-  och emotionella behov kunde studien skapa förslag på kongeniala lösningar, sammanhållande situationer. Där formgivningen inom miljön fick konkreta designval, färg- form- och materialval m.m., från uppdragets abstrakta riktlinjer. Genom att gå ifrån abstrakta riktlinjer redan från början i processen, kunde det hjälpa studien att få ett ramverk att förhålla sig till. Och via de kvalitativa metoderna kunde uppdraget ytterligare få struktur ifrån miljön samt behov och förväntningar från målgruppen att förhålla sig till. Där teorierna och mina tidigare erfarenheter sedan kunde översätta dem till konkreta designval. På så sätt kunde miljöns struktur få en sammanhållen orienterbarhet och miljöns känsla en genomgående design där de sedan tillsammans kunde samspela till rummets händelseförlopp och få den önskade sinnesstämningen.

Normer om manligt och kvinnligt har präglat idrotten under historien och än idag finns det föreställningar om hur män och kvinnor ska vara. Gym har historiskt sett varit för mannen, men är nu även en arena som kvinnor intagit. Dock finns det många historier om kvinnor som blir illa behandlade på gym och faktorn av det har blivit att tjejavdelningar och tjejgym har etablerats. Att skilja på män och kvinnor på detta vis löser inte det egentliga problemet. Den här studien ska undersöka hur män och kvinnor upplever gymmiljöer och hur det påverkar deras träning på gym. Till följd av det ska genusperspektivet appliceras på ett designförslag som har som mål att underlätta processen att hitta i en gymmiljö för en förstagångsbesökare. Genom litteraturstudier, platsanalyser, intervjuer med användare av gym och personal på gym samt en enkät blev resultatet en digital 3D-modell som grundar sig i ett befintligt gyms planlösning. Ett lösningsförslag som förbättrade vägledningen i miljön för förstagångsbesökare med hjälp av färgkodning, rumslig form och wayfinding i samband med träningszoner. Slutsatsen blev att det är bortom rumsliga egenskaper att skapa en gymmiljö där både män och kvinnor trivs och att det krävs en förändring i beteende och normer om vad vi anser är manligt och kvinnligt. Dock kan en förändring av rummet vara ett första steg i rätt riktning. / Norms about masculinity and femininity have characterized athletics throughout history and even today there are notions of how men and women should be. Gym has historically been for the man but is now also an arena that women have taken over. However, there are many stories of women being treated badly in gyms and the factor of that has been that girl departments and girl gyms have been established. Though the real problem cannot be solved by distinguishing men and women. This study will examine how men and women experience gym environments and how it affects their training at the gym. As a result, the gender perspective will be applied to a design proposal that aims to facilitate the process of finding in a gym environment for a first-time visitor. Through literature studies, site analyzes, interviews with users of gyms and staff at gyms and a survey, the result was a digital 3D model based on an existing gym's floor plan. A solution proposal that improved the guidance in the environment for first-time visitors with the help of color coding, spatial shape and wayfinding in connection with training zones. The conclusion was that it is beyond spatial characteristics to create a gym environment where both men and women thrive and that a change in behavior and norms is required about what we consider to be masculine and feminine. However, a change of the room can be a first step in the right direction.

Wayfinding is the process of using one or more tools to move from one location to another in order to accomplish a task or to achieve a goal. This qualitative study explores the process of wayfinding as it applies to locating information in a public library. A group of volunteers were asked to find a selection of items in three types of libraries-traditional, contemporary, and modern. The retrieval process was timed and the reactions of the volunteers were recorded, documented, and analyzed. The impact of various wayfinding tools-architecture, layout, color, signage, computer support, collection organization-on the retrieval process was also identified. The study revealed that many of the wayfinding tools currently available in libraries do not facilitate item retrieval. Inconsistencies, ambiguities, obstructions, disparities, and operational deficiencies all contributed to end-user frustration and retrieval failure. The study suggests that failing to address these issues may prompt library patrons-end users who are increasingly interested in finding information with minimal expenditures of time and effort-may turn to other information-retrieval strategies and abandon a system that they find confusing and frustrating.

This thesis investigates how my representations of experience through arts-informed autoethnographic research are significant in establishing the pedagogical nature of place. I seek to understand how place-conscious education in a community setting can encourage students' relationships with the spaces they inhabit and lend to a more just learning environment. Many educative tools are provided and analyzed which are derived from wayfinding and psychogeographic methods. Data was collected over two months throughout the Summer of 2015 while participating in the Onward Israel service learning program in Israel and Palestine. My digital photographs and excerpts of stream-of-consciousness style poetry serve as the data set to illuminate the rich sensory encounters and art making processes indicative of experiential learning. This context-driven artwork encourages questions and dialogue about sociopolitical conflict and wars, migration and occupation. It is concerned with physical as well as psychological borders, checkpoints and boundaries. I utilized poetic and photographic inquiry as well as cognitive mapping to explore how concepts of travel are intricately linked to practices of self-reflexivity, community building and alternative curricula development outside of the formal classroom setting. This qualitative data is not a strictly defined set of interviews or statistics. Instead, vignettes of a more totalizing experience can be extracted, analyzed, dissected and/or rearranged. It is an exploration of identity, agency and untraditional ways of knowing the self/Other. I underscore how new pathways and possibilities for teaching emerge from a greater acceptance and validation of experiential knowledge and an attuned consciousness to place.

Ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. En studie av väntrum i primärvården i Södermanlands län, Eskilstuna, Smedens vårdcentral har genomförts kring hur väntrumsmiljöer påverkar besökaren. Syftet var att studera utformningen av hur ett väntrum kommunicerar information mellan verksamhet och besökare utifrån rumsupplevelse samt att förbättra känslan av trygghet i väntrummet. Arbetet har utförts genom att studera väntrum och målgruppens interaktion med rummet och dess information utifrån ett rumsligt perspektiv. Utifrån designprinciper och kognitionsteorier har rummets brister identifieras och vilka förbättringsmöjligheter som finns har synliggjorts. Utifrån empiri från litteraturstudier, intervjuer, omvärldsanalys, rumslig analys och observation skapades förståelse för besökarens behov. Detta gav ett underlag till ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare informationslänk och bättre upplevelse mellan besökare och personal på vårdcentralen. Ett väntrum som kommunicerar information mellan myndighet och besökare utifrån rumsupplevelse i relation till hur det används, samt ökar känslan av trevnad och trygghet i väntrummen. Arbetet har resulterat i att ett gestaltningsförslag har tagits fram i 3D programmet, Sketch Up genom bilder och text som presenteras. Designförslaget bygger på de slutsatser som dragits, vilket är att skapa avskildhet och samhörighet genom valbarhet samt att dölja men även förmedla information mellan besökare och verksamhet.

De problem som relaterar till navigering i komplexa miljöer kan alla på ett eller annat sättknytas till den information som finns tillgänglig i miljön. Den information som finns i komplexa miljöer måste vara anpassad till många olika behov vilket innebär att mängden information ofta blir stor. Detta ställer höga krav på människans kognitiva förmågor vilket innebär att det ofta går åt mycket tid och energi för att lösa problem som relaterar till navigering. För att komma till rätta med dessa problem är det nödvändigt att information utformas och presenteras på ett sätt som tar hänsyn till människans kognition och dess begränsningar. Detta examensarbete kommer presentera ett antal riktlinjer som är tänkta att användas för att utforma information rörande navigering i komplexa miljöer. Dessa riktlinjer är anpassade till den specifika kontext som råder på Danderyds sjukhus och bygger på teorier som relaterar till människans kognitiva förmågor och begreppet wayfinding som kommer ha en central betydelse i detta arbete.

The aim of this Master’s thesis is to investigate how a public library should sign and organize their resources to make them as accessible as possible to the users of the library. Our theory, Paul Arthur’s and Romedi Passini’s wayfinding theory, is about how people search through information loaded environments. Our empirical material consists mainly of three parts: an inventory of the resources and guiding at Hammarö bibliotek, eight interviews with visitors at Hammarö bibliotek and observations of how visitors use and interact with the library, its resources and guiding. With this material we got an image of the staff’s plans about the organization and guiding in the library, what the visitors thought about the library’s organization and guiding and how they used and interacted with the library. When analysing the empirical material with the wayfinding theory we found out that the library users searched through Hammarö bibliotek like its resources were hierarchically structured. On the whole the public library’s resources were structured hierarchically, but for various reasons the structure were not consistent. Our conclusions were that Hammarö bibliotek should organize their resources more consistent and make the organization mainly known for the users of the library in the entrance. The users also need to be led to the parts of the library that differ from the hierarchic structure. This is possible through a consistent and consequent signage system, which we discuss in this thesis. / Uppsatsnivå: D