Stöd från kollegor och chefer är två viktiga faktorer till bra arbetsmiljö. Ett annat viktigt stöd är dokumentation. Att vid osäkerhet kunna finna svar och information som är dokumenterat kan leda till minskad oro och en känsla av trygghet. Dokumentation kan föras på olika sätt beroende på behov och förutsättning. I detta projekt har dokumentationsbehovet hos en städenhet undersökts och analyserats. Denna rapport är resultatet av ett examensarbetet som ägde rum under våren 2019 på civilingenjörsprogrammet Teknisk design på Luleå tekniska universitet. Den kommunala städenheten utför städning och golvrengöring i de flesta lokaler där kommunal verksamhet bedrivs i Piteå kommun. Städenheten har i dagsläget 85 fastanställda och 8 vikarierande städare i organisationen som utför städning inom fyra olika geografiska områden i kommunen. För att få ihop sina arbetstimmar är flera av städarna schemalagda i fler än ett arbetsobjekt. I dagsläget är det städarnas uppgift att själva sätta ihop scheman för när olika typer av städning ska ske på deras arbetsobjekt. Dokumentationen sker oftast i pappersformat och schemats utformning varierar både från utseende och till innehåll mellan arbetsobjekt. Med anledning av att dessa scheman är i pappersformat blir det också svårt för arbetsobjekt att ta inspiration från varandra gällande schemats innehåll och struktur. Att variationen på dessa scheman är så stor trots att de egentligen innehåller samma typ av information leder till en osäkerhet bland städarna. Under projektet har städarna fått besvara en enkät som innehöll en stor bredd på frågor, bland annat hur de upplever stöd, motivation och arbetsbelastningar. Dessa frågor användes till att kartlägga hur städarna upplevde olika ämnen inom organisationen. Observationer har också utförts på städarna där de har genomfört storstädningar och allergistädningar. Städenheten hade även arbetsplatsträffar och en utbildning för nya städare under projektets gång vilket gjorde det möjligt att även observera dessa tillfällen. En workshop där städarna fick reflektera och besvara olika diskussionsfrågor kopplade till dokumentation och information genomfördes i slutet av projektet för att samla in städarnas tankar för att använda till idé- och konceptgenerering. Projektet har resulterat i ett lösningsförslag på ett digitaliserat dokumentationsverktyg som städenheten kan ta vidare till utvecklingsarbete. Lösningsförslaget flyttar den i dagsläget stängda och låsta dokumentationen i pappersformat till ett mer öppet och lättåtkomligt digitaliserat dokumentationsverktyg. Verktyget ger städarna möjlighet att bland annat lära av varandra oberoende av arbetsobjekt, få ett stöd vid osäkerhet samt få in en gemensam struktur och rutin inom hela städenheten som skulle kunna förbättra den osäkerhet som i dagsläget finns gällande dokumentation. Implementering av ett dokumentationsverktyg åt städarna skulle bidra med enhetlighet, förbättrad arbetsmiljö och en möjlighet att bevara kunskap och information inom organisationen. Den kunskap och information som i dagsläget är person- och byggnadsbunden skulle kunna bevaras och hjälpa städenheten växa samt bibehålla status och konkurrenskraft om den dokumenterades. Ett digitaliserat dokumentationsverktyg skulle kunna vara lösningen till det behovet. / Support from colleagues and managers are two important factors to a good work environment. Another important support is documentation. Finding answers and information that is documented in cases of uncertainty can lead to reduced concern and a sense of security. Documentation can be carried out in different ways depending on the need and prerequisites. During this project the need of documentation at a cleaning unit have been investigated and analyzed. This report is the result of a master thesis project that took place during spring of 2019 at the Master of Science program in Industrial Design Engineering at Luleå University of Technology. The municipal cleaning unit carries out cleaning and floor cleaning in most premises where municipal activities are conducted in the municipality of Piteå. The cleaning unit currently has 85 permanent and 8 temporary cleaners in the organization who perform cleaning in four different geographical areas in the municipality. To get the required working hours several of the cleaners are schedule in more than one workplace. At the moment it is the cleaners task to assemble schedules when different types of cleaning are to be performed on their workplace. The documentation usually takes place in paper form and the design of the schedule varies from appearance to content between workplaces. Since these schedules are in paper form it is also difficult for workplaces to take inspiration from each other regarding the content and structure of the schedule. The fact that the variation on these schedules is so great even though they contain the same type of information leads to an uncertainty among the cleaners. During the project, the cleaners had to answer a survey that contained a wide range of questions to get an understanding on their thoughts regarding support, motivation, workloads among others. These questions were used to map how the cleaners experienced different topics within the organization. Observations have also been made on the cleaners where they have carried out major cleaning and allergy cleaning. The cleaning unit also had workplace meetings and an education for new cleaners during the project, which made it possible to also observe these occasions. A workshop where the cleaners had to reflect and answer various discussion issues related to documentation and information was carried out at the end of the project to collect the cleaners thoughts to use for idea and concept generation. The project has resulted in a solution proposal for a digitized documentation tool that the cleaning unit can carry on to development work. The solution proposal moves the now closed and locked documentation in paper format to a more open and easily accessible digitized documentation tool. The tool gives the cleaners the opportunity to, among others, learn from each other independently of workplace, get a support in case of uncertainty and get a common structure and routine within the whole cleaning unit that could improve the uncertainty that currently exists regarding documentation. Implementing a documentation tool for the cleaners would contribute with structure, uniformity, improve work environment and an opportunity to maintain knowledge within the organization. The knowledge and information that now is locked to people and workplaces could be preserved and help the cleaning unit grow and maintain status and competitiveness if documented. A digitized documentation tool could be the solution to that need.

Syfte: Byggbranschen lider av stor problematik gällande rekrytering av ett skyddsombud på en byggarbetsplats. Examensarbetet utreder varför det är svårt att rekrytera ett skyddsombud på en byggarbetsplats? Examensarbetet kommer även undersöka skyddsombuds personliga aspekt när det gäller engagemang, bemötande, beteende, respons, tid, säkerhetstänksprioritering. Vidare analyseras vilka åtgärder som krävs för att skyddsombudens ställning ska bli bättre. Examensarbetets målsättning var att utreda varför det är svårt att rekrytera ett skyddsombud på en byggarbetsplats och kunna klargöra problemet. Målet var även att utreda vilka svårigheter som finns i rollen.   Metod: Under arbetets gång genomfördes en strukturerad litteratursökning och intervjuer som undersökningsmetoder. Intervjuerna utformades kvalitativt och var semistrukturerade. Intervjuerna genomfördes med huvudskyddsombud och lokala skyddsombud.    Resultat: Några faktorer som utmärker sig till varför det är svårt att rekrytera skyddsombud på byggarbetsplatser är att majoriteten av yrkesarbetare inte har engagemang för tjänsten. Det grundar sig i att de inte vill ha fler arbetsuppgifter som innebär ett stort ansvar och tar tid att utföra. Framtida skyddsombud är rädda att de inte får gehör av övriga yrkesarbetarna. En del är konfrontationsrädda för att hamna i dialog där de behöver ta en diskussion och påpeka osäkra beteenden på arbetsplatsen. Skyddsombud som inte får den tid som krävs för att utföra säkerhetsarbetet genomför säkerhetsarbetet på ett hastigt sätt. Det kan leda till att allvarliga olyckor inträffar.   Konsekvenser: För att skyddsombudens ställning i dagsläget ska bli bättre med avseende på problematiken som finns bör ett antal faktorer uppfyllas. Skyddsombuden bör få mer gehör och mer acceptans från andra yrkesgrupperna. Underentreprenörer bör utbildas mer inåtgående om riskerna som finns på en byggarbetsplats. Skyddsombuden har rätt att ta den tid som krävs för att genomföra sina uppdrag och det bör arbetsledningen klargöra tydligt. Företaget bör prata positivt om skyddsombudsroll. Skyddsombud bör kopplas in i ett tidigt stadie i projektet för mer delaktighet. Skyddsombud bör få betalt för sin tjänst.   Begränsningar: Examensarbetets avgränsning var enbart att undersöka skyddsombudets roll på tre byggarbetsplatser Arbetet avgränsas till huvudskyddsombud och lokala skyddsombud. Examensarbetet var begränsat och av den orsaken utesluts underentreprenörer samt arbetsledning. / Purpose: The construction industry suffers from major problems concerning the recruitment of a safety officers at a construction site. The thesis project investigates why it is difficult to recruit a safety officers at a construction site? The thesis project will also investigate the safety officers ' personal aspect in terms of commitment, behavior, treatment, response, time and security thinking priority. Furthermore, it is analyzed what measures are required for the safety officers position to improve. The aim of the thesis project was to investigate why it is difficult to recruit a safety officers on a construction site and be able to clarify the problem. The aim of the goal was also to investigate the difficulties that exist in the role.                                                                                                                                                Method: During the work, a structured literature search and interviews are conducted as examination methods. The interviews were designed qualitatively and were semi structured. The interviews were conducted with the main and local safety officers. Findings: Some factors that stand out why it is difficult to recruit safety officers at construction sites are that the majority of workers do not have the commitment to the service. It is based on the fact that they do not want more tasks that entail a great responsibility and take time to perform. Future safety officers are afraid that they will not be heard by other workers. Some are confronted with fear of ending up in dialogue where they need to take a discussion and point out unsafe behaviors in the workplace. Safety officers who do not receive the time required to carry out the safety work carry out the safety work in a rapid manner. This can lead to serious accidents. Implications: In order for the safety officer’s position to be better at present with regard to the problems that are present, a number of factors should be fulfilled. The safety officers should receive more attention and acceptance from other groups. The subcontractors should be trained more inwardly about the risks that exist on a construction site. The safety officers have the right to take the time required to carry out their assignments and this should the work management clearly clarify. The company should talk positively about the safety role. Safety officers should be connected to an early stage in the project for more participation. Safety officers should be paid for their service. Limitations: The thesis delimitation is only to investigate the role of the safety officer at three construction sites. The work was limited to the main safety officer and local safety officers. The degree project was limited and for this reason subcontractors and management are excluded.

In this study, the sex-role identities adopted by young, middle-aged, and older working females South African were compared. The rationale of the study is based on changes which occurred within South Africa with regards to gender, race, education, as well as work place participation for women. Two hundred females from two South African organisations participated in the study. Two self-report questionnaires were utilised: a demographic questionnaire and Bem’s Sex-Role Inventory. Data was interpreted statistically, by means of Analysis of Variance (ANOVA) and frequencies. Results revealed that younger women have adopted more masculine characteristics than middle-aged and older females. Results further indicated that black women are more likely to reflect sex-role identity changes on age than white women, given that changes in the South African society many have been more impactful on them. Results on the levels of masculinity amongst the younger group of females are consistent with a study done on working females in India.

A research project submitted in partial fulfilment of the requirements for the degree of MA by Coursework and Research Report in the field of Organisational Psychology in the Faculty of Humanities, University of the Witwatersrand, Johannesburg, March 2017. / The present study aimed to explore levels of perceived stress and workplace thriving in a sample of 485 South African employees, within the framework of sex-role identity. A number of research to date has begun to explore the influence of sex-role identities on a number of different organisational outcomes; however few have explored both the positive and negative aspects of gendered personality traits and thus this study aimed to contribute to existing research through utilising a differentiated model of sex-role identity. Three self-report questionnaires were completed by participants, namely the EPAQ-R to assess sex-role identity, the Job Related Tension Index developed by Kahn et al. (1964) to establish levels of perceived stress and the thriving scale developed by Porath et al. (2012) was used to measure workplace thriving. The results of the study highlighted a number of statistically significant differences between sex-role identities and perceived stress and thriving respectively. A number of these results were in line with the proposed hypotheses; however, negative masculinity proved to be inconsistent with the proposed hypotheses as these individuals did not differ from the positive identities in terms of workplace stress. Furthermore, negative femininity did not experience statistically significant differences with the positive identities. The findings of the study provide support for a differentiated model of sex-role identity, as well as support for the Androgynous model of psychological well being. Practical and theoretical implications of this research are discussed in the study. / MT2018

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga projektledare upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden i studien var målinriktat urval där 10 kvinnliga projektledare som arbetade inom olika branscher deltog. Materialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultatet tyder på att projektledning som yrke uppskattas av kvinnor då det upplevs vara ett flexibelt yrke där de får möjlighet att själva påverka och bestämma över sitt egna arbete. Därtill tyder också resultatet på att kvinnor trivs bra och upplever sin arbetsmiljö som god i rollen som projektledare samt att den upplevs ha förändrats de senaste åren och att det inte nödvändigtvis är genus som påverkar hur man blir behandlad utan att det kan ha med rollen i sig att göra – vilket också skulle kunna ligga till grund för ämne till framtida forskning. / The purpose of this study is to investigate how female project managers experience their work situation. To explore this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The selection method in the study was targeted selection in which 10 female project managers who worked in different industries participated. The material from the interviews was analyzed by a thematic analysis. The result of the study suggests that project management as a profession is appreciated by women as it is perceived to be a flexible profession where they have the opportunity to influence and decide over their own work. In addition, the result also suggests that women thrive well and experience their working environment as good in the role as a project manager. Their work environment also seems to have changed in recent years and it is not necessary that gender influences how the females are treated, it might have to do with the role as a project manager itself - which could also be an interesting subject to study further in the future.

According to a report from Hjärnfonden, there is a clear connection between work and mental illness. However stress, is distinctive at workplaces and the biggest cause of reporting sick. A subject that is important to take a stand on and work towards decreasing. The thesis has its interest in getting a deeper understanding on how Försäkringskassan handle mental illness within their own organization, with focus on how they handle the impaired well being of their staff members. The thesis explains the processes from an employee signals their symptoms within mental illness to getting help and support. The theories used to explain the process presented in the results are motivational theories as well as the concept of psychosocial work environment. The researchers have been focusing on qualitative methods for the study. The data has been collected using semi-structured interviews based on convenience and snowball selection. Four employees from the human resources department as well as two managers participated. A document with guidelines on how Försäkringskassan should work when mental illness occurs has been used along with the interviews. The conclusion is that Försäkringskassan handles mental illness among their employees in different ways. Dialogue takes place between employees and employers.. They use a pulse board, organize pilot projects against mental illness, make adjustments in the form of reduced working hours or environmental changes for the employees with mental illness. They also have guidelines that require employers to make adjustments for the employee. / Enligt Hjärnfonden finns det ett tydligt samband mellan arbete och psykisk ohälsa. Stress är dock utmärkande på arbetsplatsen och den största orsaken till sjukskrivning. Ett område som är viktigt att tas på allvar och motverka. Syftet med studien är att få en djupare insikt hur Försäkringskassan hanterar psykisk ohälsa inom den egna organisationen. Uppsatsen förklarar hur processen från att en anställd dokumenterar och påvisar psykisk ohälsa till att den får hjälp i organisationen. Författarna använder sig av en teoretisk referensram. Teorier bestående av olika motivationsteorier och begreppet psykosocial arbetsmiljö. Dessa teorier kopplas till studiens empiri i form av en analys. I denna studie har författarna använt sig av kvalitativa metoder. Semistrukturerade intervjuer har utförts genom bekvämlighets- och snöbollsurval. Telefonintervjuer har genomförts med fyra HR-personal och två chefer. Slutsatsen är att Försäkringskassan hanterar psykisk ohälsa hos deras anställda på olika sätt. Försäkringskassan hanterar fallen individuellt för varje individ. Dialog sker mellan arbetstagare och arbetsgivare, de använder sig av en pulstavla, anordnar pilotprojekt mot psykisk ohälsa och gör anpassningar i form av minskad arbetstid eller miljöombyte. De har även riktlinjer som kräver att de gör anpassningar för individen.

Att massmedia är med och skapar allmänhetens uppfattning om verkligheten är kanske inget man tänker på dagligen. Massmedia har utifrån sina gestaltningar en stor makt att påverka hur allmänheten tolkar olika samhällsfenomen. Syftet med studien var att ta reda på vilken gestaltning media skapar av socialarbetarnas arbetsmiljö och dess effekter. Likväl vilken bild som media förmedlar till allmänheten. Frågeställningarna hade för avsikt att undersöka hur socialarbetarnas arbetsmiljö framställdes, vilka förhållanden kopplade till arbetsmiljön som framträdde och vilka aktörer som fick komma till tals i artiklarna. För att nå vårt resultat genomfördes en framinganalys, det vill säga, genom att rama in hur journalisterna strategiskt, medvetet eller omedvetet framställer det dem vill förmedla. Till vår hjälp i analysarbetet användes gestaltningsteorin för att kunna ta reda på hur media gestaltar och framställer socialarbetarnas arbetsmiljö och dess effekter. De 15 analyserade tidningsartiklarna som användes för studien publicerades mellan åren 2014–2019. Det framkom inte speciellt stora skillnader i hur journalisterna beskrev socialarbetarnas arbetsförhållanden mellan det undersökta tidsspannet. Det framkom bland annat att socialtjänsten framställs vara en ohälsosam arbetsplats och att socialarbetare flyr på grund av tunga arbetskrav och en arbetsmiljö präglad av hot och våld. De gestaltningsramar som framkom tydligt i studien var generella gestaltningar. Vilka formas av en medielogik som journalisterna själva skapat, det vill säga, utifrån nyhetsredaktionernas värderingar, praktiker och rutiner. Betydelsen för hur de olika gestaltningarna påverkar diskuteras i studien såväl som vilka effekter och vilket inflytande dem olika aktörerna som får komma till tals kan ha på allmänheten. / The fact that the media is involved and creates the public's perception of reality is perhaps nothing you think of daily. Based on their design, the mass media has a great power to influence how the public interprets different social phenomena. The aim of this study was to find which framing the media creates by the social workers' work environment and its effects. As well as which image media conveys to the public. The study's questions intended to examine how the social workers' work environment was presented, what conditions that emerged were linked to the work environment and which participants were to be heard in articles. To achieve our results, a framing analysis was carried out, by framing how the journalists strategically, consciously or unknowingly, produced what they want to convey. To our help in the analysis work, the framing theory was used to be able to find out how the media portray and produce the social workers' work environment and its effects. The 15 analyzed newspaper articles used for the study were published between 2014–2019. There were no particularly large differences in how the journalists described the social workers' working conditions between the time span examined. It emerged, among other things, that the social service as a workplace is presented as an unhealthy workplace and that social workers flee due to heavy work demands and because of a work environment characterized by threats and violence. The frames that emerged clearly in the study were general frames. Which are formed by a media logic that the journalists themselves created, that is, based on news editorial values, practices and routines. The significance of how the different frames influence is discussed in the study as well as what effects the various participants that may come to speak has influence on the public.

O estudo apresenta o desenvolvimento e validação de um instrumento genérico de avaliação da Qualidade de Vida, no âmbito dos indicadores biopsicossociais, junto à Comunidade da USP - Campus São Paulo. Por ter grande profusão teórica, optou-se por definir Qualidade de Vida como a percepção individual de bem-estar, sustentada pelo equilíbrio do tripé biopsicossocial; entendendo, portanto, que o homem é um ser integrado nessas três dimensões. Adotou-se como ponto de partida para o desenvolvimento do instrumento, o modelo apresentado por Kertesz e Kerman (1985), tendo como base a teoria do conceito de investigação dos aspectos biológico, psicológico e social. A metodologia fundamenta-se em análises estatísticas pertinentes à psicometria. Uma amostra de 947 pessoas, de ambos os sexos, em faixas etárias a partir de 18 anos, foi usada. Foram investigados aspectos demográficos, socioeconômicos, saúde e avaliação do estado nutricional (IMC), para obtenção do perfil dos participantes, utilizando-se questão fechada e de múltipla escolha. Após o pré-teste, foram realizados os procedimentos analíticos: análise de confiabilidade, validade e fidedignidade. O resultado foi o novo Instrumento composto por 55 itens, dos 68 propostos inicialmente, e nove domínios, demonstrando bom desempenho psicométrico. Todos os domínios apresentaram um resultado final de Alfa Total com nível satisfatório (Alfa Total 0,8913, variando de 0,7032 a 0,9255), exceto o da Dimensão Hábitos Alimentares, que obteve o menor resultado (Alfa = 0,4993) e, por questões metodológicas, esse domínio foi mantido. A validade do instrumento, obtida segundo a realização da Análise Fatorial, definiu que o instrumento contivesse nove fatores, todos com autovalores maiores do que um, além de algumas modificações. A fidedignidade, análise da estabilidade por meio do teste-reteste, apresentou um resultado adequado. Conclui-se que as estratégias de análises demonstraram que os índices obtidos atenderam as exigências metodológicas e que o instrumento final apresentou confiabilidade e validade. / This study shows the development and validation of a generic instrument of evaluation of quality of life, within the ambit of biopsychosocial indicators along with USP Community - Campus of São Paulo. The methodology is based on statistical analysis belong to Psychometrics. A sample of 947 people, from both sexes, with different age groups since 18 years old, was used. In order to get a profile from the participants, demographic, health and socioeconomic aspects were analyzed, besides the evaluation of their nutritional state (CMI), through multiple choice and closed questions. It was used Kertesz and Kerman\'s (1985) instrument as a model, based on the concept of investigation of biopsychosocial aspects. After the pre-test, the analytic procedures were done: analysis of faithfulness, validity and reliability. The result was a new instrument compound by 55 items - of 68 initially proposed - and nine domains, which showed a good psychometric performance. All the domains demonstrated a final result of Total Alpha with an acceptable level (Total Alpha 0,8913, varying from 0,7032 to 0,9255), excepting the level of Dimension Eating Habits, which got the lowest result (Alpha = 0,4993); however it was kept because of methodological matters. The validity of the instrument, got according the Factorial Analysis, defined that the instrument had some modifications, besides nine factors with self values bigger than one. The reliability, analysis of the stability through test-retest, showed a satisfactory result. In conclusion, the analysis strategies demonstrated that the results met with the methodological requirements and that the final instrument is faithful and valid, less complex and practical during its employment.

This study investigates the relationship between mobbing, burnout, and religious coping styles among Protestant clergy. Mobbing is an emotionally abusive workplace behavior and is defined as the prolonged malacious harassment of a coworker by a group of other members of an organization to secure the removal from the organization of the one who is targeted. Mobbing has only recently become a focus of attention in the US. To date, there are no known studies investigating mobbing in the workplace setting of the church. The broad purpose of this study is to determine if Protestant pastors experience mobbing, how they are affected by it, and how they cope with it. Four religious coping styles - Self-directing, Collaborative, Deferring, and Surrender to God - are investigated to determine how coping styles of religious individuals function in mediating the effect of mobbing or burnout. Burnout is assessed throught he Maslach Burnout Inventory and measures emotional exhaustion, depersonalization, and reduced personal accomplishment. This study utilizes Structural Equation Modeling (SEM) and presents two models of mediational analysis.... The results of analysis indicate that Protestant clergy do experience being mobbed which results in emotional exhaustion and depersonalization. Clergy with a self-directing coping style experience more burnout than do those who utilize a surrender to God style. Differences in indirect effects between models were noted. The implications to theory and practice are discussed. / by Steven R. Vensel. / Thesis (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2012. / Includes bibliography. / Mode of access: World Wide Web. / System requirements: Adobe Reader.

The purpose of this paper is to analyze how the employee interview affects the employees’ motivation, work satisfaction, psychosocial work environment and the opportunity to develop. To find out how the employees experience this, the study is of a qualitative nature. The employees’ experience of employee interviews is investigated through semi- structured interviews with consultant managers at various companies. The theoretical framework used to analyze the results is Karasek and Theorell's (1990) theory of stress in working life, Herzberg's (1993) theory of hygiene factors and motivational factors at work, and finally Maslow's (Maslow och Frager 1987) hierarchy of needs. The result shows that the employee interview increases motivation by discussing the employees result, offer support and talk about the opportunity to develop. It also leads to an improved relationship with the boss which increases the work satisfaction. The psychosocial work environment is indirectly affected, since the interview makes room to talk about the employees’ mood, the colleagues and the workplace. Development opportunities are also affected in a positive sense, as the employee can lift his or her long-term goals during the employee interview. The consultant managers in this study have a positive picture of the employee interview and believe that it is necessary to do feel good and do a good job. / Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur medarbetarsamtalet påverkar medarbetarens upplevelser av motivation, tillfredsställelse, chans till utveckling och den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på hur medarbetare upplever detta är studien av kvalitativ karaktär. Upplevelsen av medarbetarsamtal undersöks genom semistrukturerade intervjuer med konsultchefer på olika företag inom bemanning-och rekryteringsbranschen i Stockholms län. De teoretiska ramverk som använts för att analysera resultatet är Karasek & Theorells (1990) teori om stress i arbetslivet, Herzbergs (1993) teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer i arbetet och till sist Maslows (1987) behovstrappa om hur motivation skapas. Resultatet visar att medarbetarsamtalet ökar upplevelsen av motivationen genom känslan av stöd, diskussion av resultat och möjlighet till utveckling. Det leder även till en förbättrad relation till chefen och handlar mycket om trivseln på arbetsplatsen vilket ökar tillfredsställelsen. Den psykosociala arbetsmiljön påverkas indirekt då medarbetarsamtalet ger utrymme att prata om mående, kollegorna i teamet och på arbetsplatsen. Även utvecklingsmöjligheterna påverkas i positiv bemärkelse då medarbetaren kan lyfta upp sina långsiktiga mål under medarbetarsamtalet. Konsultcheferna i denna studie har en positiv bild av medarbetarsamtalet och anser att det är ett nödvändigt verktyg för att trivas och göra ett bra jobb.