Webbtillgänglighet handlar om i vilken utsträckning webbsidor kan användas av personer med funktionsnedsättningar, äldre individer samt personer som bor i utvecklingsländer. För att se till att alla är inkluderade och har en likvärdig användarupplevelse måste utvecklare skapa mer tillgängliga webbplatser. W3C är en internationell grupp som arbetar med att utveckla webbstandarder. Dessawebbstandarder ska hjälpa till att få webben så tillgänglig som möjligt. De riktlinjer som W3C har utvecklad går under namnet WCAG och har som mål att tillhandahålla en gemensam standard för webbtillgänglighet. Problemet som adresseras i denna studie är företags brist på engagemang när det kommer till webbtillgänglighet för personer med synnedsättningar. Det kan vara svårt för personer med synnedsättningar att navigera webben på grund av att webbsidor inte är utvecklade med dem i åtanke. Webbtillgänglighet syftar till att personer med funktionsnedsättningar och äldre människor ska kunna uppfatta, förstå, navigera och interagera med webben samt att de kan bidra till webben. Samtliga funktionshinder som påverkar åtkomst och användningar av webben ingår i denna definition, det vill säga visuella, auditiva, fysiska, tal, kognitiva samt neurologiska funktionshinder. Denna studie fokuserar dock endast på personer med synnedsättningar. En metodkombination samt en förklarande sekventiell design användes i dennas studie för att komma fram till svaret på forskningsfrågan. Med hjälp av enkäter togs kvantitativa data in som sedan analyserades och la grunden för semistrukturerade intervjuer som gjordes för att få in informanternas personliga tankar och åsikter. Enkäterna och intervjuerna gjordes med företag som utvecklar webbsidor i Sverige. Resultatet visar att inte alla företag och utvecklare är medvetna om de riktlinjer och standarder som W3C har tagit fram, dock kan man se att en majoritet känner till dem och använder dem i sitt arbete. Enligt den data som tagits fram kan man se att företagen och deras utvecklare ofta försöker säkerställa att webbtillgänglighet finns med i sina projekt, dock kan man se en stor skillnad på hur mycket tillgänglighet som tas med i webbutvecklingsprojekten på grund av en del hinder. Tid, pengar, vilken typ av kund och lagstiftningar är de stora hinder som kan få företag att engagera sig mindre i webbtillgänglighet. Då det inte finns några lagar som säger hur tillgängliga privata kunders webbsidor måste vara är det ofta här hindren visar sig. Webbutvecklingsföretag känner att de inte kan lägga pengar på att utveckla webbsidor tillgängliga för personer med synnedsättningar om de inte får betalat för, detta leder till en minskad tillgänglighet på webben. Resultatet visar även på en brist kring utbildning av utvecklare hos webbutvecklingsföretag inom ämnet webbtillgänglighet samt en avsaknad av användartester. Detta visar på ett bristande engagemang både för ämnet webbtillgänglighet då det inte utvecklare utbildas samt att företagen inte involverar personer med synnedsättningar för att få en klarare bild av hur dessa personer faktiskt använder webben.

Dagens webbyråer ligger i en ständig kamp för att hålla sig i utvecklingens framkant. Det digitala samhället förändras och privatpersoner som egenföretagare kan på ett enkelt sätt skapa sin egen hemsida. Därmed förväntas webbutvecklarna kunna leverera tjänster av hög kvalité som kräver stor erfarenhet och kunskap. Hur påverkas då de webbyråer som är ute efter att hålla sig i utvecklingens framkant? Många större företag väljer att arbeta utefter processledning med hjälp av modeller för att höja kvalitén i deras produktion. För en webbyrå kan det ses som svårt då inget projekt brukar vara sig likt. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap i hur en processmodells tillämpning vid en webbyrås interna tjänsteproduktion inom ett större projekt kan bidra till förbättringar för att hinna med i den medietekniska utvecklingens framkant. Studien använder sig av kvalitativa intervjuer med medarbetare samt Dicander Alexanderssons processmodell med processkartläggning för analys och en diskussion. Resultatet visar ett samband mellan att arbeta med processmodeller inom webbyråer kan bidra med förbättringar då problem lyckades identifieras samt att en del av medarbetare redan arbetade med privata modeller. I diskussionen framgick oväntade aktiviteter som annars inte identifierats med vare sig analys eller Dicander Alexanderssons processmodell. På grund av tidsbrister, stress och korta uppföljningsmöten visar det sig vara svårt att hålla sig i utvecklingens framkant. Men genom att analysera tjänsteproduktionen en gång i månaden med en modell för att se om problem lokaliseras i de varierande projekten kan bidra till förbättringar. Det svåra med att förlita sig på en modell är på grund av den stora variationen i projekt som skedde inom företagen. En processmodell tar däremot upp de problem som medarbetarna uppfattade som viktigast på byråarna. / Today's web agencies are in a constant battle to stay in the forefront. The digital society is changing and private persons can easily create their own websites. Web developers are expected to deliver services of high quality that requires great experience and knowledge. So how do the web agencies stay at the cutting edge of technologies? Larger companies choose to work along process management using models to enhance the quality of their production. For a web agency it can be seen as difficult as no projects usually are the same. The study aims to contribute to increased knowledge of how a process model functions at a web agencie’s internal production and how it can contribute to improvements to keep up with the media forefront of technological development. The study uses qualitative interviews with employees as well as Dicander Alexandersson’s process model with process mapping for analysis and discussion. The results show a correlation between working with process models in web agencies. Areas for improvements were identified and some of the employees were already working with private models. The discussion showed unexpected problems that would be hard to localize without using analysis with Dicander Alexandersson’s process model. The results showed that due to time gaps and short follow-up meetings, it was difficult to stay at the cutting edge of technology through a simple model. But to analyze the production of services once a month with a model to see if the problems are located throughout the various projects that appear would work as beneficial. The difficulty with relying on a model for the web agencies is because of the wide variety of projects that took place within the companies. A process model, however, took up the problems that employees perceived as most important.

It would be difficult to imagine the world we live in without the World Wide Web. We depend on it for communication, entertainment, transfer of capital, access to essential services, and many other things. Even though it feels like the Web is everywhere, its usage is still growing, and so is its importance. However, a significant portion of the world’s population is made up of people with disabilities, and if the Web and its content is not made accessible to them, they cannot participate in this integral part of modern society. Making sure that the resources we access through the Web are accessible to people with disabilities is a difficult task. Those who create applications for the internet need to test them to identify accessibility issues. Today, much of the content on the Web is divided into units called components. It would be advantageous if there was a method for automated accessibility testing of these components. The problem is that no such method exists. Components—in this context—refer to the parts that make up a webpage. When you are, for example, viewing a news article online, the heading could be a component, as could the comments section, and so on. A majority of the world’s webpages are constructed using this architecture, where a set of reusable components with different functionality make up the page you are visiting. The purpose of this thesis is to create a method for automated accessibility testing of these web application components. The goal is that the created method should be useful for web developers and testers in their work to create a Web that is more accessible for people with disabilities, and therefore contribute in some way to a more accessible society. The chosen research methodology was qualitative and exploratory, and followed the design science research-paradigm. The methodology consisted of four distinct phases, a literature study phase, a preliminary design phase, an evaluation of the preliminary design phase, and an improved design phase. The literature study phase laid the groundwork for creating a method proposal in the preliminary design stage. This method was then evaluated in the evaluation stage. This evaluation consisted of a partial implementation of the framework, together with interviews with respondents with relevant experience. Using this evaluation, an improved method was created in the improved design phase. The result of this thesis is the Automated Accessibility Testing of Web Application Components Method (AAT-WAC). The evaluations that were conducted proved that AAT-WAC method met all of the stipulated evaluation criteria, and that the method was useful when implemented in a real-world industrial context. The literature study proved that no other methods similar to the AAT-WAC method existed. / Det skulle vara svårt att föreställa sig världen vi lever i utan Webben. Vi använder den för kommunikation, underhållning, överföring av kapital, tillgång till livsviktiga tjänster och mycket mer. Även om det kan kännas som att Webben redan är överallt så växer fortfarande dess användning och betydelse. En ansenlig del av världens befolkning är personer med funktionsnedsättningar, och om Webben och dess innehåll inte är tillgängligt för dem kan de inte deltaga i denna oumbärliga del av det moderna samhället. Att säkerställa att de resurser vi tillgodogör oss genom Webben är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar är en utmanande uppgift. De som skapar applikationer för Webben behöver testa dem för att upptäcka tillgänglighetsproblem. Idag är mycket av innehållet på Webben indelad i enheter som kallas för komponenter. Det skulle vara fördelaktigt om det fanns en metod för automatisk tillgänglighetstestning av dessa komponenter. Problemet är att ingen sådan metod existerar. Komponenter, i den här kontexten, syftar på de enheter som tillsammans utgör en webbsida. När du exempelvis besöker en nyhetsartikel på Webben så kan en komponent utgöra rubriken, en annan kommentarsektion, och så vidare. En majoritet av världens webbsidor är konstruerade enligt denna arkitektur, kallad en komponent-baserad arkitektur, där en uppsättning återanvändbara komponenter med olika funktionalitet utgör webbsidan du besöker. Syftet med denna avhandling är att skapa en metod för automatiserad tillgänglighetstestning av webbapplikationskomponenter. Målet är att öka kunskapen om tillgänglighetstestning, och genom detta skapa ett mer tillgängligt samhälle. Forskningsmetodologin var kvalitativ och följde en Design Science-paradigm. Forskningsmetodologin bestod av fyra distinkta faser, en litteraturstudie-fas, en preliminär designfas, en utvärderings av preliminär design-fas och en förbättrad design-fas. Litteraturstudien lade grunden för att skapa en preliminär metod i preliminär design-fasen. Denna preliminära metod utvärderades sedan genom att implementera delar av metoden på en verklig webapplikation, samt genom intervjuer med personer med relevant expertis inom webbutveckling. Dessa utvärderingar användes sedan för att skapa den förbättrade metoden i förbättrad design-fasen. Resultatet av denna avhandling är metoden Automated Accessibility Testing of Web Application Components (AAT-WAC-metoden). Uvärderingarna av AAT-WAC-metoden påvisade att metoden uppfyllde alla utvärderingskriterier som stipulerats, samt att metoden var användbar när den implementerades i en verklig, industriell kontext. Litteraturstudien påvisade att inga metoder som liknar AAT-WAC-metoden existerade.

Η ΒΥΠ διαθέτει αντίτυπο της διατριβής σε έντυπη μορφή στο βιβλιοστάσιο διδακτορικών διατριβών που βρίσκεται στο ισόγειο του κτιρίου της. / Στα πλαίσια της παρούσας Μεταπτυχιακής Διπλωματικής Εργασίας, προτείνουμε (α) μια ταξινόμηση των πιο σημαντικών ερευνητικών αποτελεσμάτων για την επιστημονική περιοχή του Web Engineering και (β) μια μεθοδολογία για την αξιολόγηση εργαλείων για τον ίδιο χώρο τα οποία θα ενσωματωθούν στο WEP (WEB-Engineering Resources Portal). Στην συγκεκριμένη εργασία αναλύονται οι επιστημονικές έννοιες Body of Knowledge(BOK), Software Engineering, Web Engineering, Software Engineering Body of Knowledge (SWEBOK) και γίνεται μια πρώτη προσπάθεια θεμελίωσης ενός Σώματος Γνώσης (Body of Knowledge) για το Web Engineering, που θα εμπεριέχεται στο WEP. Για την ταξινόμηση των ερευνητικών αποτελεσμάτων του WEP βασιστήκαμε στη δομή του SWEBOK (Software Engineering Body of Knowledge), το οποίο αποτελεί μια προσπάθεια της IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers) για τον καθορισμό και τη μελέτη ενός Σώματος Γνώσης της Επιστήμης Λογισμικού, μια επιστημονική περιοχή που συγγενεύει άμεσα με το Web Engineering. Όσο αφορά την εύρεση και αξιολόγηση εργαλείων για το WEP προτείνουμε έναν αλγόριθμο επιλογής και αξιολόγησης ο οποίος βασίζεται κυρίως στην κατηγοριοποίηση και αξιολόγηση εφαρμογών από τους Ιστότοπους http://www.tucows.com και http://www.download.com, οι οποίοι επιλέχτηκαν βάσει της δημοτικότητά τους και της πληθώρας και καλής οργάνωσης των εργαλείων τους. Τα αποτελέσματα από την εφαρμογή αυτού του αλγορίθμου αξιολόγησης εργαλείων ήταν αρκετά ικανοποιητικά, ενώ υπάρχουν περιθώρια βελτίωσης τόσο με τη χρήση επιπλέον παραμέτρων από τους δύο παραπάνω βασικούς Ιστότοπους όσο και με τη συνεισφορά στοιχείων και από άλλους Ιστότοπους. / In this Master Thesis, we suggest (a) A methodology of classification of the most important research results in Web Engineering (b) A methodology of selection and evaluation web development tools. These tools would be in included in WEP (WEB-Engineering Resources Portal). During this Master Thesis the following definitions are explained: Body of Knowledge (BOK), Software Engineering, Web Engineering, Software Engineering Body of Knowledge (SWEBOK). Moreover, it is suggested a solution of building a “Body of Knowledge” in the field of Web Engineering. This Body of Knowledge would be included in WEP. The basis for the classification of the research results is WEP was the SWEBOK (Software Engineering Body of Knowledge). SWEBOK is an effort of IEEE, in order to establish a baseline for the “Body of Knowledge” for the field of Software Engineering, which is close related with the field of Web Engineering. As far is concerned the selection and evaluation of web development tools, we suggest an algorithm which is based on the classification and evaluation of web development tools by the web sites http://www.tucows.com and http://www.download.com. These web sites have been selected, due to their credibility, popularity and the large number of tools which are presented. Although this algorithm has quite good results, there are some open issues by including more parameters from the 2 main web sites and by investigating other similar web sites, too.

A literatura apresenta muitos sistemas que foram desenvolvidos a fim de automatizar o processo de geração de hiperdocumentos multimídia a partir de experiências ao vivo; ambientes educacionais e de reunião são os domínios de aplicação mais comuns. Conforme reportados, os sistemas não contemplam características importantes relativas à evolução de hiperdocumentos Web, tais como a possibilidade de atualizações constantes de conteúdo e de layout, e a independência de plataforma. Este trabalho visa a implementação do sistema eMeet/SERVE, que realiza a geração automática de hiperdocumentos multimídia a partir de informações capturadas em ambientes de reuniões distribuídas na Web. O eMeet/SERVE foi implementado com a utilização da arquitetura LAIAc – proposta neste trabalho – habilitada a suportar a evolução dos hiperdocumentos gerados. As interfaces dos hiperdocumentos gerados pelo eMeet/SERVE foram desenvolvidas a partir de padrões e regras propostas na literatura. Além disso, um mecanismo de sincronização foi implementado nos hiperdocumentos a fim de permitir uma reprodução adequada dos elementos multimídia. A arquitetura LAIAc pode ser utilizada por outros sistemas associados à geração automática de hiperdocumentos. Com a realização deste trabalho, o eMeet/SERVE está preparado para integração com outros serviços implementados no contexto do projeto maior em que se insere, o Projeto InCA-SERVE, visando a evolução contínua dos hiperdocumentos gerados automaticamente. / The literature discusses many software systems developed to automate the process of generating multimedia hyperdocuments from live experiences; educational and meeting environments are the most common application domains. As reported, those systems do not present features considered important towards the evolution of hyperdocuments associated to live experiences, such as support to constant updates of contents or changes in layout as well as independence of platform. The work reported in this document aims at developing the eMeet/SERVE application, a system that allows the automatic generation of multimedia hyperdocuments by means of captured information from distributed meetings environments on the Web. The eMeet/SERVE system is implemented on top of the LAIAc architecture – also proposed in this work – an architecture enabled to support the evolution of the hyperdocuments. The presentation interfaces of the hyperdocuments have been developed according to state of the art heuristics and guidelines. Moreover, a synchronization mechanism has been embedded in the hyperdocuments to allow the appropriate playback of multimedia objects. The LAIAc architecture itself can be used by other applications associated to the automatic generation of hyperdocuments. The eMeet/SERVE is part of the InCA-SERVE Project and, as implemented, it is ready to be integrated with other services implemented in the context of that project; the overall goal is the support to the evolution of the hyperdocuments generated automatically.

A literatura apresenta muitos sistemas que foram desenvolvidos a fim de automatizar o processo de geração de hiperdocumentos multimídia a partir de experiências ao vivo; ambientes educacionais e de reunião são os domínios de aplicação mais comuns. Conforme reportados, os sistemas não contemplam características importantes relativas à evolução de hiperdocumentos Web, tais como a possibilidade de atualizações constantes de conteúdo e de layout, e a independência de plataforma. Este trabalho visa a implementação do sistema eMeet/SERVE, que realiza a geração automática de hiperdocumentos multimídia a partir de informações capturadas em ambientes de reuniões distribuídas na Web. O eMeet/SERVE foi implementado com a utilização da arquitetura LAIAc – proposta neste trabalho – habilitada a suportar a evolução dos hiperdocumentos gerados. As interfaces dos hiperdocumentos gerados pelo eMeet/SERVE foram desenvolvidas a partir de padrões e regras propostas na literatura. Além disso, um mecanismo de sincronização foi implementado nos hiperdocumentos a fim de permitir uma reprodução adequada dos elementos multimídia. A arquitetura LAIAc pode ser utilizada por outros sistemas associados à geração automática de hiperdocumentos. Com a realização deste trabalho, o eMeet/SERVE está preparado para integração com outros serviços implementados no contexto do projeto maior em que se insere, o Projeto InCA-SERVE, visando a evolução contínua dos hiperdocumentos gerados automaticamente. / The literature discusses many software systems developed to automate the process of generating multimedia hyperdocuments from live experiences; educational and meeting environments are the most common application domains. As reported, those systems do not present features considered important towards the evolution of hyperdocuments associated to live experiences, such as support to constant updates of contents or changes in layout as well as independence of platform. The work reported in this document aims at developing the eMeet/SERVE application, a system that allows the automatic generation of multimedia hyperdocuments by means of captured information from distributed meetings environments on the Web. The eMeet/SERVE system is implemented on top of the LAIAc architecture – also proposed in this work – an architecture enabled to support the evolution of the hyperdocuments. The presentation interfaces of the hyperdocuments have been developed according to state of the art heuristics and guidelines. Moreover, a synchronization mechanism has been embedded in the hyperdocuments to allow the appropriate playback of multimedia objects. The LAIAc architecture itself can be used by other applications associated to the automatic generation of hyperdocuments. The eMeet/SERVE is part of the InCA-SERVE Project and, as implemented, it is ready to be integrated with other services implemented in the context of that project; the overall goal is the support to the evolution of the hyperdocuments generated automatically.

This thesis expands on previous research and designs of avatar-based child interview training software. The goal of the thesis was to identify requirements, identify technologies and evaluate the likelihood of acceptance of a distribution ready software that would enhance role-play training exercises commonly used for child interview training. After identifying the requirements needed to create this type of application the needed technologies for solving those requirements were identified and one prototype and two production ready applications were developed. The production ready versions were distributed in an official capacity through AvBIT Labs Ab. Each version was evaluated using the technological acceptance model (TAM) in order to determine likelihood of acceptance in relevant industries. The TAM survey, USE survey and correspondence with experts were used to evaluate missing requirements and the likelihood of software acceptance. The research conducted in this thesis directly contributed to the founding of AvBIT Labs AB and the distribution of the AvBIT application to both governmental and non-governmental organizations, seeking to enhance their child interview training, throughout Europe.

This project is devoted to using of agile methodologies in the process of the web development. First, the most widely used traditional and agile methodologies of the software development are theoretically examined. Based on the identified procedures are chosen those that solve the biggest problems associated with the project management of the web development. From the findings is given a rough design of the system with usage of agile procedures. In the final part of the project is mentioned design implemented as the system prototype.

<p>Att utveckla en publik webbtjänst kan tyckas lätt, men att få denna till en framgångsrik och lönsam applikation är en annan sak. Konkurrensen är idag stenhård och en bra applikation är långt ifrån det enda man behöver för att lyckas.</p><p>Studiens syfte var att kartlägga och öka förståelsen kring publik webbtjänstutveckling, ett område som tidigare inte fått så stor uppmärksamhet i den akademiska världen. Studien bygger på ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med några av Sveriges främsta IT-entreprenörer inom området. Studien inkluderade även ett praktiskt moment där utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.</p><p>Vår studie visade på att traditionella systemutvecklingsmetoder är svåra att tillämpa på detta område. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, något som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar. Därför tog utvecklandet av MISSILE (Marknadsföring, Interaktion, Snabbhet, Snack, Integration, Lock-In samt Enkelhet) vid. Denna modell är en lättviktsmodell som är baserad på både teoretisk och praktisk grund, och är speciellt anpassad för webbutveckling inom publika webbtjänster. Modellen tar vara på och behandlar de nyckelfaktorer som kommit fram under studiens gång, genom att utkast till en tidigare egenutvecklad teoretisk modell, MALIN (Marknadsföring, Användbarhet, Lock-In) jämfördes med vad experter inom området publika webbtjänster tyckte var framgångsfaktorer för att utveckla publika webbtjänster.</p><p>Vi anser att uppsatsen har stort värde då det inte finns tidigare forskning inom området publika webbtjänster. Vi anser även att det finns ett stort praktiskt värde av MISSILE-modellen, då modellen kan vägleda IT-entreprenörer att utveckla nya publika webbtjänstprojekt mer framgångsrikt och snabbare än tidigare.</p>

Att utveckla en publik webbtjänst kan tyckas lätt, men att få denna till en framgångsrik och lönsam applikation är en annan sak. Konkurrensen är idag stenhård och en bra applikation är långt ifrån det enda man behöver för att lyckas. Studiens syfte var att kartlägga och öka förståelsen kring publik webbtjänstutveckling, ett område som tidigare inte fått så stor uppmärksamhet i den akademiska världen. Studien bygger på ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med några av Sveriges främsta IT-entreprenörer inom området. Studien inkluderade även ett praktiskt moment där utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna. Vår studie visade på att traditionella systemutvecklingsmetoder är svåra att tillämpa på detta område. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, något som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar. Därför tog utvecklandet av MISSILE (Marknadsföring, Interaktion, Snabbhet, Snack, Integration, Lock-In samt Enkelhet) vid. Denna modell är en lättviktsmodell som är baserad på både teoretisk och praktisk grund, och är speciellt anpassad för webbutveckling inom publika webbtjänster. Modellen tar vara på och behandlar de nyckelfaktorer som kommit fram under studiens gång, genom att utkast till en tidigare egenutvecklad teoretisk modell, MALIN (Marknadsföring, Användbarhet, Lock-In) jämfördes med vad experter inom området publika webbtjänster tyckte var framgångsfaktorer för att utveckla publika webbtjänster. Vi anser att uppsatsen har stort värde då det inte finns tidigare forskning inom området publika webbtjänster. Vi anser även att det finns ett stort praktiskt värde av MISSILE-modellen, då modellen kan vägleda IT-entreprenörer att utveckla nya publika webbtjänstprojekt mer framgångsrikt och snabbare än tidigare.